Veiken's Blog

Res med mig genom livet

Meny Stäng

Sida 2 av 334

Feskekôrkan i Göteborg

Feskekôrkan i Göteborg är en del av Göteborgs själ och är hotad av nedläggning i den nuvarande formen. Alla är överens om att att själva byggnaden måste renoveras, men ingen av de nuvarande hyresgästerna har fått besked om att de får komma tillbaka. Vad kommer i så fall istället?

 Den 1 november 1874 invigdes Fiskhallen eller ”Feskekyrkan” som den senare kom att kallas och där många småfiskare bedrev handel med fisk. Även på utomhusplatserna utanför ”kyrkan” hade fiskhandlare sina diskar. Förutom fasta butiker och en livlig torghandel fanns det många fiskhandlare som dels med häst eller handkärra och oftast ringande i en klocka utbjöd sin fisk till försäljning i det flesta stadsdelarna i Göteborg. Källa Öckerö Fisk

Det ska finnas fisk i en fiskhall, något annat är helt otänkbart. Loppmarknad? Ryser! Den stora kummeln i disken ser helt förskräckt ut inför ett sånt scenario.

Färska läckra räkor. Mums! För den som inte vet kan jag berätta att de frysta räkornas spröt är avbrutna, men inte på dom här färskingarna.

Ett par fiskrestauranger finns också inne i Feskekôrkan. Rekommenderas! Färskare och bättre råvaror kan man inte få.

Fisk och havets delikatesser så långt ögat kan se!

Higab som äger byggnaden ska troligen stänga den för renovering i första kvartalet , 2020, men vad händer sedan? Det finns eldsjälar som jobbar på att få ut dokument som gäller vilka beslut som har tagits, men det går trögt! Vad mörkar Higab, kan man undra!

Feskekôrkan är en turistmagnet och en fantastisk plats utmed kanalen för alla. Låt den fortsätta att vara en fiskhall där vi kan träffas, köpa fisk och äta lunch.

Klart vi måste rädda Feskekôrka. Frågan är bara om politikerna förstår hur viktig den är för Göteborg!

Det finns en grupp på Facebook som heter Rädda Feskekôrka. Nu är det 47 201 medlemmar! Gå gärna in där och bli medlem också. Ju fler det är desto större tyngd.

År 1849 förlades fiskförsäljningen till Rosenlund och yttre delen av Stora Hamnkanalen.
Man uppförde där en ny träbrygga som kallades Fiskebryggan eller Fiskeflotte. Dessa namn hade även funnits tidigare vid de olika landningsplatserna. Källa Öckerö Fisk.

Det går bara inte att ha annan verksamhet i Feskekôrkans lokaler efter renoveringen än att sälja fisk.

Viktigt att nuvarande hyresgäster som funnit där sedan 50-talet får en garanti på att komma tillbaka!

PS. Artikel på ledarsidan i GP idag lördag 29 juni.

Nya Varvet i Göteborg

Himlen var blå och vädret inbjöd till att lämna hus och hem. Vi älskar havet, så det blev en tur till Nya Varvet, som ligget utmed den södra älvstranden i Göteborgs hamninlopp.

Allt sedan 1700-talet har här legat en örlogsbas och fängelse, som gradvis har lagts ner. på 1980 talet var allt nerlagt och området har öppnats upp för allmänheten. De flesta byggnaderna är skyddade och är byggnadsminnen. Den här dagen var det bara en ljuvlig promenad som stod på agendan.

Det händer alltid saker när man går utmed älvkanten. Båtar som ska in eller ut från Göteborg.

Utsikt över Göteborgs hamn och nära Röda Sten. Den ska alltid vara röd, men det finns lustigkurrar som målar den i andra färger ibland. Stenen är tung. Den väger mellan 20-30 ton. Ingen liten sak precis.
Det finns flera teorier om ursprunget till den röda stenen: En är att en svensk officer, i samband med en dansk landstigning dödats där och att hans blod hamnat över stenen. En annan att ett fartyg räddades undan en storm, genom att angöra vid stenen.

