Res med mig genom livet

Etikett: anfall (sida 1 av 1)

En skräckupplevelse

Vi tycker att det ät roligt att åka in på småvägar och se vad som finns bakom nästa krök.

Vi åkte genom en liten fiskeby som  heter Laem Mae Phim där det finns en del turister och svängde in på lite småvägar. Så himla mysigt!

DSC_0790+

Här fanns något vi inte hade sett förut. En massa brickor på ställningar. Bäst att gå närmare.

DSC_0788+

Det var massor av småfisk som soltorkades.

DSC_0789+

 

Dom har ännu inte torkat och blivit snacks. Inget för oss, så vi satte oss på sarengen och åkte vidare.

Om vi visste vad som väntade oss, så hade vi vänt och åkt tillbaka samma väg som vi kom.

Nu gjorde vi inte det, utan kastade oss ut i det ovissa. Någon kilometer längre fram stod två vältränade och dresserade pitbulls färdiga att skrämma bort alla som kom förbi.

Vi drog järnet medan hundarna intog position på var sin sida om oss medan dom skällde så mycket dom orkade och förföljde oss några hundra meter. Det kändes som att dom var klara för anfall om dom fick en chans. Dom gav upp och vi kom undan trodde vi.

Haken var den att det var en återvändsväg och vi var tvungna att vända tillbaka till hundarna som stod några hundra meter bort och väntade.

Vi gick av sarengen och tog pinnar som vi skulle freda oss med. Full fart framåt mot hundarna och pulsen gick upp många slag.

Hundarna mötte oss med skall och anfall. Jag slog dom så mycket jag orkade med pinnarna, men det bekom dom inte ett enda dugg.

Min coole man körde så fort han vågade, men i kurvorna var han tvungen att sakta in lite och hundarna höll lika hög fart som vi.

Efter några hundra meter stannade hundarna och såg långt efter oss.

“Det var lite spänt där ett tag” tyckte gubben min, men jag måste erkänna att jag var rädd så länge vi var förföljda.

Vi såg inte till en enda människa så man kan ju undra vad som finns därborta. Om någon kommer till fiskfabriken – vänd tillbaka samma väg som ni kom och låt bli att kolla hundarna!

Jag gillar inte ormar!

Det finns många djur, som skrämmer mig och andra äcklar mig! Råttor, möss, krokodiler och vargar är inte mina kompisar!

Ormarna är räddare för mig än jag för dom, ser jag till att höras, så har ormarna försvunnit och är långt borta när jag kommer.

Råttor och möss finns överallt omkring oss, men har vett på att nästan aldrig visa sig.

Återstår då krokodiler och vargar.

Krokodiler lever i träskmarker och jag tänker inte hoppa i och simma där för att utmana ödet.

Värre är det om det finns varg i min närhet. Hur ska jag veta om jag inkräktar på deras revir, när jag är ute i skog och mark?

Det höll att gå illa i morse för en mamma och hennes barn när varg anföll! Familjens  hund släpades med av vargen och har slitits i stycken.

Tack och lov klarade människorna sig!

Ingen människa har dödats i Sverige på 150 år- än sen?

Sverige har inte varit i krig på 200 år- är det en garanti för att det aldrig upprepas??

ArabicChinese (Simplified)DutchEnglishFrenchGermanItalianPortugueseRussianSpanishSwedishThai