Veiken's Blog

Res med mig genom livet

Meny Stäng

Kategori: Okategoriserade (sida 1 av 16)

Novi Sad, Serbien

Vi fortsatte vår resa i Europa och kom så småningom till Novi Sad som betyder ”Ny plantering” på serbiska, är Serbiens näst största stad och är huvudstad i provinsen Vojvodina. Naturligtvis finns där en fästning, Petrovaradin, som vi faktiskt hoppade över och tog en rejäl promenad i centrala Novi Grad istället.

Vi gick genom olika sorters kvarter. En del riktigt fina, andra lite sämre.

Vi kom till fiskmarknaden men jag såg inte en enda fisk. En gång var det en ren fiskmarknad, men nu är det mest grönsaker.  Otroligt fräscht och inbjudande.

Vi var i trakter där det var helt omöjligt att läsa skyltarna. Det kyrilliska alfabetet ställde till det för oss, men det funkade ändå.

Som sagt, vissa kvarter hade ingen lyxstatus precis.

En stor kontrast. Det är många olika etniska grupper som varit med och format Novi Sad vilket man kunde se runt om i stan.

Den här mannen satt i ett gathörn med sitt instrument och sin något knarrande röst. Han var en levande tidning och sjöng om vad som hänt. Jag kan tänka mig att det är som riktigt gamla skillingtryck hos oss.

En kontrast till. Modefotografering strax intill nyhetsmannen.

Taket på en stor kyrka. Kakelplattor som tak var riktigt läckert.

Det är otroligt så många vackra hus som fortfarande står kvar efter både bombningar och annat som hänt genom historien.

Lilla tanten som säkert varit med om allt som hänt på Balkan de senaste åren. Det kan inte vara lätt att hänga med i svängarna när gränser skrivs om och historia skapas.

Vackra grönområden och parker finns lite överallt. Bilden är från Donauparken i Novi Sad.

Platanblad med frukt. Det finns plataner lite överallt utmed vägar och alléer. De anses renande, enligt uppgift! Bladen liknar lönnlöv, men är tjockare, hårdare och grönare.

Trötta i fötterna gick vi tillbaka till båten och åkte sedan vidare på Donau! 

 

Lunch i Jarak

Vi åkte ut på landet till byn Jarak som ligger en bit utanför Belgrad i området Vojvodina. Vi skulle till en före detta bonde som ”bjöd” på lunch och underhållning.

Först trodde jag att det skulle bli något som liknade grisfest, men detta var mycket trevligare.

Vi blev välkomnade av traditionell musik, bonden själv, hans fru och några av deras barn.

Här ser vi den serbiske guiden, som talade i stort sett perfekt svenska som han lärt sig på universitet i Belgrad. Herr och Fru ville också vara med på bild.

I den här delen av Serbien är man inte mycket för ord, utan maten får tala. Här bjuder man på läckerheter istället för att säga att man älskar någon.

En buffé av serbiska rätter stod och väntade på oss.  Jag tog lite av varje. Nya smaker är alltid roligt att testa.

Så här såg min tallrik ut efter rundan vid bordet. Allt var gott och smakrikt! Köttet mört så det ramlade isär.

Värden gick runt och hällde upp slivovitz så fort man druckit upp. Det gällde att ha koll. På den här flaskan ser man ett päron, men det ska vara plommonbrännvin. Hmm…undrar vad vi drack.

Efter lunch tog vi en liten promenad i trädgården. Den här kalkonen hade mycket att berätta. Var inte tyst en sekund. Tyvärr kan jag inte serbiska. Definitivt inte när kalkoner kacklar.

Det var skönt med träden som gav lite skugga. Här ett valnötsträd. Jag hade inte en aning om att valnötter ser ut så här när dom sitter på träden.

En storkunge satt i sitt bo och tog adjö av oss när vi skulle tillbaka till båten.

Det ser likadant ut i hela världen när folk väntar på bussen för att komma hem efter en arbetsdag.

Snart dags att gå ombord igen för nästa etapp på resan.

Hejdå och tack för den här gången Belgrad!

 

 

Sankt Savas Tempel – Världens största

Jag brukar gå in i kyrkor när jag är på så kallad främmande ort och Belgrad är definitivt främmande för  mig! Vi skulle gå in i världens största, men inte högsta, ortodoxa kyrkan. Det har varit många turer innan den stod så färdig att man kunde gå in i den.

