Res med mig genom livet

Etikett: sand (sida 1 av 1)

S(tr)andkonst

När min konstnärsådra skulle bildas så slarvade den som satt på den avdelningen så till den milda grad att jag för alltid tillhör den skara som beundrar det som andra har åstadkommit nästan helt utan ansträngning.

Det var en fin  dag i Laem Mae Phim när vi passerade stranden där.

DSC_0328+

Här är arbetet i full gång med sandfigurer. Det var många olika stationer och många olika motiv.

DSC_0334+

Man kan undra om man har importerat en sumibrottare från Japan!

DSC_0324+

Det är mycket jobb med sanden innan det blir så här. Några dagar efter allt jobb, så kom en störtskur och förstörde alltihop. Det var bara att bygga upp allt igen, för det skulle tävlas och det missade jag tyvärr.

Jag kan inte göra annat än att beundra människor som har en konstnärsådra som fungerar så här!

 

 

Krabbmysteriet…….

….. är löst!

Jag fick  frågor om de små bollarna som de små krabborna la i  fina mönster på stranden.

Varför gjorde dom så?

DSC_0562+

Alla dessa bollar har en enda krabba gjort.

P1030554+

 

Massor av krabbor på samma plats ger ett härligt mönster i sanden.

Jag fick förklaringen från resebloggen 29 grader och så här är det:

”Mönstret av sandbollar är ett intrikat signalsystem för en inneboende hane till potentiella honor att han är ett bra val av partner. Och samtidigt en måttstock för andra hannar. En sandbollsversion av en Ferrari på uppfarten till huset, kan man kanske säga”.

Då är det löst och tusen tack för infon!

Det finns en mening med allt!

Sand eller sten?

Sanden och stenen

Detta är en historia om två vänner som vandrar i öknen.Vid ett tillfälle börjar dom gräla och den ena ger den andra en örfil. Den senare, som får ont, men inget säger, skriver i sanden: ’Idag fick jag en örfil av min bäste vän’.

De fortsätter att promenera och kommer till en oas, där de bestämmer sig för att bada.
Den som fått en örfil tidigare, håller på att drunkna men hans vän räddar honom.

När han kommit till sans igen, skriver han på en sten ’I dag räddade min bästa vän mitt liv’.

Den som givit örfilen och sedan räddat sin
vän frågar:

’När jag skadade dig skrev du i sanden och nu när jag räddat dig skriver du på en sten, varför?

Den andra svarar: ’När någon skadar oss skall vi skriva det i sand där förlåtelsens vindar lätt kan sudda ut det.

När någon gör något bra, bör vi gravera in det på en sten där ingen vind någonsin kan sudda ut det.

Lär dig att skriva dina skador i sand och dina glädjeämnen på sten’.