Det får vara hur det vill med myterna, men idag finns en konsthall i närheten med samma namn. Ska ni åka dit hoppar ni av vid hållplatsen Röda Sten. Det har varit ett begrepp sedan 1700-talet.

Vad som jag tänkte på när jag stod där. Krokarna som sitter fast i berget är förtöjning för fartyg som gick in i Göteborg för många år sedan. Havsnivån sjönk och nu är det bara som minnesmärken.

På andra sidan älven såg vi något mystiskt. Hade det landat ett flygplan mitt upp i hamnen?

Nej, det var ett så kallat ro-ro fartyg från Ryssland som heter City of Petersburg. Jag har aldrig sett en sådant fartyg förr. Inte ett som ser ut som ett flygplan.

Promenadvägen är asfalterad, men se upp för cyklar som svishar fram. Det brukar sitta folk nere på stranden och uppe i bergen till höger utanför bild, men det var lite kyliga vindar. Vilket innebar att det var ganska tomt!

Framme vid vägs ände, det var bara att gå samma väg tillbaka. I bakgrunden ser ni “Pappas bro” Älvsborgsbron. Här arbetade min käre make 1966. Barnen tyckte då att det var pappas bro. Det finns nog andra åsikter om den saken.

Belöningen är nära. I det gula huset finns mycket gott!

Glass som avslutning är inte helt fel. Om man är hungrig kan man få riktigt god mat dessutom!

Nymålat i Partille

Artscape är en ideell organisation som håller på med gatukonst på högsta nivå. Turen har kommit till Göteborg med omnejd. Partille är en av kommunerna som har blivit lite vackrare.

Flera höghus stod och såg allmänt tråkiga ut. Grå, smutsiga och rätt så gamla. Då kom frågan från Artscape: Kan vi smycka några av era hus med lite färg?

Här på niovåningshuset har man målat en folksaga, med norrskenet som bas! Ljus i alla former har alltid fascinerat oss människor.

Här kan man se vilka proportionerna är. Fönstren ser ut att vara i ett dockhus.

I nordiska folksagor och myter finns nästan alltid en varg. Likadant på det här huset.

Ett av de andra husen pryds nu av en maskros. Det ska symbolisera kraften av att växa. Både för växter och människor.

Maskrosen är ansedd som ett ogräs. Det är en vacker blomma. Vi kallar den för gul orkidé hemma hos oss.

Roten är det som ger kraften och styrkan att växa.

Jag blir så imponerad av dessa målningar. Jag har sett bilder där man står i en lyftkranskorg och målar. Hur kan man se vad man gör då?

Detta är Skandinaviens största väggmålning. Jag läste någonstans att den är 50 meter hög! Läckert. Målningarna syns på långt håll.

Varför blev det bara två hus som blev “uppgraderade” Resten står som tråkiga monument. Det är 10 hus till som behöver få en uppfräschning. De har stått så sedan 1961 när dom byggdes!

Kiel Tur och Retur

Vi brukar ta en Kielkryss några gånger per år och i onsdags var det dags igen. Kiel är en mysig stad, tillika huvudstad i den Nordtyska delstaten Schleswig Holstein. Kiel blev svårt bombad under andra världskriget, men har rest sig. Kiel har ca 260 000 invånare och ligger längst in i den grävda Kielkanalen.

När vi kom av båten gick vi precis som vanligt till parken som ligger runt de två små sjöarna eller stora dammarna om man så vill. Tidig morron och redan sitter folk och solar.

Efter en stund kom vi till ett av alla ALDI som finns för lite shopping. En arkad med glastak utmed hela huset gillar vi. Man slipper bli våt när det regnar och har skydd mot solen, beroende på väder.

Vackra byggnader kan man hitta lite här och där. Allt bombades inte. Tyvärr vet jag inte hur gammalt just det här huset är, men jag tycker att det är vackert!

Varmt och skönt, men vissa valde skuggan under träden.

Efter en lång promenad och några timmar senare blev det dags för en vätskepåfyllning vid Europaplatz.

