Veiken's Blog

Res med mig genom livet

Meny Stäng

Sida 2 av 313

Lunch-häng på Ao Kai

Vår sareng är otroligt smutsig och behöver en rejäl tvätt.  Ord och tanke är ett så vi åkte till ”vår tvätt” som naturligtvis var stängd. Det var ju söndag!

Hur svårt kan det vara att hålla reda på veckodagarna?

Det var nästan lunchdags så vi åkte vidare till Ao Kai för lite mat!

Chicken satay med en gudomlig jordnötssås som vi dessutom fick mer av om vi ville. Det ville vi!

Ett fruktfat för två till efterrätt. Färsk ananas och lika färsk vattenmelon satt som en smäck.

Finns det inkomster så finns det utgifter. Ett besök på en fräsch och ren toalett för bloggerskan innan vi gick vidare.

På den här delen av stranden, som inte är så lång, var det helt folktomt.

Det gäller att se upp så man inte får en sån här i huvudet. Den är både hård och tung om den ramlar ner där den inte ska. I det här fallet var det ingen fara. Kokospalmen växte säkert 10 meter bort.

Mjukare och vackrare är dom här orkidéerna, som växer i symbios med trädet.

Vi fick åka tillbaka med en smutsig sareng, men mätta och glada!

 

Tvättdag

Vi får ofta frågan vad vi gör när vi bor här. Vadå gör? Det är ju något hela tiden. Man behöver bara kliva utanför dörren så händer det alltid något. Kläder har vi på oss, så det blir en del tvätt. För det mesta sköter vi den själva och ibland lämnar vi in saker som vi vill ha strukna.

Vi har ca 500 meter till tvätten. Vägen dit är helt ok.

Det kostar 20 baht (ca 5 kronor) för en maskin. Det finns några att välja på, så det är bäst att kolla vilken som ser bäst ut! Eget tvättmedel får man lägga i. I Thailand tvättar man i kallt vatten, så det duger inte med svenska tvättmedel. Thaimedlen är bra, anpassade för maskintvätt i kallt vatten.

Medan tvätten blir ren åker vi hem i cirka 1 timma innan det blir dags att hämta den.

Färdigt! Till mina barn: Där ser ni att pappa vet hur man tvättar!

Några timmar i solen på balkongen innan det är dags att lägga in i skåpen. Det luktar så gott när tvätten har hängt ute och torkat!

 

8 månader senare

I våras, närmare bestämt i slutet av mars, gjordes en hyllning till den gamle kungen Bhumibol i lera i den lilla byn Laem Mae Phim. Då gjorde jag ett inlägg som ni kan se HÄR

I november åkte vi dit för att se vad som fanns kvar!

Så här såg det ut i slutet av mars 2017. Vackert, ett riktigt konstverk.

Det är förvånansvärt hur mycket som finns kvar trots regnperiod.

Växtkraften är stor- Nu är det grönt och fint när naturen håller på att ta över.

Allt arbete som man la ner håller på att vittra sönder! Synd!

Det är trots allt roligt att titta på alla skulpturer som håller på att täckas av gräs och annat. Än så länge i alla fall!

 

Regn i Paradiset

Det är faktiskt rätt skönt med lite regn då och då. Det fräschar upp och håller växterna på gott humör! Heldagsregn i tropikerna är väl sådär om man bara har några få veckors vila från vinterrusket i Sverige.

Fördelen med regnet är att så få som möjligt tar sig ut och vägarna blir ganska tomma. Ett tillfälle att se sig omkring eller göra ärenden. Shopping för den som är intresserad av en sån aktivitet.

Munken ser helt oberörd ut. Han är troligen ute för att samla in mat från folk.

Vi åkte in till Ban Phe och det var absolut ingen trängsel. En ovanlig känsla!

Sarengerna ger ett visst skydd om man inte åker för fort. Då blir det både vått och lite småkyligt!

