Veiken's Blog

Res med mig genom livet

Meny Stäng

Kategori: Resor (sida 1 av 70)

Hallgrimskyrkan i Reykjavik

Hallgrimur Petursson var en präst och psalmdiktare som levde på 1600-talet på Island.

300 år efter sin död fick han en kyrka uppkallad efter sig.

Hallgrimskyrkan ligger mitt i Reykjavik och kan ses var man än är i stan. Det tog 41 år att bygga den. 1945-1986.  Högsta toppen är  74.5 meter och därmed en av Islands högsta byggnader.

Statyn framför kyrkan föreställer Leif Eriksson,som antas ha upptäckt Amerika långt före Columbus. Om du tror att han var svensk eller norsk kan du glömma det nu. Han föddes i Island troligen ca 970 och dog ca 1020.

Statyn är gåva från USA till Island för att fira Alltingets tusenårsjubileum 1930.

Efter ett beslut i den amerikanska kongressen den 2 september 1964 har den nordiska invandringen till USA uppmärksammats med Leif Erikson Day, vilken infaller den 9 oktober

Kyrkan är mycket enkel inuti, vilket tilltalar mig.

Orgeln är mycket speciell och ryggstöden på bänkarna kan ändras så att man kan sitta med ansiktet mot orgeln (vid konserter) eller mot altaret vid andra tillfällen. Smart.

Dopfunten är lika vacker och enkel som kyrkan i övrigt.

Uppifrån ser man att överdelen liknar huggen is. otroligt fint när man är i Island.

Den här bilden på orgeln tillägnar jag sonen. Hans största lycka var många avgasrör på sportbilar när han var liten. Här får du se många raka rör, även om det är orgelpipor!

Hallgrimskyrkan får man inte missa om man är i Reykjavik. Det är en sak som är säker.

 

Vilken är Drömresan?

Vi har alldeles nyss kommit hem från en fantastisk resa till Island och jag fick frågan av en vän om det var vår drömresa. 

Jag tänkte lite och visst var det en drömresa.

Alla resor som vi gör är något vi drömmer om att göra och alla resor har korn av drömmar i sig.

Islands natur gör att man nästan tappar andan, vackert och rent överallt! Uppskattas. Utsikten är från en fikastund. En våffla med vispgrädde och sylt till det facila priset av 125 svenska kronor per styck.

Varje stopp vi gjorde, var som en saga. Vi var ju på sagornas ö. Det bästa av allt är att det inte är mycket trafik på vägarna, förutom strax utanför Reykjavik då. Ingen hets, utan man kan köra långsamt om man vill se sig lite extra omkring, utan att gå ut.

Först ombord på bussen innan vi åkte vidare. Resan gav så mycket mer med en lokalguide som inte guidade, utan marknadsförde sitt land med kärlek och stolthet. Dessutom var han, Ellert, otroligt kunnig i allt man frågade om.  Lite charmigt var det också att han talade någon blandning av de nordiska språken. Det passade perfekt på Island.

Vart  vår nästa drömresa går vet vi inte än, men någonstans i Sverige är ett hett tips.  Det är ju snart sommar och då är det som vackrast i vårt eget land.

Inläggen från Island kommer att fortsätta ett tag till, men när frågan kom upp om drömresa, så blev det ett inlägg just nu!

Vilken drömresa har du?

Någon du redan gjort, tänker göra eller bara önskar att du får göra?

 

 

Himmel och helvete

Vi startar med Helvetet den här gången.

Kraflaområdet på Island är geotermiskt aktivt. Visserligen otroligt vackert, men under ytan händer det saker. Under jordskorpan är det varmt och utbrott sker lite då och då. Människan är smart och tar vara på den värme som finns, men man vet aldrig hur länge anläggningarna får stå kvar när naturens krafter tar över.

Isen ligger lugnt i kratern Viti.  Den isländska ordet ”viti” betyder ”helvetet”. I forna tider, trodde folk att  fan bodde  under vulkaner. Kratern Viti har en grön sjö inne i den, fast det är nog på sommaren.

Här har varit flera utbrott och de värsta var 1724-1729. Senast kratern öppnade sig och spydde ut rök, aska och lava var vid 9 olika utbrott mellan 1975 och 1984.

Nu tar man vara på den geotermiska energin som finns och ett kraftverk på 60 MW är igång  i området. Mycket höga temperaturer finns några kilometer under ytan och man vet inte när nästa eventuella utbrott kommer att ske här.

Efter titten ner i Viti – helvetet- var det dags för himlen.

Ett bad i de varma källorna en bit nedanför Viti ligger Myvatn Naturbad. Varmt och skönt! Utsikten är helt ljuvlig därifrån.

