Kategori: Okategoriserade (sida 3 av 70)

Resväskorna packade, visum, biljetter och pass på plats. Då är det äntligen dags att röra på sig igen. Trots att allt är kollat flera gånger undrar jag alltid: Vad har jag glömt?

Känslan när man är ombord på planet och det bara är transporten kvar känns så härlig. Trots många timmar i luften tycker jag att tiden går ganska fort. Det är mat, lite sömn och några filmer så är man framme. Nja bara på flygplatsen.

Första frukost på balkongen är faktiskt lite speciell. Därefter läsa lite nyheter på paddan och man är igång.

Ut på vägarna för lite inköp med vår sareng. Den är klar att använda och svischa i max 40 i alla väderstreck.

Det är fler som är ute med sin sareng och tar hem lite pinnar för att använda till något.

Andra tar det lite lugnare i värmen och att bli solbränd är man inte intresserad av!

Till vår förvåning har det vuxit upp lite ”coffeshops” men det är inte lagligt att röka på.

Vi skulle äta middag på stranden och njuta i solnedgången….. men käre maken sa till mig att vända på huvudet och se vad som var bakom mig!

Här snackar vi kontraster. Vi fick bråttom, betalade, tog vår dricka i handen och rusade till sarengen. Hoppet att vi skulle hinna hem innan helvetet bröt lös infriades faktiskt. I samma ögonblick som vi kom hem började regnet och ett långvarigt åskväder som kunde upplevas från balkongen.

Det tog tvärstopp med bloggen för ett antal månader sedan och jag öppnade den inte alls. Kunde inte ens se den. Den gömdes längst ner i mitt medvetande. Syns inte, finns inte, tills för några dagar sedan då jag kollade kommentarerna som låg där och skvalpade.

Mmm…. man kanske skulle göra ett inlägg och se hur det känns. Liten sugen är jag allt!

En kryssning har vi hunnit med och njutit av! Ingen blogginlägg därifrån heller.

Såpbubblor, så vackra, färgrika och gläder alla barn. En liten upplevelse på kryssningen.

Som Fågel Fenix som reser sig ur askan har bloggen vaknat igen. Nu får vi se om vingarna bär.

Dottern ringde och undrade om vi ville komma förbi och grilla med dom. En ny grill hade inhandlats och skulle förevisas, vilket bara var en ursäkt för att vi skulle komma.

En ny liten familjemedlem hade hämtats dagen innan och var huvudnumret för dagen. Jo, man hade köpt en ny grill,men Lilla Pärla var den stora orsaken till att vi skulle komma, vilket vi inte visste innan.

Det gäller att bekanta sig med sitt nya hem och flocken man ska tillhöra.

En lekkamrat fanns redan på plats.

Så glad att man inte har gett den lilla godingen ett människonamn, utan något som passar till den här lilla godingen!

Bilden lånad från dottern!

Redan mycket större och kompis med ”storebror”

Välkommen lilla fröken Pärla.

Vi lade till i Soudabukten på Kreta och åkte sedan shuttlebus till Chania, som är Kretas andra stad i storleksordningen. Jag har varit i Chania flera gånger och det är en stad som jag gärna återkommer till. Soudabukten har en marin militärbas från USA!

Utsikten från vår balkong tidigt på morgonen innan frukost. Vi hade redan lagt till när jag vaknade.

Gamla murar möter nya hus.

Vi drog oss ner till den gamla hamnen där de venetianska tornen och murarna finns. Chania har lytt under många herrar och mellan 1200-1600 var staden venetsiansk och lydde under Republiken Venedig i Norra Italien.

Man kan promenera på muren ända ut till Fyrtornet. Många gör det också.

Vi var tidigt ute, så det var inte dags för lunch, men jag kunde inte låta bli att ta en bild av den här restaurangen som ligger alldeles vid den långa strandpromenaden. Så grekiskt!

Det var ju här i en av de små gränderna vi skulle äta, men vi upptäckte den här tavernan alldeles för sent. Den ligger i gamla murar. Kommer gärna hit igen och då blir det något att äta här.

Den här delen av Kreta blev hårt sargat under andra världskriget och här är del av muren som fick stå utan att pulvriseras av någon bomb.