Vi investerade i regnponcho för chauffören och mig själv. Dottern ville ingen ha och nu är det snö som gäller för henne!

Jag föredrar regn i varma trakter, helt klart!

Egen logga

Jag såg reklam på sociala medier för namn på vantar, mössor, strumpor och andra kläder. Många gjorde tummen upp och tyckte att det var genialt.  Tänk så bra att hitta ungarnas kläder på förskolan utan en massa jobb.

Det finns en rejäl hake om man tänker efter. En liten flickas eller pojkes namn helt synligt på kläder måste vara som godis för personer som vill komma i kontakt med små barn.

Typ: Hej Malin, vill du ha godis kan du följa med mig så ska du få. Jag har dessutom små valpar hemma… Jag ryser bara jag tänker på det.

Egna loggor kan vara suveräna om man gör en egen design. Bättre än något annat. Det blir ju en unik signatur som man kan sätta på det mesta man vill ha koll på eller presenter man vill ge bort. Det är bara fantasin som sätter gränser.

Man kan kika in på easytryck.se  om man vill ha inspiration på grejer med egen logo.

Mina resväskor skulle behöva något så att jag genast upptäcker dom när bagagebandet rullar.

I stort sett allt kan märkas på ett läckert sätt.

Om jag skulle sätta  eget tryck på mina saker skulle det vara en elefant eller en delfin. Två djur som jag har den största respekt för!

Vad skulle du vilja ha på dina saker?

09.00 vattengympa

Varje dag samlas ett gäng för vattengympa i poolen.  Alla som bor på Palm Leaf är välkomna. Just den här dagen var några på utflykt så dom missade paparazzibesöket.

45 minuter och alla muskler har fått sig en omgång! Skön  start på  dagen.

Det känns faktiskt lite kyligt när man kliver i, men jobbar man bra blir man snart varm.

Där står sarengerna och väntar på att alla ”gympare” ska bli färdiga. Ett mycket bra fordon att ta sig fram med på vägarna.

Såg ni möjligen att det saknades män i poolen? Dom hade viktigare saker för sig. Exempelvis social samvaro, modell ”symöte”. Damerna har både gympa och social samvaro!

Det känns så bra att starta dagen med vattengympa. Det borde införas på många fler ställen än vårt!

Det är bara att sätta igång!

Candlelight dinner

Härom kvällen åkte vi till Mae Phim när magarna började knorra. Vi ville ha Schnitzel på Villa Bali. I vårt tycke den bästa i byn.

Vi hann inte mer än passera gränsen till Mae Phim, så slocknade all belysning både på vägen och i husen. Hela byn blev svart.

Den här kvällen var det inte lätt att få den maten man tänkt!

Ficklamporna låg i säkert förvar hemma vid sängen. En ny ska genast inhandlas och läggas i sarengen. Vi är ju i Thailand och det kan komma fler strömavbrott.

Pizzaugnen var igång, så det fick bli en pizza!

Den var god, men det var bevisligen ingen schnitzel.

Normalt ser det ut så här på Villa Bali. Man får det man beställer och kan se det man äter!

Tips:

Om du har en mobil med ficklampa kan du sätta en flaska vatten eller ett glas på mobillampan och vips har du en extra lampa som lyser upp din tillvaro lite mer!

Varsågod, tipset är helt gratis!

 

 

Lite variation

Vi gick åt andra hållet på vår dagliga promenad. Det blir liksom lte trevligare med lite annat att titta på.

Det var ”gamla synder” vi ville titta lite närmare på.

Typiskt thai. På stranden med den dyraste marken har man övergivit  den lilla resorten.  Antingen saknades pengar (mest troligt) eller så tröttnade man. Då lämnar man bara hus och annat åt sitt eget öde tills någon köper marken och bygger. Vanligt!!

Helt ensamma var vi inte. Här och där hade krabbor byggt sina underjordiska hemvister.

Det här är växtkraft. Revorna slingrar sig med fart över stranden om ingen gör något åt det.

