Veiken's Blog

Res med mig genom livet

Meny Stäng

Kategori: Resor (sida 1 av 70)

Promenad i Falkenberg

Vi brukar åka till Vallarnas Friluftsteater och titta på genrepet av årets upplaga av och med gänget med Annika Andersson, Jojje Jönsson och Siv Carlsson i spetsen. 2017 var inget undantag, men vi åkte tidigt och ville ”göra” Falkenberg innan föreställningen.

Först parkerade vi bilen innan vi promenerade in till Falkenberg, en lite småstad på Västkusten som lever upp sommartid. Promenaden gick över Tullbron som byggdes 1756 – 1761 och det påstås att det är Sveriges vackraste stenbro.  Förr kunde man inte passera bron utan att betala tull och då blir det glasklart  var namnet kommer ifrån.

Vi gick in i Gamla Stan och visste inte riktigt vad vi skulle hitta. Här var det i alla fall fler än vi.  Det är utanför S:t Laurentii Kyrka. Det skulle bli ett bröllop där lite senare.

Vi gick in och tittade i den gamla kyrkan.  Den byggdes i början av 1300-talet. Brann ner på 1500-talet, men byggdes upp igen.

Det som slog mig v ar att färgerna är så ovanliga för att vara i en kyrka. Vackert. Jag tittade särskilt på målningarna i taket!

Enkelt och stilrent. Jag tycker om det lilla fönstret bakom Jesus på korset.

Den gamla kyrkan ligger fint inbäddad i grönskan.

Vi hittade gamla stan. Den var riktigt mysig och  rogivande att gå omkring där.

Det märks att det är en liten stad. Lördag eftermiddag och allt är tyst och lugnt. Vi var ganska ensamma på gatorna den här lördagen. Falkenberg har ca 20 000 bofasta invånare och dom var inte på stan i alla fall.

Hungern satte in. Vi såg många restauranger, men alla var stängda så vi började dra oss tillbaka mot Vallarna. Det fanns folk som försökte fixa middagen på annat sätt. Ätran är laxrik. Jag undrar om det blev lax till middag för grabbarna på andra sidan bron.

Till slut hittade vi ett ställe som var öppet och det blev högrevsburgare med pommes.  Ganska ok.

Efter maten gick vi utmed Ätran och där fiskades det lax ”på riktigt” Vi såg inte att den här mannen fick napp, men lite längre fram både såg och hörde vi lax som hoppade.  Rundturen i Falkenberg var slut och vi bänkade oss för kvällens föreställning ”Soldat Bom”

Tiden går fort när man har roligt och vips blev det dags att åka hem. Klockan var 22.30, solen var på väg ner och himlen var så vacker. Tänk om det kunde vara så ljust året runt.

 

Strokkur – en gejser

Nu går vi från glaciär och is till kokande vatten och ånga som sprutar högt upp i luften.

Vi får nöja oss med det näst största eftersom gejsrarnas gejser bara är aktiv någon gång emellanåt. Vem har tid att vänta på det?

Vi vet att vi närmar oss området där Geysir och  Strokkur ligger när vi tittar ut över landskapet. Het ånga ryker direkt ur marken och det gäller att hålla ett gott avstånd från de varma ångorna.

Vattnet kokar i de öppna vattenhålorna och i de små rännilarna utanför ligger vattnet nära kokpunkten. Det gäller att inte vara för nyfiken och kolla med ett finger, även om det kan kännas frestande.

När man väntar på att Strokkur ska få ett utbrott gäller det att ha vinden i ryggen så den heta vattenpelaren inte träffar fel. Enligt vår guide tar det två minuter för en turist att bli kokt, medan en islänning står pall i 10 minuter. Det säger lite om tilltron till det egna folket.

Med några minuters mellanrum kommer en vattenkaskad ur jordens inre när trycket i den smala öppningen blir för högt.. Det kokande vattnet slungas cirka 20 meter upp i luften.  En riktigt mäktig syn. De få gånger som Geysir får utbrott slungas det heta vattnet upp till en 70 meter hög stråle.

Det är en del turister runt i området och allt är befriande rent från tingel, tangel. Försäljare och olika marknadsstånd. Det brukar finnas någon butik där man kan hitta en del saker från Island. I övrigt bara någon restaurang.

Något för alla andra länder att ta efter.

