Vad är Mango Tree 78? Det är inte ett träd som är nummer 78, utan en restaurang, modell supermysig. Vi fick ett tips och åkte dit. Inte alldeles lätt att hitta.

Ser man den här skylten så sväng in! Ni kommer inte att ångra er.

Vi startade med en vätskepaus innan vi gick runt och tittade.

Efter vätskepausen gick vi ut på den lilla piren. Ett kuttersmycke stod och tittade över vattnet.

Bäst att gå tillbaka igen och kolla resten av Mango Tree 78.

Små egna rum att sitta i med vatten emellan. Man kan se bostäder bakom.

Den som vill kan sitta med på gula sandsäckar om man vill äta eller dricka.. Mysigt, men hur tar man sig upp??

Utsikten kan man inte klaga på. Vatten var man än sitter.

Tack för tipset att åka hit Tim! Hon talade också om att maten är god, men det kan ta lång tid eftersom det bara är två personer som lagar maten

Vi hade pestkontroll i trädgården och i våra lägenheter, då är det bara att försvinna några timmar.

Dom hade redan börjat spruta mot ohyra när vi gav oss iväg. Vi bestämde att vi skulle åka till Raksamae Bridge som var stängd för reparation förra säsongen. Skulle det vara öppet nu? Det finns bara ett sätt att ta reda på det. Åka dit!

Sväng höger. Vi är nästan där.

Bron är öppen i år. Det är bara att kliva över. Det gungar lite, men det gäller att gå lite bredbent.

Dags för promenaden in i mangroveträsket, som är så viktigt för alla skaldjursbarn och fiskbarn. En riktig barnkammare. Det är nästan som en förstelnad trollskog.

Mangroveträdens rötter söker sig ner till vattnet.

Det är stilla och tyst inne i den lilla skogen. Dessutom svalkande. En balsam för själen helt enkelt.

Utsikten från den lilla paviljongen kan vara floden om man inte bara vill stirra på mangroven.

En liten svart krabba hade krånglat sig upp på en liten stock

När vi var nöjda för att åka vidare skulle vi gå tillbaka över Raksamae Bridge!

Vi brukar ta ”en liten vacker väg” för att se oss omkring. Vi har inte testat alla vägar än, men vi jobbar på det. Den här gången hamnade vi vid några mindre gummiplantager. De blir allt färre eftersom efterfrågan på latex minskar.

Här ”jobbar” träden. När träden vilar hänger kopparna ner. Här full produktion.

Dags för gummibonden att skörda. Träden målas sedan på ärren så att det ska läka. Det här trädet har tappats flera gånger på sin saft.

Generationsväxling på gång. De gamla faller bort och sedan flyttar ingen ung in igen. Huset förfaller.

Lunchdags och vi åkte till The Yellow Box, som ligger utanför Mae Phim mot Klaeng på vänster sida. Man kan sitta både ute och inne.

Vi valde att sitta inne med mango-passionsfruktssmoothie och jag valde en tonfisk-avokadomacka. L valde ost och skinka. Det finns mer att välja mellan exempelvis bakade potatisar med olika fyllningar.

Förra säsongen fanns bara den här lilla kiosken.

Mätta och belåtna åkte vi hem för en kopp kaffe och TV-pucks finaler aningen konstigt att titta på hockey i den här värmen, men man gör ju allt för sin bättre hälft!

Vi brukar hålla oss så långt från Halloween som möjligt, men den här gången kunde vi inte stå emot!

Vi fick besök av tre monster när vi satt och läste på vår loftgång. Inte farliga alls, bara trevliga.

Vi hade hört att det skulle bli en Halloweenfest på stranden och bestämde oss för att ta en titt och en drink. Vi gick spökvägen fram.

Det var misstänkt tyst på stranden. Hade vi missat något?

Två monster hittade jag. Båda monstren lika glada!

Fler monstersugna. Vi var på väg dit och de vi mötte kunde upplysa om att någon fest var det inte och köket stängde klocka 20.00.

Ett spöklikt träd hittade vi i alla fall. Vår Halloween var varm, skön och lite tom.

Hur var er Halloween?

Vi startade ut med att åka till banken i Ban Phe utrustade med elräkning, pass, bankbok och lite andra papper. Nummerlapp och sitt ner och vänta. Det gick trots allt ganska snabbt till vår tur.

Njae, ni måste först åka till elverket i Mae Phim. Där får ni en blankett som ni tar med hit. Då fyller vi i blanketten. Därefter åker ni till elverket som registrerar att ni vill ha autogiro på era räkningar.

Vi åkte de 2.5 milen till elverket och fick en tom blankett.

Tillbaka till banken. Vänta i två timmar innan vårt nummer ropades upp. Man tog kopia på pass, bankbok och lite annat som skulle signeras, innan allt var klart. Ja man fyllde i den tomma blanketten, stämplade ordentligt och vi kunde åka tillbaka till elverket med vår blankett, där man kopierade på samma sätt som i banken. Naturligtvis också signatur på varje papper.

Den lilla snigeln får vara symbol för att man inte ska ha bråttom. Det får ta den tid det tar!

Trots allt så är Thailand ett fantastiskt land.

Den ständiga frågan är: Var ska vi äta?