Vårt mål var Villa Ravadee, en gång ett ställe vi gärna återvände till. Idag är det tomt och är lite illa skött. På helgerna är det party, party här. Thaiare kommer då för att festa.

Jag älskar stället, men en uppfräschning behövs.

Det gäller att se sig för. Kokospalmerna vajar med mogna kokosnötter.  Se upp så man inte får någon i huvudet! Se där,dottern var med på promenaden. Hon är på besök!

Poolen var i toppskick! Den har ett perfekt läge vid stranden.

Fönstren är välputsade och visar i spegelbilden hur väl det behövs en sopning av marken. Massor av torkade löv ligger där.

Trots att det inte är som det en gång var, återvänder jag lite då och då och minns hur fint vi hade det på Villa Ravadee.

Belöningen – Papayasallad

Jag tillhör den sortens människor som behöver både morot och piska om jag ska få igång mig själv.  Dvs se till att jag får den motion jag behöver. Målet är att ta minst en långpromenad varje dag. Det är steg 1. Steg 2. kommer i ett annat inlägg.

En timmas promenad på stranden, helst varje dag. Här Chackpongstranden.

Ett  nytt ställe har poppat upp alldeles intill Phupathara, ett lägenhetskomplex. Ett ställe till att testa. Någon tyckte att maten är god där.

Party på Hotel Marriott. Inget för oss.

Fullt ös med bad och ett band som spelade heta rytmer. Vi var inte bjudna, så vi vände tillbaka.

Till vår belöning. En härlig papayasallad. Riven papaya, rivna morötter och rödkål. Cashewnötter, räkor, vitlök och en mumsig sky. Nyttigt och gott!

Så här växer papayan. Christoffer Columbus kallade den Frukten från Änglarna. ”Papaya är en utsökt frukt som har blivit berömd för sina många hälsoegenskaper, tack vare dess innehåll av fibrer, kalcium, fosfor, järn, papain, tiamin, niacin och vitaminer

När jag köper papaya, brukar jag skrapa bort kärnorna som sitter inuti. Det är tydligen det dummaste man kan göra. Typiskt mig.  Några kärnor om dagen ska vara bra!

 De flesta som äter papaya tar dock bort dess frön, utan att veta att även dessa kan ätas och har stora fördelar för hälsan. 

Jaha då har jag lärt mig något nytt idag också!

 

Äntligen hemma – utan Martin Timell

Äntligen blev det dags att åka hem till vår lilla by Ban Plong Saway.  Det är ju inte närmsta väg, men det får man finna sig i.

När man sätter sig tillrätta i stolen, spänner fast säkerhetsbältet och kikar in i cockpit vet man att det roliga börjar. Helsingfors nästa!

Vi fick vara några timmar i ett dimmigt Helsingfors, men tiden gick ganska fort i loungen, med god mat och en bok!

Upp i luften igen för det sista språnget över kontinenter. Bangkok nästa! Vi flög natt så efter en god middag blev det dags att lägga sig, dra täcket över mig för några timmars sömn.  Jag sov nog ca 4 timmar innan det blev dags att ställa om klockor och få en välförtjänt frukost!

Det märks att det är en stor stad vi kommer till. Bara några hundra meter kvar innan maskinen tar mark.

ca 18 mil sydost om Bangkok ligger vårt Shangrila, mellan Ban Phe och en liten fiskeby som heter Laem Mae Phim. Hungern sätter in även om man är jetlaggad och vi åkte till en favoritrestaurang. Gratinerad spenat med massor av mozzarellaost kan jag verkligen rekommendera!

Restaurangen heter Wangborn. Kvällstid kan det vara svårt att få bord här. Bra att boka om man vill vara säker på en plats i detta matmecca!

Efter 12 timmars sömn är det inte alls fel att starta med en mango-ingefärsdrink! Försvinnande god!

© 2017 Veiken's Blog. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.