Musik är glädje

Det har inte blivit så mycket sömn i helgen som gick, men desto mer härlig musik!

Vi startade dagen med en härlig frukost och gick sedan en långpromenad i Mariestad. Det började suga i kaffetarmen vid tretiden och hotellet bjöd på kaffe och smaskigt fikabröd.

Anna, bästa countrytjejen, sjunger med Anna and the Moonshiners. Dom fick starta lördagen och i 45 minuter kunde man njuta och gunga med.

Dom ska delta i Country SM i slutet av september i Sälen. Har dom en chans tror ni?

Det hörs musik överallt på Karlsholme. Man samlar ihop ett gäng och kör! Här spelades Johnny be Good!

Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli! Musik är för alla.

Paret Swanström. Richard är Sveriges svar på Jerry Lee Lewis.

Det är svårt att sitta stilla – det går helt enkelt inte.

Det började mörkna, men det var många timmar kvar med olika band.

Klockan var nästan ett på natten och jag började känna mig som Askungen. Balen var nästan slut och musiken likaså.

Nu längtar jag till nästa år. Det är helt fantastiskt med alla dessa band som spelar och all publik som kommer från halva Sverige!

Tack till Bo Simonsen som fixar och donar så att detta blir av varje år! Underbart!

PS. Två kvällars rock kostar 150:- 75 kronor per kväll! Helt otroligt! 🙂

 

 


Rockhelg 2016 i Mariestad

Det är en tradition att vi packar bilen den sista helgen i augusti, åker till Mariestad för att tillsammans med en massa människor som kommer från delar av Sverige lyssna på olika band som spelar rock.

Hungern drev oss till restaurangen på Karls Holme, redan innan vi hade checkat in på hotellet.

30 grader varmt, god mat och ett gott humör är inte alls fel.

DSC_0081+

Incheckade på hotellet och ett kort balkonghäng innan det blev dags att dra sig bort till Karls Holme igen.

Rock’n roll! Seniorerna levererar! Johnny Lundin Band från Stockholm går ut hårt och ökar! Det är full fart på två scener, så publiken vandrar från Teatern till Rotundan hela kvällen.

Full fart från start!

Vandringen mellan scenerna är en njutning för ögat. Det är dags att lyssna på nästa gäng som ska spela i rotundan. En vandring på ca hundra meter!

Sista gänget ut den här kvällen var The Spacehunters och klockan började närma sig midnatt!

Bröderna Lindqvist spelar ofta tillsammans och pappa Sören sitter bakom trummorna!

När vi gick hem hade solen för länge sedan gått ner och det vara bara att få en natts sömn innan det blev dags för en ny dag i Mariestad!

Lyssna gärna och få en lektion hur en gitarr ska hanteras!

 

Jösses, vilken fart grabben har i fingrarna!

 


Bangkok nästa…

…. för en god vän som har tillbringat sommaren i Sverige. I morgon sitter hon på planet och ska åka hem till Caps Kreative i Chackpong.

Nu dröjer det innan det blir fler flakmopedåkningar! Det blir jobb och annat i 9 långa månader.

Den svenska skärgården på sommaren är ett måste för Mabel, som vännen heter

Hon byter Sverige, lämnar familj och vänner för sitt älskade Thailand där hon är som hemma.

Här är utsikten från hennes bord på Kim’s Beach. Här kan hon träffa sina gäster och informera om vad som händer, utflykter osv

Favoritmat på favoritrestaurangen, Wangborns. Enligt mig i alla fall.

Äntligen en träff med Kim som har varit kvar i Chackpong medan Mabel har varit i Sverige! Bloggerskan är med på bilden, men får vackert stanna kvar i Sverige och njuta av den sensommar vi har nu.

Jag önskar en fin resa till Lotusblommans land! När våren 2017 snart ska övergå i sommar är det dags att komma tillbaka till den svenska skärgården för att köra och åka flakmoppe!

 

 


Bara bar

Jag har inte en susning om hur många pubar det finns i Irland, men det är ett stort antal. Dom flesta liknar varandra, men det finns undantag.

Vi slank in på en pub i Waterford och beställde något att äta och något att dricka. Miljön var som man föreställer sig alla pubar i Irland – men vänta lite.

Baren drog till sig våra blickar. Så cool.

Alla flaskor lystes upp underifrån och glimrade som bärnsten.

Likadant med glasen. Tyvärr kan jag inte ge en beskrivning till puben för jag har ett lokalsinne som ingen vill ha!

Ni får nöja er med att den ligger i Waterford, Irland och att baren är superhäftig!


Katedralen i Galway

När vi är ute och reser, brukar vi gå in i kyrkor och katedraler. Den ena mer utsmyckad är den andra, men det finns undantag.