 

Islands glaciärer smälter, Mr Trump

Island har en mängd glaciärer som täcker en del av landet. Ett land av is och eld.

Islagunen  ligger vid en tunga av Vatnajökull och där simmar en del isblock som har kalvat från jökeln.

Dom som inte tror på klimathotet kanske kan komma till  besinning om dom förstår vad som pågår.

Klippblocken ligger och skvalpar i den rätt stora lagunen. I samband med att isarna smälter höjs Islands landmassa med 35 mm per år som mest.

Dessutom har Vatnajökull, den största glaciären i Europa, förlorat 83 km2 på sex år. 2000-2006 och issmältningen fortsätter.

Vissa glaciärer förlorar så mycket som 10 meter per år i höjd. Skrämmande siffror.

Mindre is kommer att innebära fler vulkanutbrott och att magman kommer att ligga närmare jordytan.

Det är ändå otroligt vackert att titta på. Det som ser smutsigt ut på blocken är aska som kommer från vulkanutbrott, kanske för mycket länge sedan. Askan har lagt sig på ytan och sedan sjunkit mer och mer ner i glaciären. Intressant.

Vissa kör med alternativa sanningar och tror att Kina har hittat på klimathotet. Mr Trump kanske behöver lite mer utbildning på många olika plan. Tyvärr tror jag inte att det hjälper.

 

 

Gullfoss ett vattenfall

Det regnar ute idag så det här kommer att bli en vattnig historia.

Gullfoss betyder Guldfallet på svenska ligger inte långt från Reykjavik och många turister hittar dit.

Lite småkyligt och några hotfulla moln, men det stör inte fallet, som ligger i floden Hvita.

Vattnet faller i två steg,  11 meter och sedan 21 meter ner i en klyfta som är 20 meter bred och 2,5 km lång. Det dånar så man inte hör vad man tänker när man står där.

Vissa är modigare än andra. Därnere står man i vattendimma och blir garanterat våt in på bara kroppen.

Sigridur Tomasdottir  var en kvinna som en gång räddade Gullfoss från att ett vattenkraftverk skulle byggas här.

Hon bodde på gården Brattholt alldeles i närheten och hennes pappa arrenderade ut fallet till rika utlänningar som ville bygga  ett kraftverk. Sigridur tog strid och gick till domstol, men förlorade där. Hon hotade med att begå självmord i fallet, men det engelska bolaget var för sent ute med sitt arrende och till slut kunde fallet lämnas över till den isländska staten. Sigrid dog 1957.

Fallet blev naturreservat 1979 och är på så sätt skyddat från utbyggnader.

Det tackar vi speciellt för

Hallgrimskyrkan i Reykjavik

Hallgrimur Petursson var en präst och psalmdiktare som levde på 1600-talet på Island.

300 år efter sin död fick han en kyrka uppkallad efter sig.

Hallgrimskyrkan ligger mitt i Reykjavik och kan ses var man än är i stan. Det tog 41 år att bygga den. 1945-1986.  Högsta toppen är  74.5 meter och därmed en av Islands högsta byggnader.

Statyn framför kyrkan föreställer Leif Eriksson,som antas ha upptäckt Amerika långt före Columbus. Om du tror att han var svensk eller norsk kan du glömma det nu. Han föddes i Island troligen ca 970 och dog ca 1020.

Statyn är gåva från USA till Island för att fira Alltingets tusenårsjubileum 1930.

Efter ett beslut i den amerikanska kongressen den 2 september 1964 har den nordiska invandringen till USA uppmärksammats med Leif Erikson Day, vilken infaller den 9 oktober

Kyrkan är mycket enkel inuti, vilket tilltalar mig.

Orgeln är mycket speciell och ryggstöden på bänkarna kan ändras så att man kan sitta med ansiktet mot orgeln (vid konserter) eller mot altaret vid andra tillfällen. Smart.

Dopfunten är lika vacker och enkel som kyrkan i övrigt.

Uppifrån ser man att överdelen liknar huggen is. otroligt fint när man är i Island.

Den här bilden på orgeln tillägnar jag sonen. Hans största lycka var många avgasrör på sportbilar när han var liten. Här får du se många raka rör, även om det är orgelpipor!

Hallgrimskyrkan får man inte missa om man är i Reykjavik. Det är en sak som är säker.