På eftermiddagen den 24 maj utsattes staden Chania för ett hänsynslöst tyskt bombanfall. Tyskarna hade två mål med anfallet, dels att sprida skräck bland soldater och civila, dels att täppa igen vägarna för de allierade soldaterna. I tio dagar pågick hårda strider där tyskarna även mötte hårt motstånd från lokalbefolkningen.

SO-rummet

Det är så mysigt att ströva omkring i de trånga gränderna där det inte finns en enda neonskylt.

Otroligt vackert i det kristallklara vattnet.

Vi bestämde oss för att vi skulle upp i North Star för en upplevelse 100 meter över havet. Det var gratis när vi låg vid ett stopp, men kostade ett antal dollars ute till sjöss. Gratisvarianten var på en kvart och den andra lite längre tid och inte bara upp och ner utan armen svängde åt sidan också.

Vi var lite tidiga (man behövde reservera tid för den lilla åkturen) så vi passade på att ta ett varv runt båten först.

Vi gick förbi dom här solstolarna runt poolen och här är det förbjudet att paxa stolar och sedan lämna. Om man inte har varit på plats efter en halvtimma tas handdukarna bort av personalen. Superbra!

Snart dags för uppstigning i North Star. Några andra lyckliga åker före oss.

Tiden gick så fort däruppe. Jag hade gärna varit där mycket längre, men andra väntade på att komma upp. Gratisturerna fick man bara göra en gång för att alla som ville skulle kunna komma upp!

Tyvärr blev bilderna lite suddiga genom ett lite smutsigt glas och reflexer.

Vi fick ett nyinsatt stopp på Santorini eftersom vi fick lämna Haifa i all hast på grund av oroligheter i Israel. Vi har besökt Santorini några gånger förut och ön är otroligt vacker. Jag har skrivit om ön några gånger förut. Här och HÄR.

När vi kom iland på ön, valde vi att inte ta linbanan upp, eftersom kön var alldeles för lång så vi stannade nere. Vi har ju sett härligheten några gånger förut.

Man kan se att folk har bott i grottor inne i berget, men jag tror att det är tomt nu för tiden.

Nästan som en liten by alldeles vid lavaberget. Hela Santorini är en stor lava ö.

Alla behöver inte åka linbana upp till toppen, man kan gå eller åka på en åsna. Frågan är vem som är åsnan – den som sitter på eller själva djuret. Tänk att dessa djur bär riktigt lata och tunga turister i värmen upp till toppen. Upp och ner många gånger varje dag.

Vi satte oss på ett Café och tittade på ”vårt” fartyg. Vi hade bokat North Star lite senare. Det är den lilla kulan som går upp med den som vill. Jag ville se allt från ca 100 meter över havet. Så läckert.

Man passade på att klämma turisterna rejält på pengar. En utflykt som normalt kostade 89 US Dollars höjdes till 496 Us Dollars. En skillnad på lite mer än 4000 kronor. Skamligt! Vi betalade 70 svenska för ett glas öl. En annan gång ska man nog be om menyn och se vad det egentligen ska kosta.

Tillbaka på båten och i bakgrunden kan man se serpentinvägen som åsnorna tvingas gå med turister på ryggen. Snart skulle vi upp i North Star!

Tre dagar hade vi väntat och tillbringat en natt i Rom och två i Limassol. Den som väntar på något gott väntar inte för länge, men ibland kan jag inte skriva under på det.

Det kändes så bra när jag stod på balkongen på hotellet och såg henne glida in för att bland annat hämta oss. 347 meter lång och 49,4 meter bred är Odyssey of the Seas en bjässe .

Så skönt att äntligen komma in i sin hytt!

Visst kan man trivas i en sån här hytt.

Ganska omgående ställde man in stoppet i Ashdod, Israel på grund av oroligheter. Jag hade hoppas på Masadaklippan och Döda Havet. Vi skulle istället får fler nätter i Haifa. Vi har varit uppe på Masadaklippan och badat några gånger i Döda Havet, även om det var länge sedan.

Vi är på väg in i Haifa på bilden.

Haifa från båten. Det är allt vi hann se innan vi lämnade. Det hade skickats en massa raketer och annat otyg in över Israel så kapten tog ett snabbt beslut att lämna för att fara vidare. Ändrad rutt blev Santorini och Chania, Kreta istället plus att vi fick 300 US Dollar att spendera ombord.