Den stora katedralen i Galway är inte så gammal.  Bygget påbörjades 1958 där det gamla fängelset låg.  1965 invigdes ”The Cathedral of Our Lady Assumed into Heaven and St Nicholas”. Dom är duktiga på långa namn i Irland.

Katedralen är helt byggd i natursten och mitt vikingablod gjorde sig påmint! Irland är strängt romerskt-katolskt och lyckas ändå göra sin katedral stilren, utan en massa guld och ädla stenar.

Altartavlan gjord i mosaik! Ett riktigt konstverk.

Utsmyckningen på väggarna är Jesu Golgatavandring.

……

….

Ljusinsläpp genom vackert målade fönster.

Den fina orgelläktaren får också ljus genom vackra fönstermålningar.

Sist men inte minst Jesu uppståndelse, även den i mosaik!

Det här är en katedral helt i min smak, fast jag vet att många anser detta vara den fulaste byggnaden i Galway, kanske till och med i Irland. Smaken är olika!!

 

 


Miriam Bryant på Götaplatsen

Kulturkalaset i Göteborg pågår för fullt och vi åkte inte in förrän igår (förbaskade fot). Vi ville se Utbytjejen stå på scenen i sin hemstad.

Vi åkte rätt tidigt för vi ville ha en hyfsad plats. Götaplatsen är rätt tom, men vi skulle bli flera.

Förband var Ison och Fille. Det är inte dåligt att ha så bra killar som förband.

Full fart och det kommer mer och mer publik!

Miriam Bryants publik är på plats och väntar. Den här bilden är tagen mot Avenyn och jag ser bara en bråkdel av alla. Folk satt på tak, balkonger och hängde i fönstren.

Göteborgs symfoniker är på plats och Miriam ska strax komma in på scenen.’

Den här tjejen har en röst som går fram till både äldre och yngre. Vilket driv.

Tusentals armar i luften! Det är mäktigt att vara på plats. Hon är sig själv rakt av den här tjejen.

Det är inte alla som får göra en popukal med Sveriges Nationalorkester, Göteborgssymfonikerna! Vilket tryck det blev!

… Alla armar i luften!’

Jag stod ”rätt” trångt så den här videon är lite skakig, men ger ändå en bild av hur det v ar! Kolla gärna!

När konserten var slut, åkte vi hem för vi hade en träff med Pia Sundhage och gänget!


Göteborgstips: Lämna Avenyn

Det finns så mycket mer i Göteborg än Avenyn och Götaplatsen. Upptäck det!

Ta en spårvagn och åk ut till Klippan, Hållplats Vagnhallarna Majorna, och efter en liten promenad är du på plats. Den här dagen stannade vi under Älvsborgsbron, som är från 1966, har 45 meters fri segelhöjd och är nästan en km lång. Gubben arbetade med att bygga bron, så den är väl byggd och mannen är numera välbyggd.

Klippans Kulturreservat är ganska stort så man kan åka ut många gånger om man vill se allt. Här på toppen ligger det gamla sockerbruket som är från början av 1900-talet. Alla byggnader och området är skyddat av kommunen.

Vi kom ut lite sent och startade med lunch på Klippans Konstcafé. Vi har bara fikat där förut, men ville också testa maten. Soppa, sallad, dricka, bröd och mat för 85:- är helt OK! Vi åt fiskgratäng som höll riktigt hög klass. Lite snyggare uppläggning och den hade passat på vilken lyxkrog som helst.

Tack för god mat! Hit kommer vi gärna tillbaka!

Efter lunchen gick vi en liten bit in mot Göteborg. På andra sidan Göta Älv ligger Eriksbergs Bockkran som ett monument av en tid när Göteborg var en ledande varvsstad. Den är numera ett byggnadsminne och inga förändringar eller flyttningar får göras utan särskilt tillstånd av länsstyrelsen.

Restaurang Sjömagasinet ligger också i Klippans Naturreservat. Byggnaden är från 1775 och var då Ostindiska Kompaniets lagerhus. Numera en lyxrestaurang med ett fantastiskt läge vid södra Älvstranden. Vi har ätit lunch där någon gång, men det blir inte mer fler gånger, trots att maten är riktigt god. Har du tjock plånbok och vill betala mellan 300-500 kronor för en lunch så är det ok. När vi var där fick vi betala 75:- för en flaska kranvatten. Om ni går dit – ta med eget vatten!

Nedanför Sjömagsinets brygga ligger en liten oansenlig eka. Den kanske är till för folk som vill ta en springnota!

 

 


Känner du Molly Malone?

Känner till är rättare sagt, för det var en ung flicka som gick omkring på Dubins gator och sålde fisk från sin skottkärra.

