Res med mig genom livet

Kategori: Bloggvän (sida 1 av 1)

Nyårslunch med Ditte

Jag har inte haft nät sedan Nyårsdagen och nu äntligen blev det fart under galoscherna.

Ditte, en vän och bloggvän hade just kommit hem från vårt gemensamma paradis i Thailand, när vi träffades för en lunch i Göteborg på Nyårsafton. Jag hade ringt till favoritrestaurangerna och dom flesta hade “jättestängt. Utom ett “hak” på Avenyn. Le Pain Francais.

Inredningen är läcker, så vi bad om att få gå på en egen rundvandring. Stora delar var stängt inför nyårsfirandet lite senare på kvällen, men vi gick runt som om vi ägde stället!

Ditte gick med på rundvandringen och gillade de speciella stolarna. Det gjorde jag också kan jag meddela.

Bardisken i tredje våningen stod och väntade på att nyårsgästerna skulle komma.

Ytterligare inredningsdetaljer. Fräckt! Läckert!

Efter våra äventyr blev i hungriga. Vi beställde var sin sallad med valnötter och chevrèost. Gott och mycket.

Skål, det här var trevligt!

Plikterna kallade och våra vägar skildes. Varför går tiden så fort!

Tusen tack för en fin lunch tillsammans.  Det måste vi göra om. Kanske när vi ses i Thailand någon gång!

Världen är inte stor

Tänk dig att du sitter runt en pool i 30 graders värme och talar med en granne.

Grannen L berättar om en familj hon kände för rätt länge sedan. Familjen hade köpt en häst av L och de hade haft mycket roligt ihop. 

Helt plötsligt kom jag på att familjen hon talade om kände jag mycket väl. Det var ju bloggvännen Skåningen som numera både är vän på nätet och i verkliga livet

Vi ringde till Skåningen och hon blev både otroligt förvånad och mycket glad.

Det är konstigt hur liten världen är och man hittar gemensamma vänner när man minst anar det!!

Bye, bye Ruth

Ruth från Virginia har varit gäst hos oss i helgen.

DSC_0540+

I morse åkte hon vidare med tåg till nya äventyr i Sverige! Bloggvärlden är helt fantastisk. Utan min blogg hade jag aldrig träffat denna härliga kvinna! Vi har hunnit med så mycket på så kort tid. Tyvärr går tiden alldeles för fort när man har trevligt!

Att skiljas är att dö en smula!

Vi drog till Marstrand…

….med  Ruth

DSC_0565

Carlstens fästning  avtecknar sig fint mot himlen. Den har inte alltid varit en trevlig plats!

DSC_0572

En promenad i gränderna och PG Gyllenhammars fd sommarstuga syntes lite överallt. Den ligger fint längst ut på udden.

DSC_0573

Den här gången kom vi och såg Societetshuset, eller Såsen i dagligt tal, från baksidan . Här höll Oscar II till ibland på somrarna.

DSC_0574

Det är alltid nära till havet på Marstrand!

DSC_0576

Ruth tyckte att mycket på ön var värt att titta på.

DSC_0578

Sommaren är slut, men det ligger en del båtar kvar och väntar på mer värme.

DSC_0580

Dom vänder ryggen mot det konstiga konstverket och tittar på….

DSC_0582

Solglittrande hav. Det var ingen som badade idag.

DSC_0584

Många hus står nu tomma och väntar på sina ägare, som kanske kommer nästa år till våren.

DSC_0586

När vi väntade på färjan och skulle åka tillbaka, kom Atene glidande in till hamn. Läckert!

Med Ruth på stan

DSC_0537+

Uppe på Ramberget får man ett hum om hur Göteborg ser ut.

DSC_0538+

Man behöver bara vända lite på huvudet så ser man nästan till Danmark!

DSC_0546+

Snabbt förflyttar vi oss till Götaplatsen, tittar ner mot Avenyn och kollar Poseidon i rumpan.

DSC_0547+

Promenaden nerför Avenyn slutade i Trädgårdsföreningen. Bron i bakgrunden är Kungsportsbron.

DSC_0552+

Nej men titta, där står Ruth och beundrar alla  AMA- lavendlar!

DSC_0554+

Tänk så många sorters AMA– lavendlar det finns.

DSC_0556+

Inte en lavendel så långt ögat kan nå…

DSC_0557+

Disponentvillan ligger fint mitt i Trädgårdsföreningen.

DSC_0558+

Underbart vackra blå blommor. Jag undrar vad dom heter. Någon?

 

Goaste Biggan

Torekovstjejen, Biggan, ringde häromdagen och berättade att hon och hennes gubbe var barnlediga i helgen. Hon hde hittat ett billigt rum i Göteborg och var vi möjligen hemma och kunde vi träffas?

Vilken tur, vi hade inget för oss.

Det var inget vanligt rum hon hade hittat. En hel lägenhet för lite pengar. Köket ser ni här. Jättefint!

