Veiken's Blog

Res med mig genom livet

Meny Stäng

Sida 2 av 308

Kväll på Liseberg

Efter en härlig dag med dotterns familj åkte vi hem för en hemmakväll – trodde vi.

Goda vänner, vars söner spelar i Callinaz, skickade meddelade att sönernas band skulle spela på Liseberg. Ville vi komma, så vi kunde träffas? En minuts betänketid och vi bytte om.

Carolina sångerskan i Callinaz är dessutom nominerad till Årets sångerska i Guldklavengalan.

Tyvärr blev det inga bilder från spelningen pga dåliga bilder!

Vi stannade till slutet och jag tycker att det redan har blivit mörkare och att vi går mot höst. Sakta, men säkert.

När vi vände oss om och gick mot utgången upptäckte vi att nästan alla hade gått hem. Jaja, klockan hade dragit sig mot 23.00 så det var väl inte så konstigt!

Här har vi ryggen mot stora scenen och det brukar vara trångt som attan här när Lotta på Liseberg och andra artister uppträder.  Vi hade området för oss själva igår kväll.

När vi kom mot utgången mötte vi ett lämmeltåg av människor som var på väg hem.

Vi hade en trevlig kväll och jag begriper inte varför vi så sällan går till Liseberg. Jag vet att det kommer några favoriter lite senare i sommar och då hoppas jag att vi får ändan ur vagnen och åker dit.

Tack för den här gången. Vi var nästan vid parkeringshuset för att hämta bilen och åka hem. Nästa gång tar vi spårvagnen in. Det går fort och är gratis för oss!

 

Snart börjar det

I Samarbete med Agency Island

Först ut är Partille Cup. Världens största handbollscup för ungdomar. Vecka 27 varje år kommer handbollslag, tränare och fans hit till Göteborg

I år deltar 1200 lag från 40 länder och det sätter färg på stan.

Handbollsfolket har nästan inte lämnat Sverige innan det är dags för Gothia Cup i fotboll i vecka 29. 2017 lär det komma 1700 lag från 80 nationer. Det ska spelas 4500 matcher på 110 planer.

Vi kommer att vara på båda cuperna och titta på matcher, mest på Kviberg som bjuder på 25 fotbollsplaner och jag vet inte hur många handbollsplaner man ska ha där.

Heden, mitt i stan är som alltid navet, där många seedade matcher spelas.

Det handlar inte bara om sport. Ungdomar från hela världen lär känna varandra och det är två gigantiska fredsprojekt. Man spelar och umgås sida vid sida i en vecka oavsett vem man är och var man kommer ifrån.

Medaljens baksida?? Folk som inte kan skilja på mitt och ditt. Tyvärr sker det stölder varje år.

Nöden har ingen lag. Ibland är det bråttom.

Glädjen på läktarna går inte att ta fel på när det egna laget gör mål. Undrar om dom hade något odds på sin favorit 

Här har vi pojken med guldskorna. Jag har ingen aning om hur det gick för det laget, men dom hade säkert hur kul som helst.

Ibland kan det vara skönt med en vilopaus och titta på de andra lagen, innan man ska spela sin egen match.

Nu laddar vi för två härliga veckor i Göteborg.  Allt är upp till vädergudarna så att det blir lyckat för alla som kommer från hela världen.

 

 

Promenad i Falkenberg

Vi brukar åka till Vallarnas Friluftsteater och titta på genrepet av årets upplaga av och med gänget med Annika Andersson, Jojje Jönsson och Siv Carlsson i spetsen. 2017 var inget undantag, men vi åkte tidigt och ville ”göra” Falkenberg innan föreställningen.

Först parkerade vi bilen innan vi promenerade in till Falkenberg, en lite småstad på Västkusten som lever upp sommartid. Promenaden gick över Tullbron som byggdes 1756 – 1761 och det påstås att det är Sveriges vackraste stenbro.  Förr kunde man inte passera bron utan att betala tull och då blir det glasklart  var namnet kommer ifrån.

Vi gick in i Gamla Stan och visste inte riktigt vad vi skulle hitta. Här var det i alla fall fler än vi.  Det är utanför S:t Laurentii Kyrka. Det skulle bli ett bröllop där lite senare.