DSC_0064++

Det var tidigt 1700-tal och enligt sägnen fick hon feber och ingen kunde hjälpa henne, vilket innebar att hon dog.

Hon har sällskap av andra, levande, statyer som gärna ser att man skänker en slant.

Molly har mycket vackert att vila sina ögon på där hon står med sin skottkärra och månglar fisk.

Hon kan till och med hålla reda på tiden!

.

Det har skrivits en sång om denna 1700-talsflicka som dog så ung.  Molly Malone eller Cockles and Mussels som den också är känd som, anses vara Dublins inofficiella nationalsång.

Vill du höra den live är det bara att slinka in på närmsta pub i Irland och vänta. Den kommer garanterat och alla sjunger med för full hals!

Jag älskar det!

 


Lättstörda golfare

Jag sitter med foten i paket sedan vurpan i förra veckan.

Det är ingen fara med foten, men det är lite svårt att gå. Tack och lov så är det fullsmockat på TV från OS i Rio. Trots dopningsskandaler finns det otroligt många härliga idrottare som alltid ger sitt bästa följda av publikens jubel.

Vår egen Sarah Sjöström ett mentalt fenomen som går in i sin bubbla innan loppen. Fokuserar stenhårt på sin uppgift innan startskottet går. Publiken på läktarna viftar med flaggor, hejar för fulla muggar och stöder på så sätt sina favoriter.

Usain Bolt från Jamaica gjorde det igen! Visade vem som är bäst! Han har en helt annan arena är simmarna. Många tusen människor runt banorna kan se många grenar avgöras samtidigt. Det är fantastiskt att se hur friidrottare från alla världens hörn kan hitta rätt och fokusera på sin uppgift trots allt som händer runt omkring.

Henrik Stenson, denne glimrande golfare, tog ett  OS-silver igår. Vilka slag dom slår och långt också. Publik i massor, men det ska vara knäpptyst. Ingen får ta fram en kamera och ve den som har en mobil som låter. Vad är det för fel på golfare? Kan dom inte gå in för en uppgift utan att det är knäpp tyst runt omkring?

Frågan är om dom är lättstörda eller lätt störda!?

Förslag: Spela utan publik eller samla ihop till öronproppar till det gänget.

Stefan Holm vår fantastiske höjdhoppare som tog guld i Athen 2004. Nerverna i dallring, ett par djupa andetag, några snabba steg mot ribban och – över!

Vinsten var klar.

Trots ett fasligt liv på läktarna kunde han koncentrera sig på sin uppgift fullt ut!

Som sagt – vad är det för fel på golfare??

PS. Bilderna på idrottarna är lånade från nätet!

 

 


Välkommen till Galway

Galway, denna charmiga stad på Irlands västkust, har drygt 70 000 invånare och dom första bosättningarna här dateras till år 1124. Rik på historia alltså.

Floden Corrib  är 6 km lång, flyter genom Galway, rinner  från Lough Corrib och ut till Galways bukt.

Husen varierar i utseende och det som gläder mig när jag går genom Irländska städer är avsaknaden av blinkande, grälla och fula neonskyltar!

Ett litet samtal mitt i Galway mellan Oscar Wilde, den irländske författaren och poeten, till vänster och Edvard Vilde, en estnisk författare. Jag undrar vad dom pratar om.

Oscar Föddes i Dublin 1854 och dog i Paris 1900. Edvard föddes i Tallinn 1865 och dog 1933.

Troligen träffades dom aldrig, men i sagans värld är allt möjligt!

Galway är känt som Irlands kulturella hjärta, vilket låter sant eftersom vi hörde musik överallt. Dessutom var det duktiga musiker och inget klink.

I det här huset har familjen Lynch bott. Lynch som i lynchning! Det påstås att Borgmästaren i Galway, James Lynch Fitzstephen, hängde sin egen son utanför ett av fönstren, trots att folket inte ville det. Sonen hade mördat en spansk besökare och fick sona sitt brott genom att bli hängd av sin pappa. Irländarna påstår att det var där och då som ordet lynchning uppstod, medan man i USA säger något helt annat.

Lynch’s Slott är i alla fall från medeltiden, har restaurerats och är numera en bank!

Hungern satte in och vi letade efter ett bra ställe med god mat! Här kanske?

Det var lågvatten medan vi var i Galway! Man kan se på trappan och muren hur högt vattnet går när det är flod, dvs högvatten.

Musik hördes överallt i folkvimlet. Just här fick vi beslutsångest! Höger eller vänster? Vi gjorde båda. Vi gick till vänster och kom tillbaka vid den högra vägen.

Jag måste bara visa vad som hängde utanför en av restaurangerna. Något att ta efter i Sverige?

..

Tipstack till Hebbe

Får rysningar när jag hör den här mannen sjunga!