 

Vilken är Drömresan?

Vi har alldeles nyss kommit hem från en fantastisk resa till Island och jag fick frågan av en vän om det var vår drömresa. 

Jag tänkte lite och visst var det en drömresa.

Alla resor som vi gör är något vi drömmer om att göra och alla resor har korn av drömmar i sig.

Islands natur gör att man nästan tappar andan, vackert och rent överallt! Uppskattas. Utsikten är från en fikastund. En våffla med vispgrädde och sylt till det facila priset av 125 svenska kronor per styck.

Varje stopp vi gjorde, var som en saga. Vi var ju på sagornas ö. Det bästa av allt är att det inte är mycket trafik på vägarna, förutom strax utanför Reykjavik då. Ingen hets, utan man kan köra långsamt om man vill se sig lite extra omkring, utan att gå ut.

Först ombord på bussen innan vi åkte vidare. Resan gav så mycket mer med en lokalguide som inte guidade, utan marknadsförde sitt land med kärlek och stolthet. Dessutom var han, Ellert, otroligt kunnig i allt man frågade om.  Lite charmigt var det också att han talade någon blandning av de nordiska språken. Det passade perfekt på Island.

Vart  vår nästa drömresa går vet vi inte än, men någonstans i Sverige är ett hett tips.  Det är ju snart sommar och då är det som vackrast i vårt eget land.

Inläggen från Island kommer att fortsätta ett tag till, men när frågan kom upp om drömresa, så blev det ett inlägg just nu!

Vilken drömresa har du?

Någon du redan gjort, tänker göra eller bara önskar att du får göra?

 

 

Himmel och helvete

Vi startar med Helvetet den här gången.

Kraflaområdet på Island är geotermiskt aktivt. Visserligen otroligt vackert, men under ytan händer det saker. Under jordskorpan är det varmt och utbrott sker lite då och då. Människan är smart och tar vara på den värme som finns, men man vet aldrig hur länge anläggningarna får stå kvar när naturens krafter tar över.

Isen ligger lugnt i kratern Viti.  Den isländska ordet ”viti” betyder ”helvetet”. I forna tider, trodde folk att  fan bodde  under vulkaner. Kratern Viti har en grön sjö inne i den, fast det är nog på sommaren.

Här har varit flera utbrott och de värsta var 1724-1729. Senast kratern öppnade sig och spydde ut rök, aska och lava var vid 9 olika utbrott mellan 1975 och 1984.

Nu tar man vara på den geotermiska energin som finns och ett kraftverk på 60 MW är igång  i området. Mycket höga temperaturer finns några kilometer under ytan och man vet inte när nästa eventuella utbrott kommer att ske här.

Efter titten ner i Viti – helvetet- var det dags för himlen.

Ett bad i de varma källorna en bit nedanför Viti ligger Myvatn Naturbad. Varmt och skönt! Utsikten är helt ljuvlig därifrån.

8 grader i luften och ca 38-40 grader i den ena bassängen av vatten från underjorden!. Det luktade lite svavel, men jag inbillade mig att det var ungdomens källa. Tyvärr verkade det inte på mig!

Det känns lite som tjockt vatten. Det gäller att röra sig försiktigt. Alla smycken ska helst av eftersom alla mineraler kan förstöra silver och andra material annars.

Gubbhyllan. Här ligger dom och jäser i 41 varma grader. Lite för varmt för mig, men visst ser det skönt ut?

Resan gick vidare, men mer om det i ett annat inlägg!

 

 

På Valsafari

Ett av mina absolut största önskningar har varit att åka ut på valsafari. Husavik på norra Island är perfekt för det och eftersom vi hade vägarna förbi, skulle vi ut på Norra Atlanten och titta om det fanns någon val som ville visa sig.

Vi kom till ett kyligt, dimmigt och lite regnigt Husavik. Blåsten från dagen innan hade lagt sig något och temperaturen låg runt nollan.  Båtarna som skulle gått ut på morgonen låg fortfarande kvar vid kaj för det gick alldeles för höga vågor på väg ut till valarna. Eftermiddagspasset kanske också skulle bli inställt. Besked  skulle lämnas efter lunch.