Ingen rast, ingen ro. Dags för vidare sightseeing i Kiel. Det här huset kommer för evigt att kallas kuddhuset av mig. Man säljer sängkläder i bottenvåningen. Nu ville man tydligen göra reklam för kuddar. En coolt sätt att göra reklam på.

Dags för lite mat. Vi gick till Löwebrau, en pub-liknande restaurang!

Jag beställde en schnitzel “für die kleine Hunger”. Dvs till en som inte är så hungrig. Därtill fick vi en stor skål med pommes. Jag åt nog ungefär hälften. Synd att lämna, men man får inte plats med allt.

Dags att gå tillbaka till båten efter en härlig dag i Kiel.

Kielkanalen är ca 10 mil lång, överallt utmed stränderna ser man segelbåtshamnar. Dessutom ett stort antal människor som paddlar kanot.

Stränder finns det gott om och på varje strand står ett antal strandkorgar. Det är små privatägda oaser som man kan sitta i, lägga lite personliga saker i när man åker hem. Man kan naturligtvis låsa och fälla upp sitsen som en liten dörr. Stänga till helt enkelt!

En stund efter vi kommit ur Kielkanalen var det natti, natti. Jag vaknade med ett ryck när jag hörde Godmorgon klockan är halvåtta. Vi klädde oss, gick till frukostmatsalen, fyllde på förråden och gick sedan upp på däck. Några hade druckit kaffe ute på akterdäck.

Början till Göteborg hamninlopp. När man kommer dit känner man sig som hemma!

Vi hade tur med vädret både i Kiel och när vi kom tillbaka!

Så härligt med en liten tur!

Min Mamma genom Europa på en HD år 1929

För nästan exakt 90 år sedan åkte min mamma genom Europa till Spanien på sin HD! Hon var 19 år, åkte själv när autobahn i Tyskland inte ens var påtänkt.

Hon fortsatte att resa hela sitt liv och jag fick ofta följa med mina föräldrar. Min första flygresa var till Oslo där vi hade släkt. Jag var en liten tjej. Året var 1950.

Min mamma åkte i slutet av 50-talet till USA, via Island, där man fick övernatta! Hon berättade för mig som satt och lyssnade. Det fanns minsann något i USA som hette FÄRG-TV. Hon berättade också om Island. Jag blev nyfiken och min reslust grundlades där och då.

Jag ville också.

Reykjavik låg bokstavligt talat för mina fötter. Jag visste att mamma varit där och det kändes som att hon var med mig i det ögonblicket.

Vid vårt andra besök i Island, gjorde vi en rejäl rundresa till ställen jag aldrig hade sett om jag inte som liten tjej blivit vaccinerad med en resgen.

Utan mina föräldrars reslust som varit mycket smittsam hade jag aldrig fått se geysrar slunga hett vatten ur jordens inre.

Inte heller kommit till Tingvellir. Platsen för Alltingets allra första möte år 930. Det är en nationalpark och ett av UNESCOS världsarv!

Det är fantastiskt att upptäcka nya miljöer och naturscenerier.

Reslusten har gett mig och min familj dom mest underbara ögonblicken både i Sverige och långt borta.

På frågan om jag aldrig längtar hem, så är svaret nej. Däremot längtar jag efter mina barn och barnbarn.

Det finns alltid en lite vrå i mig som längtar ut, vill se, förstå och lära mig mer.

Ett stort tack till en gammal HD som var startskottet till allt vi har fått och skall uppleva!

Res(ia)barometern 2019

Resia har sedan 2006 tagit pulsen på Sverige och svenskarna angående restrender. Nu är det dags för 2019 års upplaga.

Trender kommer, trender går – Reslusten består

Ett säkert kort är att gissa på att vi är ett folk som vill resa och se oss omkring, men hur och under vilka förhållanden?

När man gör listor av det här slaget, är det ju snittet som talar om för oss hur vi är och någon medelmåtta är jag inte. Den saken är klar.

Resia har tittat på 4 olika trender.

