En dag på havet gillar vi och åkte ut tillsammans med några vänner.

Full mundering. Bara att hoppa i och möta fiskarna, som väntar därnere.

Ett riktigt fiskspa. Alla tvåbenta var inte lika glada när fiskarna började nafsa.

Lika bra att gå upp till övriga gänget!

Som laddade inför nästa stopp. Calina blev tyvärr halv på bilden.

Välkomstkommittén på ön som vi kom till. Kommer tyvärr inte ihåg namnet!

Sveriges snö och kyla känns långt borta när man är på den här stranden.

För en gångs skull ett vackert vrakgods, men det hjälper inte den ska inte kastas i sjön!

Mina fötter i klart varmt vatten. ca 30 grader!

Det är viktigt att hålla ordning på sina saker. Både bada, nåja, och hålla koll är inte fel!

Dansen går vidare till nästa inlägg om ni orkar hänga med.

PS. För den som undrar:

Paraplydrinkar fanns ombord!

Vi åt lunch i ett litet samhälle, Ban Kram och visste inte riktigt vad vi skulle göra sedan . En efterrätt skulle vara gott. Vi blev sugna på friterad banan med sesamfrö och kokos. Vi visste var det fanns!

Vi hittade en ny väg (för oss). Vackert som bara den. Utmed vägen i flera kilometer fanns Bougainvillea i många färger som var planterade i stora krukor. Kilometer efter kilometer kunde vi njuta av de vackra blommorna.

Det finns vattendrag lite överallt i vårt område. I många finns det dessutom fisk. En man, en båt, lugnt och skönt! Hoppas han fick något till middagen.

Lite längre fram var det fullt ös. Man tömde en damm på vatten. Troligen för renovering.

Framme i den lilla byn Laem Son. Mot bananerna! Tji fick vi. Inga bananer den här dan!

Mycket annan mat fanns, men vi var redan mätta.

En promenad i parken är inte heller så dumt. Inga mer utlänningar än vi hade hittat dit den dan.

En liten tjej satt för sig själv och lekte. Hon var nöjd med det!

En sista blick på sebuerna som låg vid vägkanten och idisslade innan vi åkte hem igen! Inga bananer, men härligt ändå!

Vi har ca 30 grader i havet och njuter i det vackra vädret. En stol, en bok, vågornas skvalp och ljumma vindar. Det är absolut inte varje dag vi har strandhäng. Det finns så mycket annat!

På första parkett. Så vackert rent och helt klart vatten. Vi vet att havet gömmer mycket annat också.

Vissa veckor under året ligger strömmarna på och lämnar ifrån sig en del som den vackra ytan gömmer. Tidvattnet tar med sig det som människan slängt i havet någonstans i världen och lämnar kvar en del. Om några dagar vänder strömmarna och eländet flyter upp någon annanstans i världen.

Vid en närmare titt ser man att det är mycket plast som lever i evighet. Jag blir både arg och ledsen när jag ser detta. Fiskarna, de som arbetar , sliter, går ut med sina båtar och de som så småningom ska hamna på våra matbord, är de stora förlorarna. Ingen fisk, ingen mat, inget jobb.

Här ett par som badade i det klara vattnet. Tack och lov så var det inte mycket som drev iland just den här dagen, utan att man kunde njuta utan att trassla in sig i plastpåsar.

Vad finns under ytan?

Tyvärr slängs en del av skräpet från båtar av människor som tänker som barn: ”Syns inte Finns inte”.

För alla organismer som lever i vatten är skiten högst närvarande.

Jag önskar att alla tänker om och slutar slänga skräp i hav och natur!

Vi åkte mot Ban Phe och strax innan den stora kurvan utmed Beach Road svängde vi vänster. En lite smal väg, men därinne finns mycket att titta på!

Den här trappan leder upp till något man absolut inte väntar sig att få se.

En kinesisk Buddha sitter i en liten paviljong och spejar ut över havet. Dom kinesiska buddhorna är mycket tjockare över magen än de thailändska är.