Beskedet var ”Vi gör ett försök” Två glada bloggare ville ut och titta på val. Förutom egna varma kläder fick vi en tjock overall och ett regnställ att kränga på oss. Vi kände oss som Michelingubbar och gummor allihop.

Vi såg en valskådarbåt till som hade gett sig ut i busvädret. Vågorna på väg ut var höga som hus och båtarna rullade rejält. Det gällde att hålla i sig ordentligt så man inte åkte av bänken där man satt. Jag fick träningsvärk i armen dagen efteråt.

Tack och lov så såg vi en hel del valar. Det var inte lätt att ta bilder eftersom båten gungade upp och ner samtidigt som saltvatten från havet slog in över båten som förstärkning till regnet som föll.

Jag var rädd om kameran och la ner den ganska snart. Istället njöt jag av att titta på valarna som ibland kom nära båten. Tyvärr blev ganska många sjösjuka i det ganska hårda vädret, men alla fick i alla fall se val. Just där valarna fanns var det ganska lugnt och sjön hade lagt sig en del på väg hem. Vi var blöta och rejält frusna om fötterna när vi steg i land, men det gjorde inte så mycket. Vi hade skådat val.

Mest knölval, som kan bli 15 meter lång och väga 36 ton. Mäktiga djur!

Kokande lera

I närheten av Myvatn på norra Island är det full fart på vulkaniska aktiviteter långt under marken. Ett av tecknen är den kokande leran.

Man känner lukten av svavel på långt håll och ser hur ångpelarna spyr ut sin lukt.

Skokondomer är att föredra om man ska ge sig ut i området och titta lite närmare på den kokande leran. Den leran som ligger på stigarna är sval, men suger som tuggummi. Dessutom är den sprängfylld med kemikalier som kan förstöra lädret på skorna. Dags att ge sig i väg.

Leran är blå  och det ryker om den. Lukten sticker i näsan.

Det gäller att hålla sig på lagom avstånd så man inte ramlar i. Det skulle vara synd.

Det puttrar och bubblar rejält och vi fastnar nästan där vi går och skokondomerna håller på att slitas av, så vi vänder och hasar oss sakta tillbaka.

Vi är i lavaland och lava är svart som ni kan se på bergen i bakgrunden. Den ljusa sanden beror på en del kemiska föreningar som uppstår vid ”lerkokningen” och värmen som den avger.

Island är ett land med otroligt vackra naturscenerier och fascinerande naturfenomen. Överallt kan men se spår av gamla och nya aktiviteter av allt som finns långt under jordskorpan och som kan ”vakna” i stort sett när som helst!

 

Vi åkte till Reykjavik

Vi åkte med stora förväntningar till Island och skulle åka ön runt.  Starten gick i Reykjavik eller den Rökiga Viken som den en gång kallades. De heta källorna avger rök ur marken och därav namnet.  Dessutom är Reykjavik världens nordligaste huvudstad.

Vi startade med att åka upp på kullen där Perlan ligger. Det är en stor vattenreservoar och utsiktspunkt där man kan se ut över Reykjavik. Vattnet finns i de fyra benen.’ En restaurang också för den som är hungrig

120 000 invånare finns i stan och Hallgrimskyrkan står i centrum och visar stolt upp sig mot himlen.’

Det är lätt att ta sig fram för det finns inte så många gator att hålla reda på.

Ingen kan undgå att se var vattenposterna finns. Tryggt.

Isländskan är ett fornordiskt språk och många islänningar kan läsa våra gamla skrifter som vi inte begriper mycket av. När jag såg den här skylten utanför en klädbutik kunde jag faktiskt förstå en del ord!

Island är ju sagornas ö och jag blev inte ett dugg förvånad när vi mötte herr och fru Troll på vår promenad.

Det är otroligt vackert och det behövs som plåster på såren eftersom det är otroligt dyrt här. Vi slog på stort och beställde en våffla med grädde och sylt. Kostnad i svenska kronor 125 kronor för en person. Det gäller att hålla i plånboken.

Här cyklar man inte eftersom det är en gågata. Shopping gälller och man behöver inga som helst lösa pengar. Man tar kreditkort precis överallt. Man behöver inte växla innan man åker till Island, bara man har ett kort.

Ett extra glädjeämne på den här resan är att det dessutom är en liten bloggträff. Marresmams är också med!

Jättekul!

 

© 2017 Veiken's Blog. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.