  1. Hållbarhet – en fråga om många medvetna val.
  2. Relationer – hur påverkas dessa under semestern?
  3. Digital Detox
  4. Trygghet – viktigare än man kan tro!

Dom tre första trenderna har det skrivits spaltmetrar om, men det är inte ofta någon tänker på att trygghet kanske är den viktigaste ingrediensen när man väl har bokat. Planeringen är färdig, väskorna packade och det är nerräkning från 10. Lite resfeber, som skärper sinnena är bara nyttigt!

Det som är trygghet för mig kanske inte är det för dig.

Om jag ser på mitt eget perspektiv när det gäller trygghet.

  • Jag väljer bort länder som UD varnar för.
  • Jag väljer dokumenterat bra samarbetspartners. Resebyråer, tågbolag, kryssningsrederier, flygbolag och så vidare. Det är den basiska tryggheten för mig. Det kommer jag långt på.
  • Jag väljer inte hotell i riskområden.
  • Jag ser alltid till att ha en bra reseförsäkring

Efter det kan det roliga börja.

Väl på plats skiljer det sig vad vi vill göra.

Farbrorn är som en tidning. Sjunger nyheter på uråldrigt vis.
Novi Sad, Serbien

För oss får det vara lite spänning, upptäcka området, äta nya rätter och njuta av livet i största allmänhet.För andra räcker det att ligga på en strand och slappa. Gå ner i varv och bara vara.

Jag har någon gång sagt att jag inte vill dö nyfiken, vilket innebär att upplevelser är bland det bästa med livet.

När man kommer till främmande länder, möter människor från jordens alla hörn, får man bättre förståelse för hur dom tänker och lever. En större förståelse mellan människor från olika delar av världen är ett gigantiskt fredsprojekt. Vilket genererar trygghet för alla.

Buda-Pest by night. En fantastisk upplevelse.

En del i tryggheten är att man vet vilka ramar och förutsättningar som finns. Tack vare eller på grund av vår svaga valuta har det blivit mycket dyrare att resa bara på några månader. Man kan eventuellt hitta alternativ till vad man har tänkt. Det kräver lite mer planering, men betalar sig i längden.

Gratisaktiviteter – finns det i närheten? Brukar ofta vara riktig bra alternativ till dyra events. Kanske till och med det bästa!

Hungrig? Ät inte i en restaurang på flashiga gatan. En tvärgata några meter bort kan göra stor skillnad i plånboken.

Svenskarna kommer att fortsätta resa oavsett hur vindarna blåser och vilka trender som kommer och går.

Det gäller bara att sätta så lite avtryck på vår planet som möjligt!


En fantastisk dag som avslutades med en magisk solnedgång.

Det är underbart att resa om man känner sig trygg!

Det uppgrävda Göteborg

Just nu och ett antal år framöver kommer Göteborg att vara som en uppgrävd sandlåda. Inga barn kommer att leka i den sandlådan, men vuxna har den som arbetsplats många år till.

Göta Älvbron, eller Hisingsbron som alla säger, stod färdig 1939 och är numera pensioneringsfärdig och ska rivas när den nya står färdig 2021.

Vi fick en guidad tur av sonen som arbetar i centrum och vet vilka vägar som gäller. Lite snett bakom Centralstationen ser det en aning rörigt ut! Hur ska man få ihop det till slut?

Om man vänder blicken åt andra hållet ser det inte bättre ut. Det är inte bara broar som ska fixas. En byggas och en rivas. Det ska påfarter, tillfarter, avfarter. Allt som behövs för att vi ska kunna ta oss upp på den nya bron. Allt annat ska fixas till kring det projektet.

Vi tog en promenad på Hisingsbron till andra sidan och såg att man har börjat gjuta fundament och satt upp en del stålkonstruktioner.

Högst upp på Hisingsbron. Rost överallt, som man kan se på staketet. När det är riktigt varmt, spolar man vatten på vägbanan. Troligen så att asfalten inte ska expandera för mycket i hettan. Bron är skranglig, men ändå säker tills den nya bron står färdig!