Den började byggas redan på 1800-talet när de styrande ville hedra helgonet Sankt Sava, men det kom en del krig och oroligheter emellan så 1989 kunde man avtäcka byggnaden och allmänheten kunde få tillträde till den.  Kyrkan är fortfarande inte färdig som man kan se när man kommer in.  När vi hade rynkat lite på näsan skulle vi gå ner i källaren. Gå försiktigt i trapporna!

Jag vet inte riktigt vad jag väntade mig – men inte det här!

Jag tappade hakan och den vilade på mina knän en lång stund!

Här hade man inte sparat på något. Dyrare material får man nog leta efter.

Överallt i taken fanns religiösa målningar…… otroligt skickligt gjorda.

Den enorma ljuskronan. Undrar hur mycket den väger egentligen.

Kanske en predikstol.

Helt tagna över vad vi såg skulle vi vidare.  Jag tror att hakorna på oss fortfarande hängde  långt ner när vi gick.

Kontrasterna är stora! Det här huset låg bara några hundra meter från kyrkan.

Belgrad – Den vita staden

Belgrad huvudstad i Serbien är inte särskilt vit, men namnet vi känner till betyder ”Vita Staden” Första gången Belgrad blev huvudstad i Serbien var år 1284 och är därmed en av Europas äldsta huvudstäder.

Vi vaknade upp och tittade ut tidigt på morgonen efter att vi anlänt under sen natt! Tur det för alla båtar på andra sidan Donau är partybåtar. Tänk när det är fullt ös och alla spelar var sin sorts musik. Tack för att vi slapp det!

Vi startade direkt efter frukost med en utflykt till bl.a Belgrads fästning Kalemegdan.

”Borgen har byggts upp och förstörts i omgångar sedan romartiden. Innehavare har i tur och ordning varit kelter, romare, bysantiner, serber, osmaner och serber igen, varvat under kortare perioder med hunner, goter, sarmatier, gepider, ungrare, bulgarer, österrikare och tyskar”. Allt enligt wikipedia.

Dåtidens graffiti. Inget nytt under solen. Det ska föreställa ett svärd.

Borgen är också ett stort parkområde som man kan promenera omkring i.

Kalemegdan ligger naturligtvis uppe på en höjd med magnifik utsikt.  Floden Sava rinner ut i Donau just där.

Den vackre mannen är Pobednik, som betyder segraren. Han har stått där sedan 1928 och har blivit en symbol för Belgrad!

Tyvärr kom en cementblandarbil i vägen när jag tog bilden på det bombade huset. Det är meningen att hålet ska lagas, men hur? Huset får inte rivas för det har ett särskilt värde och ingen vill betala kostnaden och därför står det där det står med sitt hål!

På flera ställen i både gamla och nya Belgrad står hus som andas kommunism. Många hus behöver rustas upp, men ingen gör något. Enligt uppgift är det bättre på insidan än utsidan…. man kan ju tro vad man vill om det!

Små pittoreska gator kan man också se lite här och där.

Det är ont om pengar överallt, men om man vill bygga monument eller annat så får det kosta,. Den här fontänen kostade 2 miljoner euro att bygga, drygt 20 miljoner svenska. Den fungerar bara ibland. Vår guide berättade att han fått order från högsta ort att visa den för turisterna.  Byggen av det här slaget drar turister – tror dom!!!

Naturligtvis finns det fina byggnader och kontinentala caféer lite överallt i centrala delarna av Belgrad.

Till och med vissa brunnslock är konstnärligt utformade.

Turen i Belgrad gick vidare……

 

 

Ur Bukarest mot……

När vi väl kom ut ur Bukarest och var på väg igen möttes vi av rena rama landet.

Lugnt och tyst. Inga betesdjur så långt ögat kunde nå. Snart skulle vi komma till två romska byar.

Det är skolplikt i Rumänien, men tyvärr uteblir ca 20% av alla romska barn och man beräknar att halva den romska befolkningen är analfabeter.

Det byggs en del i dessa byar. Flotta hus, som fattiga människor har tiggt ihop i bl.a Sverige. Någon tar sedan hand om dessa pengar som svenskar skänkt.