Till sin hjälp har han Kung Markatta eller Sun Wukong, Apornas konung. Han var retsam mot gudarna och bestraffades genom att läggas under en sten. Som tur var hittade en munk honom och tog hand om honom. Vissa ska ha tur!

Det är många som vaktar däruppe så att Buddhan inte far illa ut. Krigsguden Guan Di hjälper till att hålla ställningarna!

Guan Di är lojal och han sågs också som en beskyddare av tempel och staten.

Utsikten som gudarna har gör säkert att jobbet med att bevaka platsen blir lite lättare.

Den här ”tomten” finns där också och spejar ut åt andra hållet. Jag har ingen aning om vem detta kan vara.

Någon som vet.?

Yu vaktar hela kullen. Han anses vara grundaren till Xiadynastin. Det är en gammal man. Han bör ha levt ca 2000 år före Kristus. Ändå ser han inte så trött ut. Det finns inga som helst bevis för att han funnits, men i legender och myter är allt möjligt!

Thailändarna är ett spelgalet folk. Haken är den att det är förbjudet med spel, förutom det statliga lotteriet, som har dragning 1 och 15 i varje månad.

Pengar är nummer ett i detta land, vilket innebär att ”alla” köper lotter.

Rikedom= Lycka.

Lottförsäljarna sitter precis överallt eller går omkring med sin lottväska. Människorna är till stor del vidskepliga och har sina speciella turnummer. Då kan man köpa en hel serie med samma slutnummer. Vinner man då så blir det extra klirr i kassan.

Här gäller det att välja rätt.

Här står jag och ska välja en lott för 80 thb. Jag blundade och pekade på en lott. Dom trodde nog inte att jag var klok som lät slumpen avgöra.

Ett hett tips är att gå till banker och andra myndigheter vid 15.00 då dragningen är på TV. Folk sitter hemma och hoppas. Det är ganska tomt i lokalerna då.

Vi var på en statlig myndighet vid förra dragningen och då hände följande:

En stor tv-skärm sattes på, de anställda plockade fram sina mobiler och lotter. Alla i lokalen följde sändningen och för de få kunder som satt där var det bara att vänta.

Mina lotter var nitlotter tyvärr. Ingen lycka här inte!

Jag fick en fråga om öl i Thailand och jag är inte rätt person att göra en recension för jag dricker bara öl någon gång ibland. Inte med någon glädje, men jag blev ändå lite intresserad.

Första gången vi var i Thailand fanns det bara Singha. Vissa tycker om att dricka den med is. Singha är det enda ölet i Thailand som har kungligt tillstånd. 1933 började man tillverka Singha. När vi första gången smakade de kungliga ölet, kunde alkoholhalten variera stort. Man visste inte om det var extra starkt innan man hade druckit sitt öl.

LEO är Singhas lågbudgetmärke. Lite billigare, men det finns folk som föredrar det. Jag har nog aldrig smakat det, men de är ett av de tre stora märkena.

Chang som betyder Elefant på thai är den yngsta ölen av dom tre. Chang startades 2006 för man ville ha en thailändsk öl av internationell kvalitet. Billigare än dom andra dessutom. Fyra år efter grundandet var Chang den mest sålda ölen.

Thailand är ett ganska ungt öl-land om man vet att vårt kära Pripps, som numera är danskt, startades redan 1828.

Något att tänka på är att det är förbjudet i Thailand att ta selfies tillsammans med en öl. Man kan då påverka ungdomar i fel riktning.

Det hade vi eller rättare sagt, sett en massa skyltar utmed vägarna. Igår var det dags att ta en titt på stället!

En lång och brant backe upp så öppnade sig utsikten mot den lilla bukten och Koh Samed som man kan se i bakgrunden.

Bara lite till åt vänster och Koh Samed syns på ett helt annat sätt!

Resorten ligger nere vid havet, så det var bara att åka backe ner om vi ville se stället.

En jättestor kruka med orkidéer hälsade oss välkomna!

Dessutom kunde vi titta på en Singer, en brittisk bil, som stod uppställd.

Dessutom en Triumph. Läckert,va?

Kolla golvet. Poolkakel enligt mig. Hur blir det vid regn. Snorhalt om ni frågar mig!