8 grader i luften och ca 38-40 grader i den ena bassängen av vatten från underjorden!. Det luktade lite svavel, men jag inbillade mig att det var ungdomens källa. Tyvärr verkade det inte på mig!

Det känns lite som tjockt vatten. Det gäller att röra sig försiktigt. Alla smycken ska helst av eftersom alla mineraler kan förstöra silver och andra material annars.

Gubbhyllan. Här ligger dom och jäser i 41 varma grader. Lite för varmt för mig, men visst ser det skönt ut?

Resan gick vidare, men mer om det i ett annat inlägg!

 

 

På Valsafari

Ett av mina absolut största önskningar har varit att åka ut på valsafari. Husavik på norra Island är perfekt för det och eftersom vi hade vägarna förbi, skulle vi ut på Norra Atlanten och titta om det fanns någon val som ville visa sig.

Vi kom till ett kyligt, dimmigt och lite regnigt Husavik. Blåsten från dagen innan hade lagt sig något och temperaturen låg runt nollan.  Båtarna som skulle gått ut på morgonen låg fortfarande kvar vid kaj för det gick alldeles för höga vågor på väg ut till valarna. Eftermiddagspasset kanske också skulle bli inställt. Besked  skulle lämnas efter lunch.

Beskedet var ”Vi gör ett försök” Två glada bloggare ville ut och titta på val. Förutom egna varma kläder fick vi en tjock overall och ett regnställ att kränga på oss. Vi kände oss som Michelingubbar och gummor allihop.

Vi såg en valskådarbåt till som hade gett sig ut i busvädret. Vågorna på väg ut var höga som hus och båtarna rullade rejält. Det gällde att hålla i sig ordentligt så man inte åkte av bänken där man satt. Jag fick träningsvärk i armen dagen efteråt.

Tack och lov så såg vi en hel del valar. Det var inte lätt att ta bilder eftersom båten gungade upp och ner samtidigt som saltvatten från havet slog in över båten som förstärkning till regnet som föll.

Jag var rädd om kameran och la ner den ganska snart. Istället njöt jag av att titta på valarna som ibland kom nära båten. Tyvärr blev ganska många sjösjuka i det ganska hårda vädret, men alla fick i alla fall se val. Just där valarna fanns var det ganska lugnt och sjön hade lagt sig en del på väg hem. Vi var blöta och rejält frusna om fötterna när vi steg i land, men det gjorde inte så mycket. Vi hade skådat val.

Mest knölval, som kan bli 15 meter lång och väga 36 ton. Mäktiga djur!

Kokande lera

I närheten av Myvatn på norra Island är det full fart på vulkaniska aktiviteter långt under marken. Ett av tecknen är den kokande leran.

Man känner lukten av svavel på långt håll och ser hur ångpelarna spyr ut sin lukt.

Skokondomer är att föredra om man ska ge sig ut i området och titta lite närmare på den kokande leran. Den leran som ligger på stigarna är sval, men suger som tuggummi. Dessutom är den sprängfylld med kemikalier som kan förstöra lädret på skorna. Dags att ge sig i väg.

Leran är blå  och det ryker om den. Lukten sticker i näsan.

Det gäller att hålla sig på lagom avstånd så man inte ramlar i. Det skulle vara synd.

Det puttrar och bubblar rejält och vi fastnar nästan där vi går och skokondomerna håller på att slitas av, så vi vänder och hasar oss sakta tillbaka.

Vi är i lavaland och lava är svart som ni kan se på bergen i bakgrunden. Den ljusa sanden beror på en del kemiska föreningar som uppstår vid ”lerkokningen” och värmen som den avger.

Island är ett land med otroligt vackra naturscenerier och fascinerande naturfenomen. Överallt kan men se spår av gamla och nya aktiviteter av allt som finns långt under jordskorpan och som kan ”vakna” i stort sett när som helst!

 

Vi åkte till Reykjavik

Vi åkte med stora förväntningar till Island och skulle åka ön runt.  Starten gick i Reykjavik eller den Rökiga Viken som den en gång kallades. De heta källorna avger rök ur marken och därav namnet.  Dessutom är Reykjavik världens nordligaste huvudstad.

Vi startade med att åka upp på kullen där Perlan ligger. Det är en stor vattenreservoar och utsiktspunkt där man kan se ut över Reykjavik. Vattnet finns i de fyra benen.’ En restaurang också för den som är hungrig

120 000 invånare finns i stan och Hallgrimskyrkan står i centrum och visar stolt upp sig mot himlen.’

Det är lätt att ta sig fram för det finns inte så många gator att hålla reda på.

Ingen kan undgå att se var vattenposterna finns. Tryggt.