Den här dagen föll valet på Three Tree Beach.

Där har man planterat ett fält med kokosnötspalmer.

Lätt som en plätt. Tryck bara ner en kokosnöt i jorden och sedan är det bara att vänta.

Belöningen ser ut så här. Det gäller att ha tålamod i några år.

Rätt folktomt, vilket bord ska vi välja? Vi tycker det är mysigast att sitta ute under träden och inte under tak i restaurangen.

Min lunch! Papayasallad utan papaya! Drakfrukt, äpple, melon, ananas, vindruvor, hackade jordnötter och cashewnötter. Sallad, gurka och en liten morotskiva som garnering. Spadet det låg i var lite för sött, men annars en ren njutning. Kommer att säga till om sockret nästa gång.

Min bättre hälft ville ha en tonfisksallad. Den är också supergod!

Köket håller på att byggas om och utvidgas. Väggarna är nere så gästerna har full insyn. Här lagas all den goda meten som vi beställer.

Man kan ju sitta inne i restaurangen om man vill. Fritt val.

Det är många som har väntat på nyöppningen av One Beach och igår var det dags. Naturligtvis var vi intresserade och åkte dit.

One Beach har flyttat 300 meter (vi har mätt) mot Ban Phe och är mycket tydligt skyltat.

Parkerade sarengen och var redo för upptäcktsfärd.

Toalettbyggnaden. Fräscht och fyra toaletter för damerna, lika många för herrarna antar jag.

Herrarna har utökad service, inte direkt för öppen ridå. Det blir nog snarare häck mot häck.

Restaurangen är rejäl. Folktomt den första förmiddagen, men det kom några till sedan.

Chicken satay blev premiärlunchen. Jordnötssåsen var supergod.

Vi kollade utsikten medan vi åt. Massagehyddan till vänster.

Vi gick ner mot stranden och vände oss om. Dom har planterat många palmer som kommer att ge skön skugga om några år.

Det var några fler än vi som hade kommit. Naturligtvis är solsängarna gratis!

Massagetanterna hade inga kunder än.

Intryck efter första dagen är att detta kommer att bli bra, men man har en del planering på marken och nerfarten att göra. Rom byggdes som bekant inte på en dag.

Vi har åkt förbi skylten som finns mitt i Byn Plong Saway, utan att tänka vidare på den.

Vi brukar ta till höger precis här. Den här gången valde vi vänster för att se hur det såg ut i Bambu Beach Club.

Till vänster var det ja.

Där vägen tog slut fanns ett litet fiskeläge. Ingen Beach Club precis.

Vi gick åt höger och där växte det här läckra trädet!

Man hittar det mesta med lite tålamod. Läcker design tycker jag.

Ska vi gå in? Kanske, eller?

Helt plötsligt var vi inne och lite sugna på ett litet mellanmål.

En tiramisubit plus lite frukt. Notera att man har garnerat med lite persilja.

Vi fick räkchips med lite sting och ett glas vatten med is medan vi väntade på mellanmålet.

Stora ytor utomhus, både med skydd av ett jätteträd och ett grönområde.

Bambu Beach Club är trevligare och mysigare än de flesta nyöppnade ställen i området. Kommer gärna tillbaka!

Vi har inte tagit ut svängarna riktigt på grund av eventuellt regn som för det mesta uteblir. Kul ändå att se om det har blivit några förändringar.

Förra året var det fullt upp med att bredda vägen och lägga ner rör bakom vår lilla by.

I år är det rena rama motorvägen, nåja en lite bredare väg.

Lotusblommorna blommar lite här och där. Så vackert.

Två kalvar låg vid vägrenen och brydde sig inte alls om oss. Åk ni bara tyckte dom väl.

Dags för en liten paus och kanske lite skvaller medan man handlar.

Vi åkte vidare och precis här hade skogen/träden vattnats riktigt ordentligt! Dom var lite våta om fötterna kan man säga.

Två kompisar alldeles intill oss. En buffelmamma med sin kalv (heter det så?) Dom brydde sig inte heller om oss när vi kom i vår sareng.

En avlutning på dagen med Yellow Curry med räkor. En favorit, men det finns en annan restaurang som gör den ännu bättre!

För många år sedan var vi på Safari i Masai Mara,Kenya och molnen tornade upp sig, kolsvarta. Vår guide, uppvuxen i Masai Mara, berättade att när han var liten trodde han att Gud fotograferade honom när det blixtrade.

Igår blixtrade det och dundrade. Om det nu är Gud som fotograferar, så kan jag meddela att jag glömde kamma mig.

Det blev i alla fall ett välkommet avbrott i städningen medan det pågick.

Bilderna blev nog inte så bra, för tunga tårar eller droppar om ni så vill, föll hårt mot marken.

Vi fick en liten extra sjö bakom huset, men den sjunker snart undan om det inte kommer en skur eller två.

Vi fortsatte med tvätt och städ idag.

Efter vattengympan hängde vi upp tvätten på vår balkong. Medan den torkade åkte vi iväg för en favoritlunch!

Pad Thai med räkor på bästa stället. Stora plånboken kom upp. 140 Baht för två inklusive dricka (vatten) 45 kronor i svenska pengar. Nej jag klagar inte.