Res med mig genom livet

Pokémonjakt på Annandagen

Jag är drabbad av grupptrycket från mina barnbarn. Yngste lille mannen 7 år, undrade om jag kunde gå ut och jaga Pokémons med honom.

Va? Vad är det? Men farmor kan du inte det? Misstron i rösten på ynglingen gjorde att jag naturligtvis ville lära mig.

Jag laddade ner spelet, men det blev vilande, för jag begrep ingenting. Tills ett lite större barnbarn fick lära mig hur det går till.  Steg för steg hamnade jag i Pokémonvärlden.

Det gäller att ta långa promenader, jaga de virtuella små varelserna, hämta nya bollar och få poäng. Nivån höjs allt eftersom poängen ramlar in.

Det gäller att veta vilken level jag är på, när jag blir utfrågad om hur det går.

Det är inte alltid lätt att ligga på topp som farmor eller mormor, men jag gör så gott jag kan.

PS. Det är roligt att gå på jakt! Det är gratis och man får lite extra motion!