Vissa hus ser precis ut som palats. Detta kommer att bli ett sådant! Ni kan läsa en artikel i Expressen om dessa byar. HÄR

 

‘Rumänskt vin kan vara gott och vi åkte förbi några vinodlingar …

Framme på den här etappen! Donau ligger och väntar på oss! Denna fantastiska flod som är 286 mil lång och berör enligt uppgift 10 länder och är därmed Europas näst längsta flod.

Vi skulle inte gå på vattnet, utan gå ombord på en flodkryssare som redan låg välkomnande och startklar!

Uppackade och klara i hytten. Vi lämnade Turnu Magurele efter middagen. Dags för nya mål och strandhugg.

En rundtur i Bukarest

Det fick bli en rundtur i Bukarest innan vi åkte vidare genom en del av Rumänien.

De flesta i Rumänien är rumänsk-ortodoxa och det finns helgedomar nästan överallt. Den här kyrkan ligger centralt i Bukarest och heter Kretzulescu Church. Den byggdes i början av 1700-talet, men skadades i en jordbävning 1940. Reparationen var sedan klar 1943. En ovanlig arkitektur för en kyrka tycker jag.

CEC Palace  är numera huvudkontor för en bank. Byggdes 1900 och är en av alla ståtliga byggnader i Bukarest.

Dom flesta städer ligger vid en flod och Bukarest är inget undantag. Dambovitafloden rinner genom stan!

Den här lilla stugan även kallad Folkets Hus är egentligen Parlamentspalatset och är världens näst största byggnad. Bara Pentagon i USA är större. Efter en jordbävning ville Ceausescu bygga en stad med Pyongyang som förebild.  Byggnaden, som började uppföras 1984, är 240 meter bred, 270 meter lång, och reser sig 86 meter över och 92 meter ner under gatunivå. Under byggnaden finns ett omfattande tunnelsystem, vilket bland annat inkluderar en flyktväg för diktatorn genom att ansluta till tunnelbanan. ”Stugan” innehåller bara 1100 rum.

Det behövdes mycket mark så innan byggarbetet påbörjades förstördes stora delar av det historiska Bukarest: 19 ortodoxa kyrkor, 6 judiska synagogor, 3 protestantiska kyrkor och 30.000 bostadshus.

Typiskt en diktator med storhetsvansinne.

Bukarest kallas lilla Paris och naturligtvis skulle man ha en paradgata. Det skulle vara större och bredare än Champs Elysées. 1 meter bredare räckte gott och väl för att bräcka fransmännen. Sa jag storhetsvansinne?

Lilla Paris måste naturligtvis ha en triumfbåge också.  Den restes som ett minnesmärke över soldaterna i första världskriget och landets återförening 1918. Triumfbågen byggdes först i trä år 1922 men slutfördes i granit år 1936.

Kontrasterna kan vara stora mellan offentliga byggnader och där vanligt folk bor.

Jag blev lite förvånad över hur många parker och grönområden som finns.

Titta noga på balkongen. Det var här Ceausescu höll sitt allra sista tal  21 december 1989 till dom uppretade massorna. Han och hans fru fick ta sig in i byggnaden, blev jagade upp på taket, flydde i helikopter, blev sedan infångade och makarna avrättades redan 25 december. Tyvärr blev det en blodig historia och många dödades i den här revolutionen. Ni kan se Diktatorns sista tal sist i inlägget!

Den här lilla tjejen behöver inte leva under Ceausescus styre. Hennes land är med i EU och framtiden är hennes kan man hoppas.

Vi lämnade Bukarest för nya vyer och upplevelser och passerade en karpodling på vägen dit!

 

 

Botaniska bjuder in

I strålande försommarväder åkte vi spårvagn till Botaniska Trädgården i Göteborg, som tyvärr får besök alltför sällan av oss.

Botaniska invigdes 1923 samma år som Liseberg, Konstmuséet och Naturhistoriska muséet. Jubileumsutställningen satte sin prägel på Göteborg det är helt klart!

Carl Skottsberg hade fått uppdraget att skapa en Botanisk trädgård och det lyckades han med.

Idag är det en av världens vackraste och är 175 ha stor. En av Europas största.

Bland det första man kan vila ögonen på våren 2018 är en stor val gjord av enbart penseer. Motivet ändras beroende på vilka blommor som är aktuella vid det tillfälle man är där.

