Res med mig genom livet

Etikett: Ann Rosman (sida 1 av 1)

Carlstens (Marstrands) Fästning

Jag vet att ni är många därute som läser Ann Rosmans böcker. Hon skriver deckare från Marstrand i dåtid och nutid! Jag har fått en del förfrågningar om själva fästningen och jag har en del bilder från förra veckan, som räcker till två inlägg. Här kommer det första!

DSC_0619+

Silhuetten av fästningen syns på mils avstånd från ön. Marstrand låg perfekt till för att försvara Sverige. Inloppet till och genom Marstrand frös aldrig och därför var det perfekt för handels och krigsfartyg att använda hamnen även på vintern. Fästningen tog 200 år att bygga färdigt  1658 började man och på 1800-talet ansågs den vara en av Europas starkaste fästningar!

DSC_0609+

Ammunition behövdes och det här är kruthuset.

DSC_0611+

Fästningen användes också som fängelse. Det fanns tre sorters fångar på Carlsten.

  • Arbetsfångar  fick Marstrandsarbetet och det var lagens strängaste straff.  Det var samhällets mest kriminella. Några var också lösdrivare utan jobb och skulle sitta där tills dom hade skaffat ett jobb.  Hur skulle det gå till när dom satt där.
  • Statsfångar satt ofta för landsförräderi, smädelse av kungen eller högre tjänsteman.Om man ville bli av med någon oliktänkande var det ett sätt att sätta dom på fästningen.
  • Bekännelsefångar: Om man inte kunde bevisa att någon hade begått ett brott fick dom sitta inspärrade tills dom erkände och då blev det en ny rättegång! Fruktansvärt!

DSC_0612+

Dom två sista bilderna är från smedjan.

DSC_0613+

Tänk om den här väggen kunde tala.

DSC_0617+

Kyrkan är från 1840-talet. Det kristna budskapet skulle präntas in i  dom som var på fästningen.

DSC_0625+

Naturligtvis fanns där en galge som kunde användas vid behov!

DSC_0644

Det prövades något nytt: Philadelphiamodellen. Det innebar att man hade tre celler med en person i varje. Där skulle dom sitta i fem år utan att träffa någon annan än prästen.  Två av männen dog och den tredje blev galen. Han skavde sina fingrar mot muren tills huden försvann och målade väggarna med blod. Lite finns kvar i den här cellen.

Det var alltså ingen trevlig plats vid den här tiden!

I nästa inlägg från fästningen kommer vi att få se hur Lasse-Maja hade det och vem han var!

Underbara Marstrand

Marstrand har för alltid en stor plats i mitt hjärta. Vi bodde inte långt härifrån på somrarna när jag var liten och vi tog båten till den lilla ön varje gång vi skulle handla.

Ni som har läst Ann Rosmans böcker känner er hemma här.

DSC_0898+

Här på Marstrands Värdshus hade vi en gång med oss goda vänner på middag och den familjen smakade glass här för första gången. En av sönerna utbrast: Det är ju kallt, varför kan  man inte få varm glass.

DSC_0899+

Massor av läckra båtar ligger här.

DSC_0900+

Grand Hotell Marstrand ligger vid Paradisparken och när jag var barn spelade man musik i den lilla paviljongen. Det kanske man gör fortfarande vid vissa tillfällen.

DSC_0901+

Det var ingen idé att åka tillbaka när jag var barn om jag inte fick saft och kanelbulle på Bergs Konditori. Ett måste redan då!

DSC_0902+

Norra inloppet till Marstrand.

DSC_0905+

Längst ut på udden ligger PG Gyllenhammars förra sommarställe. Förekommer i Ann Rosmans första bok.

DSC_0908+

Såsen, eller Societetshuset, som invigdes 1887. Oscar II och hans gelikar höll till här. Då gick det hett till! Undrar hur många det är som har kungligt blod i sina ådror efter Kungens framfart där.

DSC_0910+

Det är aldrig långt till havet på Marstrand.

DSC_0914+

Det är bara att njuta!

DSC_0918+

Södra inloppet till Marstrand. Längst bort i mitten på bilden är inloppet till Albrektsunds kanal.

DSC_0919+

Det var många människor i rörelse på Hamngatan idag.

DSC_0921+

En plats för trötta fötter och tomma magar.

DSC_0925+

Underbara ljuvliga sommar!

PS. Om du inte har läst Ann Rosmans böcker – så gör det! Dom är bra!