Det är mycket trappor i resorten. Receptionen lite från ovan!

Många trappsteg senare tyckte vi att vi var värda en öl. I priset ingick miljön! 200 thb. Nästan 60 kronor, men det var bara att bita ihop och se glad ut!

En väl inzoomad Koh Samed. Här brukar en del kungligheter hålla till.

Brisen från havet var så skön, men man kan ju inte klämma på en Chang i evighet, tyvärr!

Dags att åka tillbaka.

Någon som vill boka ett rum där?

3000 thb per natt för ett rum eller 17000 thb för en svit?

Nja, bättre då att sitta med sin dyra Chang en stund och njuta av atmosfären!

För det mesta fixar man allt med engelska och ett bra kroppsspråk i Thailand, men ibland får man tänka till lite.

Vi vill byta olja och byta eller få ett rent luftfilter. Förstår du? Oljan var ju inget problem, eller?

Hoppsan, den gamla oljan kom visst utanför.

Inga problem med lite spilld olja. Ny olja var snart påfylld. Tur att vi inte hade varit på tvätt med moppen innan.

Luftrenaren. Byta eller rengöra var frågan. Dom valde ett tredje alternativ och fyllde på lite grön vätska. Ingen idé att fråga vad.

Lite extra service såklart! Luft i däcken måste ju kollas.

Någon måste ha en skruv lös. Muttern ligger på golvet i vår verkstad i Plong Saway, färdig för avhämtning!

Hela kalaset gick på 250 thb ca 75 kronor!

ESS står för Eastern Swedish School, eller Svenska skolan i Ban Phe.

Två av våra barnbarn har varit elever där. Lärarna i Sverige, föräldrarna och framför allt barnen har varit supernöjda.

När ett av barnen var här under sportlovsveckan så hälsade vi förstås på och fick goda nyheter!

Göran en man som har flertalet bolag och fastigheter runt om i världen kommer att äga skolan, verksamheten och byggnaderna. Marie, rektor på skolan sedan fyra år kommer att vara förskolechef och rektor de kommande åren. Hon kommer att ansvara för och driva verksamheten.

Så roligt för oss att Marie och flera lärare kommer att fortsätta.

Böckernas värld är fantastisk. Det gäller att ha lugn och ro omkring sig när man läser böcker. Det får barnen på ESS. Små klasser och duktiga pedagoger ser till att det blir kvalité på undervisningen.

Färsk frukt är gott. Mums.

Lek och lär. Vatten är alltid kul!

Samling! Det känner jag så väl igen från alla år som pedagog i förskolan. En uppskattad stund.

Utelek är viktigt och rörelse är viktigt!

Ett hopp för framtiden!

Vill ni att era barn ska vara med, så är det dags att skicka in anmälan redan nu för nästa säsong. Skolskjuts kan man också boka. Eleverna åker från dörr till dörr! Smidigt som bara den!

Skolan är så populär att man fick tacka nej till några elever säsongen 2018/19.

Mer information får ni på deras hemsida ESS 

PS. Ett stort tack till Jenny Puronne, en prisbelönad fotograf, som lät mig låna hennes bilder. Samtliga bilder i inlägget är hennes!

Ni kanske minns att jag skrev ett inlägg om att ha en underjordisk kastrull för ett tag sedan. Det rök ur ugnen när maten lagades.

Igår åkte vi förbi där igen och ser man på kockarna var i full aktion.

Vi brukar vinka när vi åker förbi deras hus, som mest liknar ett skjul. När jag tog fram kameran ställde dom upp sig med en gång. Det hade jag nog inte tänkt, men blev glad!

Ett fint halsband hade hon och mäkta stolt över att bli uppmärksammad. Hon är vit i ansiktet av talk eller annat för att skydda sig mot solen.

Ved behövs till ugnen och det fixar man själva. Tanten i fin klänning även när hon är på jobbet!

Vi vinkade, slängde en sista blick på ugnen och åkte vidare.

Naturligtvis tackade jag med en bugning och tanten skickade en waihälsning!

Lyckliga oss som får vara med om så mycket, vilket ökar förståelsen för andra människor och kulturer!