Fiskar, modell större simmar omkring i dammen nedanför valen. Några barn kom fram till mig och berättade att dom hade sett pengar på botten. Aha en önskedamm. En grabb berättade att han och hans pappa brukade slänga några pengar och önska sig något. Pengarna var utgångna mynt som man hittat i fickor och liknande.

Färgprakten är stor redan nu i början av maj. Nåja snart mitten i månaden. Den odlade delen upptar ungefär 40 hektar, totalt på friland och i växthus finns här ca 16 000 arter. Det är en siffra som är lite svår att greppa om, men området är stort!

Många öppna grönytor finns. Vi såg en del skolklasser som hade olika aktiviteter. Den här klassen hade hur roligt som helst.

Vem sa att mossa inte är vackert???

När jag tog den här bilden fanns allt på plats. Själen var i totalharmoni med mig och övriga världen.

Det fanns lila och vita blommor som var trekantiga. Var och en satt i mitten av tre gröna blad.

Ett litet vattenfall hördes på lång väg när vattnet rann över kanten och vidare ner i en lite damm.  Ljudet av rinnande vatten i naturen är ljuvligt.

Det finns något att titta på för alla. Man kan gå lite hur man vill på stigar, små vägar med asfalt. Dit näsan pekar och vad man vill se.

Det här är skunkkalla. Den lilla majskolven luktar inte gott sägs det. Vi böjde oss inte ner och kollade. Ibland får man tro och inte ifrågasätta.

Jag hade laddat ner en app som heter Botaniska, men vi förlorade oss snart i eget initiativ, men appen är säkert bra för den som vill läsa på lite mer om området.

Fortsättning följer!

PS. Inträdet är 20 kronor som är frivilligt!

 

Bakom Laem Mae Phim

När vi gör våra utflykter är vi rätt nyfikna eller rättare sagt intresserade av vad som finns bakom kröken. Typisk mig förresten. Måste veta! Måste se!

Vi åkte genom vår lilla fina by som ligger utmed havet och åkte mot något som heter Klaeng. Alldeles bakom byn hittade vi den här vägen och körde naturligtvis in för att kolla.

Även här bor det människor. Lite Hans och Greta över det huset tycker jag!

Det bodde en höna med sina små kycklingar där också. Lite nyfikna på vilka som kom förbi i en sareng.

Vegetationen var tät. Man kunde ana lite vatten också.

Säven vajade sakta i den svaga vinden… vackert tycker jag.

Lite längre fram var det tydliga spår av människor som hade gått fram med maskiner och grävt ut hål och lämnat en konstgjord liten sjö efter sig.

Efter en stund kom vi till mer bebyggda trakter och kunde köra vidare genom Laem Mae Phim!

Nu sitter vi i kylan och längtar tillbaka till vårt paradis!

 

 

Glad Påsk!

Jag vill önska alla härliga vänner och läsare ( andra också) en riktigt fin och

                  GLAD påSK!

Vill se norrsken

Jag sitter i varma Thailand och undviker den svenska vintern så gott jag kan. Kyla,snö och mörker är inte min grej.

Norrsken är en sak som saknas här och som jag mer än gärna vill uppleva. Tyvärr måste jag upp i kylan för att göra det.

Synd att man inte kan se detta fenomen på sommaren. Det är för ljust, jag vet. (bilden lånad från Gratis bilder på nätet)

Jag älskar att ligga på hotell och ett perfekt hotell för mig skulle vara Furunäset Hotell i Piteå.

Norrsken är ju lite utomjordiskt och Hotellet som för övrigt anses vara hemsökt i vissa rum skulle passa perfekt. Spökvandring på kvällen och Norrsken på natten. Kan det bli bättre?

Inlägget är skrivet i samarbete med Hotell Furunäset som tipsat mig om det lite udda hotellet som byggdes 1887. Det var meningen att det skulle bli ett sjukhus.

Jag tycker att det skulle vara spännande att bo på ett ”spökhotell” Tycker inte du?

Medan jag sitter och njuter av årets vinter i varma Thailand, kan jag starta planeringen för norrsken nästa år.

Det skulle vara både roligt och häftigt att få en exotisk upplevelse i norra Sverige!

Undrar vilken månad som är bäst och störst chans att se både norrsken och riktiga spöken på hotellet i Piteå.

 

 

© 2018 Veiken's Blog. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.