Veiken's Blog

Res med mig genom livet

Meny Stäng

Jubileum på stranden.

Det är inte varje dag man fyller år. 3×25 sker bara en gång i livet.  Varje årsdag är unik och nu var det dags för gubben min att fira. Mörka moln tornade upp sig på himlen och vi hörde åskan dåna långt borta, men vi slapp både regn och dunder. Det är vackert över havet när det ser ut att bli oväder. Molnen gav vika när det blev dags att fira på stranden. Yngsta barnbarnet hade gett order om att vi inte skulle fira för länge – för han och kusinen skulle till skolan som idag. Solen gick ner medan vi skålade och firade make, morfar, farfar och gammelmorfar! Kocken för kvällen var Kim själv. Han vet hur man gör och undan går det. Kycklingstek, med stekt lök, färska pepparkorn och smörwokade grönsaker. Den gröna sparrisen var en dröm, jag lovar! Kocken Kim hjälpte den yngste att skära maten. Inget kalas utan tårta. Jag brukar inte gilla thailändska tårtor, men den här var faktiskt ett undantag. Hurra, Hurra för bästa gubben!!! Det är några år emellan bilderna Det är med stor tacksamhet jag tänker tillbaka på kvällen på Kims Beach. En mycket lyckad kväll och killarna hann till sin skola i Ban Phe i morse.  

Ett spöknät flöt iland

Just nu ligger strömmarna på och ett och annat från havet flyter iland. Människan måste lära sig att sopor inte ska slängas hur som helst och absolut inte i havet.

Ops en folksamling. Vad är det dom tittar på?

Ett spöknät har drivit iland och har dragit med sig skräp och fisk.

Det gäller att rädda det som räddas kan. Tyvärr var det mest skräp som trasslat in sig i maskorna. Några krabbor kunde man också hitta i eländet.

Nätet var alldeles för trasigt för någon att använda tyvärr.

En liten bit längre bort sopar Mr Kim stranden från skräp som kommit med strömmarna. Några dagar varje år kommer skiten som ligger och skvalpar i  Thailandsbukten till oss.

Nöjd när hans strand är ren och Mr Kims egna ord säger allt:

I hate garbage!

 

Gott Nytt ÅR!

Idag 15 februari är det Nyårsafton för det kinesiska året. Vi lämnar tuppens år och välkomnar hundens år.

Det sägs att Buddha kallade till sig alla djur när han låg på dödsbädden. Bara 12 stycken kom.
Först kom en råtta och därför är råttan det första djuret i den kinesiska kalendern. Därefter kom en oxe, tiger, kanin, drake, orm, häst, get, apa, tupp, hund och slutligen en gris. Djurens unika egenskaper sägs också påverka de människor som föds under respektive djurs år.

 

I morse vaknade vi av smatterband som sköts hejvilt för att skrämma bort alla onda andar och det har hållit på en stor del av dagen.

God mat och dryck för andarna står på menyn idag.

Naturligtvis finns det mat i massor för alla. Först tänder man rökelse som får brinna ner medan andarna tar för sig.

När andarna har ätit färdigt och rökelsestickorna brunnit ner är det dags för människorna att smaka. Det betyder tur och rikedom att låta sig väl smaka.

Det var inte många särskilt mycket folk i Ban Phe. Tvärt emot vad vi trodde. Rött är nyårsaftonsfärgen, vilket man kan se i de kinesiska lyktorna!

En liten bukett fram på bilen visar att man är med och firar!

Det är en stor familjehögtid i Kina. Nu firas det ordentligt även här i Thailand.

 

Jag fick en fråga om andehus

I ett av de tidigare inläggen hade jag en bild från en andehuskyrkogård ( länk) och fick en fråga om andehusen här i Thailand.

Thailändarna tror att det finns andar överallt. I berg, skogar, hus, trösklar ja precis i alla skrymslen och vrår.

Utanför de flesta hus finns ett andehus därför att när man bygger sitt boningshus ockuperar man markandens plats och han måste ju ha någonstans att bo. Andarna behöver både mat och lite att dricka för att hållas på gott humör.