Efter 927 meters promenad över älven vände vi oss om och såg hur långt man kommit på Hisingssidan. Den gamla bron till höger i bilden.

Detta är bara en liten del av vad som pågår i Göteborg. Ny tunnel under älven, västlänken, den för många så förhatliga. Plus en massa annat. Jag hittar snart inte längre i min egen stad!

Allt ska stå färdigt någon gång på 2030-talet. Då är det väl dags att börja om på nytt med något som är gammalt. Älvsborgsbron exempelvis!

Lugnt och skönt vid Lilla Bommens hamn. Där går livet vidare precis som om inget konstigt händer runt omkring.

Det var faktiskt rätt skönt att komma hem och titta på alla fjärilar som hade middagsdags i gräslökstuvan!

Ägg och Coca-Cola

Jag såg en ruskig liten film på FB och trodde inte mina ögon.

Titta lite. Filmen tar 19 sekunder.

Jag ville inte tro att det som folk dricker skulle kunna hantera ett ägg på det här viset. Jag gjorde därför ett eget experiment.

Ägg, glas, litermått och Coca-Cola behövdes. Jag hoppade över Pepsi-Cola.

Ägg i glas. Det hoppade inte dit själv. Jag la ner det så försiktigt!

Jag hällde i Coca-Cola från en nyöppnad flaska.

Litermåttet satte jag över hela härligheten. Sedan var det bara att vänta!

24 timmar senare…….

Simsalabim. Vad har hänt?

Täckelset har fallit och ägget har ett intakt skal. Lite färgat av colan. Det ser ut att vara allt!

Inuti då? Ägget verkar vara helt friskt och OK, men vi åt det inte. Jag hade lekt färdigt med maten och inser att man ska inte tro på allt man ser eller läser. Speciellt inte på Facebook!

En ny medlem i flocken

När vi var på kryssning i Alaska utökades vår familj med en liten hundvalp. Får jag presentera Lille Börje?

Liten och nyfiken. Precis lagom storlek för bästa kompisen, lille E.

Smilla vill också vara med, men är tillräckligt gammal för att tycka att det blir jobbigt med dom två små.

Där du är vill jag också vara. Hundbädden rymmer många.

Bäst att vila lite och leka med annat!

Det kan gå hett till ibland! Bara på lek förstås!

Vi åkte till Universeum

En ruskig Kristihimmelfärdsdag, med regn och blåst. Vi bestämde oss för att åka till Universeum. Köpte biljetter online, kunde gå förbi långa köer och direkt in i härligheten. Vilken tur. Halva Göteborg hade kommit på samma briljanta idé.

Foto: Jenny Jansson

Vår minste familjemedlem och tillika vårt barnbarnsbarn gladdes med oss. Det stora akvariet var toppen tyckte han.

Det bästa med Universeum är att fåglar och apor lever fritt bland besökarna. Naturligtvis inte ormarna förstås. Dit gick vi inte eftersom J. har ormfobi.

Det är så häftigt att se djuren på nära håll och på deras villkor. Vill dom inte så vill dom inte!

Jag älskar att titta som dom här små krabaterna. Leker lite gömme. Ibland här ibland där.

Det här var en toppenplats tyckte lille E. En hel avdelning propagerade för tandhälsa. Det är en del av experimentdelen. Här fanns mycket för både liten och stor!

Underbara kuddar för en liten byggmästare. Alla andra, de större barnen, hade försvunnit in i en kemiverkstad, så den här lille herrn kunde husera på egna villkor!

Det var mörkt i tunneln och hajarna svepte fram över våra huvuden! WOW! Så konstigt.

Det blev dags att åka hem och vara nöjda med att vi kom så tidigt och slapp den värsta trängseln. När vi åkte hem var det knappt ståplats entrén.

  • Om mig och kontakt
  • Mitt Instagram

© 2019 Veiken's Blog. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.

ArabicChinese (Simplified)DutchEnglishFrenchGermanItalianPortugueseRussianSpanishSwedishThai