Vi gick in och tittade i den gamla kyrkan.  Den byggdes i början av 1300-talet. Brann ner på 1500-talet, men byggdes upp igen.

Det som slog mig v ar att färgerna är så ovanliga för att vara i en kyrka. Vackert. Jag tittade särskilt på målningarna i taket!

Enkelt och stilrent. Jag tycker om det lilla fönstret bakom Jesus på korset.

Den gamla kyrkan ligger fint inbäddad i grönskan.

Vi hittade gamla stan. Den var riktigt mysig och  rogivande att gå omkring där.

Det märks att det är en liten stad. Lördag eftermiddag och allt är tyst och lugnt. Vi var ganska ensamma på gatorna den här lördagen. Falkenberg har ca 20 000 bofasta invånare och dom var inte på stan i alla fall.

Hungern satte in. Vi såg många restauranger, men alla var stängda så vi började dra oss tillbaka mot Vallarna. Det fanns folk som försökte fixa middagen på annat sätt. Ätran är laxrik. Jag undrar om det blev lax till middag för grabbarna på andra sidan bron.

Till slut hittade vi ett ställe som var öppet och det blev högrevsburgare med pommes.  Ganska ok.

Efter maten gick vi utmed Ätran och där fiskades det lax ”på riktigt” Vi såg inte att den här mannen fick napp, men lite längre fram både såg och hörde vi lax som hoppade.  Rundturen i Falkenberg var slut och vi bänkade oss för kvällens föreställning ”Soldat Bom”

Tiden går fort när man har roligt och vips blev det dags att åka hem. Klockan var 22.30, solen var på väg ner och himlen var så vacker. Tänk om det kunde vara så ljust året runt.

 

Räven kom på natten

Vi i vår familj har god sömn, vilket gör att vi inget hör när det händer saker nästan utanför vårt fönster.

När jag vaknade såg jag ett rådjur utanför vår tomt. Det lät så konstigt tyckte jag.

Den vände sig mot mig och det lät nästan som att den grät. Troligen ett lockrop.

Grannarna kom ut och undrade om vi hört skriken vid 4 tiden i morse, men tystnade efter en liten stund. Någon hade blivit attackerad av något.

Vi kom till den slutsatsen att räven hade tagit rådjursmammans lilla kid.

Så vitt jag vet letar den lilla mamman fortfarande. Hon har kommit till vårt område många gånger idag. Hon ropar hela tiden på sitt lilla barn, som räven gjorde slut på den gångna natten.

Det är naturens gång, men det gör ont i hjärtat att se rådjuret leta efter den lille.

Blåmesbarn checkar ut

Det dröjde i år innan vi förstod att vi hade en blåmesfamilj i fågelholken. Visserligen flög några vuxna blåmesar in och ut i holken, men det var knäpptyst länge.

En dag någon vecka senare hördes små, små pip från dom små nykläckta ungarna och sedan dröjde det inte länge förrän dom visade sig lite snabbt.

Mamman och pappan flög utan avbrott hela dagarna för att skaffa mat till sina små. När äter och sover dom själva undrade vi.

Man vet ju hur ungar är. Det gäller att fixa till det lite inne också, innan man ger sig ut efter mer larver och annat gott.

Dom här är stora hot för ungarna i holken. Dom ställer sig på taket, knackar lite och blåmesbarnen tror att det är mer mat på gång och sticker ut sitt lilla huvud. Vips är skatan framme och norpar den lilla ungen och har till middag. I år har vi jagat bort skatorna och fångsten  har blivit mager för dom. Troligen inget alls.

Små, små fågelungar får då aldrig nog.

Se där. Är det så här världen ser ut! Ska jag ta steget nu? Nja, jag väntar nog lite. Det är ju bra service i holken.

Nu är det nära. Det börjar bli trångt härinne.

Jag tog språnget. Först ut!  När kommer dom andra efter???

Jag hoppar på den där gubben som har suttit här hela våren på dagarna. Honom känner jag ju. Han verkar trygg.  Jag sitter här medan jag ser mig omkring lite.

