Res med mig genom livet

Etikett: Visingsö (sida 1 av 1)

Mera Visingsö

Det finns så mycket att se på Visingsö och en del har inte öppnat ännu, men ön ligger där den ligger.

DSC_0917+

Det bästa sättet är nog att ta sig runt ön med hyrd cykel. Ön är platt som en pannkaka. Säsongen har inte börjat ännu.

DSC_0913+

Det finns många olika sorters träd och stora ekskogar. Ön var i stort sett utan träd och brahegreven började plantera  skog på 1600-talet. Idag finns stora ekskogar som man planterade in med början 1832 för att ha tillgång till virke åt flottan. 300 000 ekar skulle ge massor av material för båtbyggarna, men när träden var avverkningsfärdiga efter ca 200 år, 1970-talet kom erbjudandet. Tack, men nej tack. Vi bygger i andra material nu.

Ask, alm, lönn, lärk, bok och silvergran planterades för att stammarna skulle bli raka och rena. Tanken var att ekarna skulle sträcka på sig mot himlen eftersom de andra trädsorterna växer snabbare.

Ekvirke från Visingsö   har använts till  kopior av Vikingaskepp, bygget av ostindiefararen Götheborg och vid uppförandet av Wasa-museet i Stockholm. Virke levereras också till inredningsindustrin.

DSC_0924+

Det här skulle bli en del av Visingsös stolthet. Det är mullbärsträd och silkesmasken lever ju bara av mullbärsträdsblad. En silkesindustri skulle startas här.  Det sprack av den enkla anledningen att vintrarna var för kalla och silkesmaskarna mådde inte så bra av det. 24 kg silke var det mesta som man kunde  producera här och i mitten av 1800-talet gav man upp efter några års försök.

DSC_0925+

Gammal byggnad på södra delen av ön. Byggd innan falu rödfärg var uppfunnen.

DSC_0937+

Vi tittar lite närmare på det lilla huset och ser att varveln inte är på. Där skulle jag tittat in.

DSC_0926+

Tomt och öde, Ingen som sköter gården längre och kättarna är sedan länge tomma.

DSC_0935+

Halmtaket är i alla fall nytt!

DSC_0940+

Näs Jönsagård. Bilden är tagen i farten från bussen. Gården är 200 år gammal och den underhålls av hembygdsföreningen så att den inte ska falla ihop och man kan få guidning här under högsäsong!

Jag har tyvärr inga bilder från gravfälten på Visingsö. Gravarna är från stenåldern och man kan se små kullar där gravarna ligger. Dom är flera hundra och enligt vår guide var det bara kvinnor i gravarna eftersom de döda männen lades i en båt och sänktes i Vätterns vatten!

DSC_0920+

Ni får leva med att det kommer ett inlägg till från Visingsö!

Första inlägget här

 

Visingsö i Vättern

Visingsö är ingen ö, utan en grästorva som jätten Vist slängde ut efter en fest i Västergötland. När han och hans gravida hustru skulle hem till Småland orkade inte Fru Vist ta det stora klivet över Vättern och nu ligger den grästorvan där som minne av den kvällen.  Grästorvan är stor 14 km lång och har en största bredd på 3 km.

DSC_0898+

Dagens Visingsö är en enda stor minnesplats över Sveriges historia. Det finns annat också. Exempelvis dessa båtgarage som ligger alldeles intill färjeläget.

DSC_0899+

Lite snickarglädje och dom som bor i huset har utsikt över Vättern och det småländska fastlandet.Egentligen är det byggnaden uppe till höger som är intressantast för oss.

DSC_0901+

Visingsborgs slott var 1600-talets ståtligaste slott, numera en ruin, men ligger lika ståtligt på en kulle som förr och blickar ut över Vättern.

DSC_0903+

Vi är på väg upp till ruinen och här har många grevar och kungar gått före mig.

DSC_0904+

En av flera ingångar till vallarna som går runt slottet. Vi kikade in, men det var för mörkt för att ge sig in i gångarna.

DSC_0907+

Där står det. Långt ifrån så stort som det en gång var.

Per Brahe d ä, Gustav Vasas systerson, upphöjdes vid Erik XIV:s kröning 1561 till greve och fick

Visingsö. Grevskapet växte efter hand och blev Sveriges största.

Per Brahe den yngre tog sedan över och efter hans död drogs grevskapet in till kronan

DSC_0905+

Under Karl XII sista år 1716-1718 hade man 2000 ryska fångar här.  Många av dom dog av svält och hårt arbete och begravdes på den så kallade rysskyrkogården.

DSC_0908+

Själva slottet var mycket större än vad man kan se idag och var utsmyckat med torn som glänste i guld och kunde ses ända in till fastlandet, vilket är  6 km.

DSC_0910+

Jag önskar att väggar kunde tala!

DSC_0916+

När Karl XII dog 1718 så brann slottet och de som fick skulden var naturligtvis de ryska fångarna. Ingen vet egentligen mer än att slottet brann och att fångarna troligen inte hjälpte till att släcka.

DSC_0920+

Vissa träd stod i full blom igår 5 maj och vi åkte vidare på en otroligt intressant ö.

Den som vill, kan åka med i morgon på grästuvan även kallad Visingsö!

ArabicChinese (Simplified)DutchEnglishFrenchGermanItalianPortugueseRussianSpanishSwedishThai