Plats för trevligt snack fanns också. Tänk vi sitter mitt i Göteborg i detta fina pensionat!

Vi pratade oss alldeles hungriga och gick till puben runt hörnet mitt på Avenyn.

Mumsigt värre………

Det är så roligt att träffas så här och bara vara tillsammans. Efter maten åkte vi hem och Biggan med gubbe gick tillbaka till pensionatet. Vi skulle träffas igen i morse innan dom åkte tillbaka till Torekov.

Det ingick inte frukost på pensionatet och vad passar bättre än en frukost hemma i vårt kök! Tiden gick så fort och det blev snart dags för uppbrott. Vi har haft en härlig helg med toppentrevliga människor och vi hoppas att snart ses igen!

 

 

 

Var är människorna?

Jag fick en fråga av Ruth i Virginia som lyder:
Var är alla människorna?

På stranden ser det ut så här:

Översta bilderna är tagna klockan 8.45 på morgonen. Samma strand klockan 14. 00 på dom understa. Det finns paradis kvar.

Ett av dom ligger strax utanför Ban Phe. Chakkapong beach. Visst finns det folk där. En och annan strosar förbi under dagen och på kvällarna kommer en del till restaurangerna, men det är som om tiden backat 15 år, om man tänker på Phuket med omnejd.

Fantastiska människor bor där och hjälper svenskar som vill komma dit och njuta utan försäljare och en massa folk att trängas med.

Nyckeln är Mabelhouse.se

Fenixmona i stan…

Igår hade vi en heldag med mycket trevligt sällskap.

Vi vaknade av åska och ösregn, men vädergudarna var med oss och bjöd på uppehåll.

Vi åkte upp på Ramberget och hade Göteborg nedanför våra fötter.

Det gamla varvsområdet har bytt profil helt och hållet.

Här står hon ju, FENIXMONA. Tyvärr var det inte klar sikt. Lite disigt, men vi såg bra i alla fall!

Två gentlemän kommer gående på kajen. Vi har tagit oss ner från vår högt uppsatta position, som ni ser.

Älvsnabben, vår spårvagn på vattnet, kommer förbi.

Expressen kommer från Danmark och ska lägga till.

Vissa har det bra. Båtplats alldeles utanför dörren.

Vi åt en härlig lunch och vi bestämde att hålla oss inomhus resten av dagen och åkte till Universeum. Det regnade ute och vi ville inte bli våta.

En skugga glider förbi i tanken – en rocka!

Middagen glider förbi. Just den här torsken är fredad, så vi går vidare.

Världens giftigaste orm. Jag är rätt tacksam över att det är glas emellan.

Känslan över att stå i säkerhet tillsammans med Fenixmona med glas mellan oss och besten är bra.

Vem sa att maneter inte är vackra?

Apor som lever fritt i regnskogsdelen. Dom vill gärna vara med på bild.

Jaha, jag vänder rumpan åt er……..

Fenixmona med gubbe utanför hotellet. Vi hade en härlig dag tillsammans och dom fortsatte sedan till en fin restaurang och firade gubben, som blev vuxen igår! Hoppas ni hade en underbar kväll och tack för en härlig dag tillsammans.

Ruth i Virginia har svarat

Jag fick svar från Ruth och nu väntar dom på Orkanen Irene. Hoppas den tar en vändning ut i Atlanten….

För er som undrar hur Ruth har det efter jordbävingen därborta kommer hennes svar här:

Tack för era tankar! Allt är OK här. Jag bor ca 14 mil fr epicentrum och ca 4 mil fr Washington. Det var strax före kl 2 e.m. – tittade på TV då jag hörde nåt som lät som en storm och sen rörde sej allting. Det varade nog omkr 50 sekunder el. så. För en mindre quake är det ganska länge. En del småsaker föll av en hylla men annars ingenting. El och telefon funkade.

För mej, som bott i närheten av San Andreas fault i N. Kalifornien i 20 år, var det inte skrämmande. Vi hade små tremors då och då, nåra sekunder bara, och man tänkte aldrig på det. Men att ha jordbävning HÄR, det är verkligen ovanligt. National Cathedral i Wash. skadades. Lincoln Memorial har stora sprickor, så blir stängt, liksom många av de andra monumenten. Alla skolbyggnader måste kollas, givetvis.

Enda gången jag varit riktigt rädd, var när vi bodde på ett hotell i Anchorage, Alaska 1973, Vi var på 12e våningen. Mitt i natten började hela byggnaden gunga och nån idiot sprang ute i korridoren och skrek Earthquake, earthquake. Tur nog blev det ingen panik och svängningarna slutade.
Men nog kände man sej väldigt liten.

Och nu väntar vi hit Hurricane Irene, som är på väg från Karibiska
sjön/havet!

Ruth vi håller tummarna så att stormen klingar av och tar en annan riktning.

ArabicChinese (Simplified)DutchEnglishFrenchGermanItalianPortugueseRussianSpanishSwedishThai