Det är inte bara att köpa ett andehus och placera i trädgården. En munk måste tillfrågas om plats och tid, sedan måste man ha en ceremoni med en munk innan det är inflyttningsdags. När andehusen blir gamla och ska bytas ut, kommer en munk och har en flyttceremoni.

Andehusen varierar i storlek och färg. Helst ska man ha sin egen färg. Varje veckodag har en färg och jag som är född på en tisdag är rosa.

Det är viktigt med andehusen. Andarna ”passar” ägarens hus och tomt om dom har fått rikligt med mat och dricka.

Tror alla thailändare på andar? Svaret är NJA, det kan ju aldrig skada att visa respekt för andarna. Man vet ju aldrig!

 

 

Vad är det med tupparna?

Jag tänker inte närmast på det hesa elände som väcker oss varje morgon vid halvfemsnåret (jag kan somna om) med sitt kraxande kuckeliku. Utan alla andra tuppar som finns nästan överallt. Jag undrar vilken status dom har i det thailändska samhället och vad det betyder/innebär.

Ofta står dom på vakt utanför en butik  och håller utkik på kunderna.

Livs levande sittande på en gren. Jag tycker den är vacker.

Dom här vaktar ett monument inne på ett tempelområde.

Några står högre i rang och är dekorerade. Jag inser att tuppen har en status i det thailändska samhället, men förstår inte vad den ska symbolisera. Ingen vet som jag har frågat.

Sitter på en piedestal vid ett staket runt ett monument och ser viktig ut.

Vilken betydelse har alla tuppar???

 

Ut i bushen

Vi brukar ibland åka dit näsan och magkänslan pekar. Så mysigt att se hur det är lite längre bort.

Rakt fram eller  svänga höger? Vi valde höger. Min naturliga GPS har haft semester sedan jag föddes, men valde en man som alltid har full koll på var vi är.  Jag kan gå vilse i mitt eget kök om det vill sig illa.

Vi hade inte kört lång när vi såg en odling där varje planta hade eget tak.

Bra bevattningssystem var också på plats.

Så här stora blir plantorna, förlåt träden. Jag har inte en aning om varför man odlar dessa träd eller vad dom heter.

Bladen ser ut så här……

Vissa grävde guld i USA. Här gräver man sand och jord i Thailand.

Vi åkte vidare genom en del gummiplantager. Mycket trafik i Thailand? Ja, men inte här. Vi var helt ensamma.

Helt ensamma var vi absolut inte. En del termiter fanns också,men dom gömde sig!

En andehuskyrkogård åkte vi förbi på vår lilla tripp. Jag har hört att munkarna anvisar och välsignar en plats där andehusen kan få sin sista vila.

Trippen gick uppför en lång stund och vi blev belönade för det. Vackert är bara förnamnet. Jag vågade inte gå närmare för en bild. Det kunde ju finnas ormar som låg och lurade i vassen!

Så småningom kom vi till lite bebyggelse och vår roundtrip var nästan slut! Det är härligt att upptäcka lite mer nära oss.

Laem Mae Phim och ett kungligt hus!

Vi bor ju lite utanför Mae Phim, men det hindrar inte att vi ofta åker dit eller bara genom byn.

”Streeetan” en av de få gator som Laem mae Phim kan ståta med.  Här finns allt man kan behöva.

En liten ”kokosnötsbutik”. Människor odlar, skördar och säljer från sina bilar. Lite liknande svensk torghandel. Rätt billig butikshyra i alla fall. Kokos i alla former är både gott och nyttigt!

En lunchrestaurang på väg. Här kan man köpa det mesta för nästan inga pengar alls.

Det är nästan alltid kö till ”lunchrestaurangerna” vid vägkanten. Vällagat och gott!

Vi drog oss ner på stranden, som går utmed hela byn och är flera kilometer lång! Här letar man små snäckor som kan bli ingrediens i en god soppa.

Lite längre bort på stranden ligger detta hus som har absolut bästa läget. Tja hus och hus. Det är ett av alla hus som den kungliga familjen i Thailand äger/ har ägt. Kallas allmänt för ”Prinsens Palats”. Han är numera kung. Jag skrev ett inlägg om huset för några år sedan då vi körde in på området och såg oss omkring. Huset var då under renovering. Du kan läsa det inlägget HÄR  

Vem som äger huset nu vet jag inte, men det går en del rykten.