Det var några som gnällde över beslutet att snabbt lämna, men kaptenen poängterade att han arbetar i säkerhetsbranschen och inte i riskbranschen!

Tack för det!

Det gäller att ta det med ro i väntan på Santorini och en extra dag till sjöss!

Ni som läste förra inlägget vet att vi blev akterseglade i Rom, men blev ombokade till Limassol.

Vi hade i alla fall en magnifik utsikt mot Medelhavet från vår balkong.

Helst hade vi varit ombord på båten, men med två nätter och en heldag blev det att göra något vettigt av.

Vi tog en titt på Limassol genom att vandra (promenera) genom en del av staden. Arkitekterna har lekt lite.

Det är praktfullt med Bougainvilla! Full prakt medan våren bara har börjat hemma.

Vi kikade in här och tyckte det såg trevligt ut. Dags för en vätskekontroll kanske.

Ett perfekt ställe att dricka lite, vila benen och njuta av utsikten.

Efter en stund gick vi vidare och såg vad vi kallade ”ägget” ännu en lek från en arkitekt. Rätt snyggt ändå.

En ensam båt som inte har blivit sjösatt.

De flesta restauranger var stängda när vi blev hungriga, men den här georgiska ”Tiflis” var öppen. Inte visste vi att georgisk mat var så god. Det var stora portioner – man hade kunnat dela, men vem visste det innan?

När vi kom tillbaka till hotellet såg vi den här tröttisen. Lika trött och slö som vi kände oss!

Vi startade tidigt från Landvetter, planet gick 06.20 till Köpenhamn, för vidare resa till Rom och en kryssning som var bokad sedan länge. Första flighten gick som planerat, sedan blev det värre. Vi skulle bli försenade p.g.a en som var sjuk i cockpit. En ersättare ringdes in och det var fortfarande gott om tid. Kråkan var att ersättaren inte hade haft full dygnsvila sedan sista flygningen. Vår flight ställdes in och vi blev ombokade och skulle landa i München, sedan vidare till Rom. Vi skulle landa i Rom 18.10 och båten skulle gå 17.00. I München var paniken nära. Jag ringde till Royal Caribbean i USA som till slut fixade hotellrum i Rom och Limassol där vi skulle gå på båten tre dagar senare.

En paus mellan flighterna i München. Skulle vi skratta eller gråta. Vi valde skrattet.

Play me, stod det på en skylt framför pianot och den här killen spelade verkligen bra. Troligen en pianist av den bättre sorten. Vi gick vidare till nästa plan som gick till Rom.

En natt på det hotellet som valts för oss och nu var det Aten som gällde innan skuttet till Limassol.

Sent på kvällen kom vi till vårt hotell i Limassol där en flaska vin stod och väntade på oss!

Dag tre av vår kryssning och vi hade ännu inte kommit ombord på vår båt.

Under hela den här resan till Limassol där vi skulle sova i två nätter innan Odyssey of the seas skulle komma till oss, har vi haft Mimmi Tysk på GoCrusing som backup via mejl. Hon har varit vår trygghet hela vägen och svar kommer alltid inom en halvtimma oftast tidigare. Vi känner oss tacksamma för den service hon har gett oss.

Vi brukar ta en sväng till IKEA och äta lunch med vänner. Det blir väl några gånger varje år. Det brukar vara både gott och billigt!

Jag hade hoppats på ugnsstekt lax med tillbehör, men fick kyckling och pommes istället. Lite besviken att det inte fanns just den dagen, men det var faktiskt ganska gott ändå. Dessutom var det halva priset för medlemmar, så vi betalade 88 :- för två inklusive kaffe. Inget att klaga på.

Hälften av pommesen fick dom tillbaka, men resten åkte ner i magen.

Vi satt i två timmar med vännerna, sedan gick vi enligt traditionen en runda i varuhuset och kom hem med var sin morgonrock, som ska värma oss tidiga svala morgnar på balkongen i Thailand.

Det var nog sista gången vi var i det gamla IKEA som legat på samma plats sedan 1972. Alldeles intill ligger ett nybyggt som ska invigas i maj. Ungefär två år försenat. Det blir inte alltid som man tänkt sig. Nu får vi se om det försenas ytterligare eller om den nya tidsplanen håller.

Ni kan läsa om det nya IKEA HÄR