Detta hände på midsommarafton och fortfarande finns det några syskon kvar som fortfarande inte vågar eller är mogna för att ta steget.

Just nu var det en skata som ville ha ett skrovmål, men vakten (min gubbe) var snabbt ur startblocken och körde iväg den!

 

Jöback, Körberg och Sjöholm på Ullevi

Igår var det dags för I love musicals på Ullevi.  Vi åkte tidigt eftersom vi visste att alla skulle bli kollade av vakter innan man släpptes in på arenan.

Ullevi är stort och jag trodde faktiskt att en mindre arena hade räckt, men såg att folk strömmade till som det värsta lämmeltåg, långt innan det skulle dra igång.

Vi kunde absolut inte klaga på våra platser.  Scenen var rakt fram.

Idén om I love musicals är tydligen Peter Jöbacks. Han var konferencier och artist hela kvällen.

Alldeles i början bjöds vi på ett medley från My fair Lady. Hon hade en del att lära, enligt Higgins.

Eliza blev till slut en riktig dam. Shakespears Pygmalion ligger till grund för musikalen.

Bland annat så spelades några låtar ur Hair. Det gjorde sig toppenbra på den stora arenan. Orkestern kunde verkligen spela ut och det var bara att följa med i musiken.

Kvällen absoluta topp. Helen Sjöholm sjöng ” Du måste finnas” ur Kristina från Duvemåla med en inlevelse och röststyrka, som ingen i världen kan slå. Sista tonen hade inte klingat ut innan 27 000 människor reste sig som en person och jublet steg mot den nästa helt blå himlen. Det hördes säkert lång väg att publiken var på plats och gillade det dom hörde!!

Jag säger det igen! Vilken Kvinna, vilken sångerska och artist!

The Anthem ur Chess. Mäktigt! Det gnabbades friskt om vem som skulle sjunga den. Jöback gjorde ett försök, men det sprack! Ålder går före, Körberg tog taktpinnen.

Cabaret! Willkommen, Bienvenue, Welcome……..

Vi höll oss inte bara på jordytan, utan tog en liten titt i underjorden där det är mycket varmare än här.  Häxorna i Eastwick

Kvällen avslutades med fyrverkeri och folk var som tokiga och vi fick till slut några extranummer. Bland annat ” Guldet blev till sand”

Jag njöt fullt ut hela kvällen, tyckte inte om allt lika mycket. En del var världsklass enligt mig.

Utöver den svenska trion hade man dansare och sångare från både Sverige, Broadway och England.

Kvällen var lång och vi var inte hemma förrän vid midnatt ungefär.

Det här är ett axplock av de 16 musikaler vi fick ett smakprov av. Tyvärr får ni inget ljud!

Betyg? WOW!

 

Ett inlägg utan bilder

Jag tänker inte visa bilder i det här inlägget av skäl som ni kanske förstår om ni läser vidare.

Bloggerskan har en tid haft problem med den delen av kroppen där ryggen slutar och något annat tar vid. Den lilla grejen skulle bort och med ett litet (?) gummiband snörs nu det eländiga av från allt vad näring heter och ska ramla bort efter en vecka eller så.

Helt enkelt en hemorrojd som ska döden dö!

Jag kan meddela att det inte var helt smärtfritt och att besöka en stol och slå sig ner där var inte att tänka på. Efter en halv dag började det lugna ner sig och nu är det helt OK!

Ingreppet gjordes igår och i kväll ska vi på Ullevi och lyssna på Tommy Körberg, Helen Sjöholm och Peter Jöback som är på turné med ” I love musicals”

Jag har inte tränat på att sitta så länge än, men det gäller att bita ihop! 🙂

I hasorna på IFK Kristianstad

Det är en lätt överdrift, eller om sanningen ska fram är det en stor överdrift! De oranga, Kristianstad, är svenska mästare i handboll för tredje året i rad och spelar naturligtvis i Elitserien även nästa säsong.

Våra killar spelade i div 2 västra säsongen 2015-16 och gick till vår stora glädje upp till div 1 södra 2016-17.  Det gällde att hålla sig kvar, för konkurrensen var hårdare ett snäpp högre upp.