Huset är i alla fall renoverat. Vi kunde inte se minsta rörelse därinne. Det såg helt dött ut. Hoppas att det inte får stå och förfalla en gång till!

Resa – ett fredsprojekt?

Jag reser mer än gärna och har gjort det i hela mitt liv. Om det är resmål lite längre bort tar jag, utan betänkligheter eller dåligt samvete, flyget. Jag kommer fram  på ganska kort tid och kan nyttja upplevelsetiden bäst.

Många har dåligt samvete när dom sätter sig i ett plan, främst av miljöskäl. Jag bara känner att jag är på G. Flyget är just nu den stora miljöboven enligt många. Sant förstås, men man kanske ska sätta det i relation till vinsterna.

Bild från: Leam Mae Phim

Utan flygplanen hade jag aldrig kunna uppleva andra kulturer, träffa intressanta människor och sist men inte minst så har jag fått större förståelse för hur man tänker och lever i andra länder och har därmed vuxit som människa.

Bild från: Laem Mae Phim

Jag tror att större förståelse människor emellan är en del i ett större sammanhang. En del av en fredsprocess helt enkelt.

Det hackas på flyget och utsläppen som det för med sig och med all rätt.

Däremot är det tvärtyst om alla motortävlingar som hela tiden pågår överallt på vår planet. Det är inte bara fordonen som tävlar, utan även all publik som med olika fortskaffningsmedel ska titta på och heja fram sin favorit.

Kanske dags att titta på den delen av miljöpåverkan också.

Jag gör så gott jag kan i min vardag med källsortering, använder nästan inga plastpåsar och åker kommunalt så mycket som möjligt, men jag tänker inte sluta resa med flyg till länder nära och långt borta!

 

En morgonpromenad

Det är inte ofta vi promenerar i vårt område dagtid. Det är lite för varmt tycker vi.

Vi hade en tjej med ambitioner hos oss över jul och nyår, så jag hakade på en morgon.  Jag ber er observera att jag gick medan hon sprang.

När man går i lite lagom takt hinner man se sig omkring lite också. Den här lilla ”pölen” ligger nära oss. Konstigt nog finns det inte så många mygg här trots den.

En bit ut på stora vägen och nu började man känna att värmen började komma mer och mer.

Vår lilla närbutik där vi brukar handla lite småsaker. Ägarna blir alltid så glada när vi kommer.

Man behöver inte så mycket i värmen. Skenet kan bedra. TV finns nästan alltid. Viktigt. Kanske en stor slant i ”madrassen” istället för ett fint hus. Pengar är oerhört viktigt för thailändare.

Bananer, som är ett bär, växer ofta utmed vägarna och plantan är en ört – absolut inget träd.

En bananstock, grön som bara den hängde framför näsan. Goda när dom är mogna. Det finns olika sorters bananer, oftast väldigt söta, i det här landet.

Det var fler än vi som var ute på en promenad. Fast då i en sareng.

Det är bra när man hittar hem och det gjorde vi den här gången också!

Ganesha vid Vita templet

Vi har ett vackert vitt tempel i vår lilla by. Lite annorlunda än alla andra tempel i området. En hög Buddha står och vakar över området 182 trappsteg upp. Det är bara att sätta det ena benet före det andra så är man snart uppe. I år har Buddhan fått sällskap av Ganesha som är en hinduisk Gud. Jag blev lite frågande varför han fick stå tillsammans med en buddistisk Gud och fick läsa på lite. Genom alla århundraden har tydligen vissa delar av hinduismen sammanlänkats med buddismen. Ganesha har stora öron för en vis person hör allt. Ganesha är son till Shiva och Parvati och har alltid sällskap av en råtta. Ganesha syns ibland avbildad när han rider på råttan. Vänder man sig om när man är däruppe, upptäcker man att utsikten var värt varenda trappsteg. I sina fyra händer håller han:En lotusblomma, en yxa, runda söta frukter, och välsignelse. Jag har inte kunnat klura ut alla fyra. Det kanske någon annan kan! Vill ni läsa mer så kan ni följa länkarna:

The image of Ganesha

http://www.mytologi.nu/ganesha.html 

© 2018 Veiken's Blog. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.