Isländskan är ett fornordiskt språk och många islänningar kan läsa våra gamla skrifter som vi inte begriper mycket av. När jag såg den här skylten utanför en klädbutik kunde jag faktiskt förstå en del ord!

Island är ju sagornas ö och jag blev inte ett dugg förvånad när vi mötte herr och fru Troll på vår promenad.

Det är otroligt vackert och det behövs som plåster på såren eftersom det är otroligt dyrt här. Vi slog på stort och beställde en våffla med grädde och sylt. Kostnad i svenska kronor 125 kronor för en person. Det gäller att hålla i plånboken.

Här cyklar man inte eftersom det är en gågata. Shopping gälller och man behöver inga som helst lösa pengar. Man tar kreditkort precis överallt. Man behöver inte växla innan man åker till Island, bara man har ett kort.

Ett extra glädjeämne på den här resan är att det dessutom är en liten bloggträff. Marresmams är också med!

Jättekul!

 

Baddräkt eller varma kläder?

Tja, varför inte välja båda.

Det gäller att vara förutseende.

Vilken fin present

Vi satt tillsammans med några härliga grannar och slöade vid poolen på Palm Leaf en av de sista dagarna innan vi åkte hem.

Plötsligt kom en av killarna som arbetade i trädgården fram till oss. Han hade något i handen som han överlämnade.

Inte visste vi att den här grabben hade konstnärliga anlag.

Han klippte visserligen gräsmattan, men det var inga som helst konstnärliga formationer eller mönster i den.

När han kom och överlämnade dessa gräshoppar trodde vi först att dom var levande, men såg sedan att han hade gjort dom av palmblad! Damerna, det var länge sedan jag blev kallad dam, fick var sin. Vi blev otroligt glada över omtänksamheten han visade.

Tyvärr så torkade dom små hopporna efter några dagar och föll sönder, men jag är verkligen imponerad över vilken skicklighet som ligger bakom.

OBS! Headern idag visar när samme kille  håller vårt papayaträd snyggt. Undrar om han inte fick med sig någon papaya också. Det var han väl värd!

Sverige nästa

Nu är vi tillbaka i vårt andra hem och fryser. Solen skiner, men det blåser riktigt kallt. Alternativet var att stanna kvar och svettas halvt ihjäl. De sista dagarna var det riktigt varmt och fuktigt. 

Molnen låg långt under oss och vi kunde in se marken längre.  Det är inte klokt att sitta 12000 meter upp i luften medan man närmar sig sitt slutmål.

Det var många timmar kvar och det är lite roligt att kolla var man är och läsa namn på städer som man aldrig har hör talas om.

Det är synd att molnen låg tätt under oss. Kameran högt upp på stjärtfenan kan visa fina vyer.

Det underlättar om man har något att göra under resans gång. Jag läste nästan ut en bok och lyssnade på fin musik.

Vad ni inte kan se är att jag hade bra stödstrumpor på mig. Jag flyger aldrig utan dom där svarta snyggisarna.  De kan vara en god hjälp mot blodpropp när man sitter stilla länge med ett annat tryck än man är van vid. En bra försäkring!

Den här vyn lämnade jag kvar när vi åkte. Varje eftermiddag satt vi på vår loftgång med en kopp kaffe och en bok eller iPad. Det är ett ställe att längta efter!

Det finns en del att göra när man kommer hem. Jag hoppas att tvättmaskinen håller för all tvätt!  Jaja, något ska man göra, varför inte tvätta??

Det är tomt nu

De flesta turister har återvänt hem och lugnet råder . Ingen trängsel på restaurangerna och bättre service eftersom folk hinner med på ett annat sätt.  Vi tog en promenad utmed Chackpongstranden igår, 8 april och det såg ut så här:

Himlen mörknade på förmiddagen och vi förberedde oss på oväder, men än så länge är solen starkare och ”åt upp molnen” Vi är på väg, sakta men säkert, in i regnperioden.

När det hade klarnat upp gick vi promenaden. Här ser ni ett tomt och nästan öde Bee Happy, en av de populärare strandrestaurangerna.

Hos Phon fanns några soldyrkare. I högsäsong kan man hitta en och annan sk. kändis här.

Wong hade inga gäster vad jag kunde se.

Kens Restaurant var helt öde. De flesta stänger ner snart och väntar på nästa säsong då gästerna återvänder.

Kims Beach hade några eftersläntare som inte har åkt tillbaka till sina länder ännu. Några kanske bor året om och då är Kims öppet hela tiden!

Jag tycker att det är skönt att vara nästan själv på stranden. Det känns verkligen som Paradiset är nära trots allt elände runt om i världen.

                                                                                      Idag ber vi för Stockholm

       Flamma stolt mot dunkla skyar…… värm oss när det blåser kallt!

© 2017 Veiken's Blog. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.