Vad gjorde killarna? Dom gick upp ytterligare en serie och ska spela i Allsvenskan till hösten och då gäller det att hålla sig kvar, utan att åka ner ett steg.

Kan dom göra om bravaden och gå upp i Elitserien och bli en konkurrent till Kristianstad nästa säsong? Jag skulle inte tro det, men alla matcher ska spelas och bollen är rund. Större under har hänt!

Vi brukar sitta på läktaren och heja på de våra och uppskatta bra saker från motståndarna.

Bilden är från 2014

Flera av dessa juniorer är kvar och försöker komma allt högre upp i seriesystemet.

Jösses, så kul det skulle vara att få se vårt lag Kungälv HK spela seriematcher mot IFK Kristianstad.

Man måste sikta mot månen för att nå trädtopparna och drömmar är helt gratis och måste inte alltid vara verklighetsförankrade.

Det här var några gäng som jagade IFK Kristianstad 2015 och det gick sådär.  GUIF mot Ricoh i Eskilstuna.

Nu gäller det att kavla upp ärmarna, spotta i händerna och börja jakten även om det blir svårt att gå upp en serie till för våra killar från Kungälv.

Vill du läsa mer om handboll så finns handbollskanalen HÄR   

Strokkur – en gejser

Nu går vi från glaciär och is till kokande vatten och ånga som sprutar högt upp i luften.

Vi får nöja oss med det näst största eftersom gejsrarnas gejser bara är aktiv någon gång emellanåt. Vem har tid att vänta på det?

Vi vet att vi närmar oss området där Geysir och  Strokkur ligger när vi tittar ut över landskapet. Het ånga ryker direkt ur marken och det gäller att hålla ett gott avstånd från de varma ångorna.

Vattnet kokar i de öppna vattenhålorna och i de små rännilarna utanför ligger vattnet nära kokpunkten. Det gäller att inte vara för nyfiken och kolla med ett finger, även om det kan kännas frestande.

När man väntar på att Strokkur ska få ett utbrott gäller det att ha vinden i ryggen så den heta vattenpelaren inte träffar fel. Enligt vår guide tar det två minuter för en turist att bli kokt, medan en islänning står pall i 10 minuter. Det säger lite om tilltron till det egna folket.

Med några minuters mellanrum kommer en vattenkaskad ur jordens inre när trycket i den smala öppningen blir för högt.. Det kokande vattnet slungas cirka 20 meter upp i luften.  En riktigt mäktig syn. De få gånger som Geysir får utbrott slungas det heta vattnet upp till en 70 meter hög stråle.

Det är en del turister runt i området och allt är befriande rent från tingel, tangel. Försäljare och olika marknadsstånd. Det brukar finnas någon butik där man kan hitta en del saker från Island. I övrigt bara någon restaurang.

Något för alla andra länder att ta efter.

 

Islands glaciärer smälter, Mr Trump

Island har en mängd glaciärer som täcker en del av landet. Ett land av is och eld.

Islagunen  ligger vid en tunga av Vatnajökull och där simmar en del isblock som har kalvat från jökeln.

Dom som inte tror på klimathotet kanske kan komma till  besinning om dom förstår vad som pågår.

Klippblocken ligger och skvalpar i den rätt stora lagunen. I samband med att isarna smälter höjs Islands landmassa med 35 mm per år som mest.

Dessutom har Vatnajökull, den största glaciären i Europa, förlorat 83 km2 på sex år. 2000-2006 och issmältningen fortsätter.

Vissa glaciärer förlorar så mycket som 10 meter per år i höjd. Skrämmande siffror.

Mindre is kommer att innebära fler vulkanutbrott och att magman kommer att ligga närmare jordytan.

Det är ändå otroligt vackert att titta på. Det som ser smutsigt ut på blocken är aska som kommer från vulkanutbrott, kanske för mycket länge sedan. Askan har lagt sig på ytan och sedan sjunkit mer och mer ner i glaciären. Intressant.

Vissa kör med alternativa sanningar och tror att Kina har hittat på klimathotet. Mr Trump kanske behöver lite mer utbildning på många olika plan. Tyvärr tror jag inte att det hjälper.

 

 

© 2017 Veiken's Blog. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.