fångar-arkiv - Veiken's Blog

9 september, 2013 / 18 kommentarer

Carlstens (Marstrands) Fästning

Jag vet att ni är många därute som läser Ann Rosmans böcker. Hon skriver deckare från Marstrand i dåtid och nutid! Jag har fått en del förfrågningar om själva fästningen och jag har en del bilder från förra veckan, som räcker till två inlägg. Här kommer det första!

Silhuetten av fästningen syns på mils avstånd från ön. Marstrand låg perfekt till för att försvara Sverige. Inloppet till och genom Marstrand frös aldrig och därför var det perfekt för handels och krigsfartyg att använda hamnen även på vintern. Fästningen tog 200 år att bygga färdigt 1658 började man och på 1800-talet ansågs den vara en av Europas starkaste fästningar!

Ammunition behövdes och det här är kruthuset.

Fästningen användes också som fängelse. Det fanns tre sorters fångar på Carlsten.

Arbetsfångar fick Marstrandsarbetet och det var lagens strängaste straff. Det var samhällets mest kriminella. Några var också lösdrivare utan jobb och skulle sitta där tills dom hade skaffat ett jobb. Hur skulle det gå till när dom satt där.
Statsfångar satt ofta för landsförräderi, smädelse av kungen eller högre tjänsteman.Om man ville bli av med någon oliktänkande var det ett sätt att sätta dom på fästningen.
Bekännelsefångar: Om man inte kunde bevisa att någon hade begått ett brott fick dom sitta inspärrade tills dom erkände och då blev det en ny rättegång! Fruktansvärt!

Dom två sista bilderna är från smedjan.

Tänk om den här väggen kunde tala.

Kyrkan är från 1840-talet. Det kristna budskapet skulle präntas in i dom som var på fästningen.

Naturligtvis fanns där en galge som kunde användas vid behov!

Det prövades något nytt: Philadelphiamodellen. Det innebar att man hade tre celler med en person i varje. Där skulle dom sitta i fem år utan att träffa någon annan än prästen. Två av männen dog och den tredje blev galen. Han skavde sina fingrar mot muren tills huden försvann och målade väggarna med blod. Lite finns kvar i den här cellen.

Det var alltså ingen trevlig plats vid den här tiden!

I nästa inlägg från fästningen kommer vi att få se hur Lasse-Maja hade det och vem han var!

14 februari, 2011 / 10 kommentarer

Vilken mardröm

Långa slingriga och ibland mycket giftiga.

Jag gillar abslut inte ormar, men jag kan titta på dom bakom glasväggar i terrarier. En liten obehagkänsla smyger ändå på mig och jag går gärna snabbt därifrån.

I Sverige har vi ”bara” en giftig orm och det är huggormen. Inte bland dom giftigare, men fridlyst.

Vad jag inte förstår är att det är tillåtet att ha giftiga ormar privat i bostäder. Ibland rymmer dom slingriga sakerna med en massa rädda människor som följd.

I går gick en ormägare i Vårberg alldeles för långt!

Han hade en kvinna med baby som fångar och hotade att släppa sina ormar om dom lämnade lägenheten!

Just det ormarna! Sex palmhuggormar och två pufformar! Pufformarna är en av världens giftigaste har jag för mig! Hur finns det möjlighet att ha dessa farliga vapen som husdjur hemma?

Vilken mardröm för kvinnan! Jag hade svimmat på fläcken!

Den här gröningen finns på Universeum och ser ruskigt giftig ut!

10 januari, 2011 / 23 kommentarer

Sydafrikatävling del. 3

Nu gör vi tvära kast mellan kontinenterna och tittar tillbaka lite på Sydafrika och tävlingen.

Missade du första delen kolla HÄR, andra delen kolla HÄR

Är man i Kapstaden måste man ut på en båttur och se den vackra staden från vattnet.

Den här och många fler kollade så att allt gick rätt till vid in och utfart från hamnen.

Den andra båtturen vi gjorde gick till Robben Island, en fängelseö, där Nelson Mandela satt inspärrad i många år. En skakande upplevelse, men det får inte glömmas.

Jag ryser när jag ser den här skylten. Dom som jobbade där inne, gjorde det med stolthet! Sadister var dom som hade hand om dom politiska fångarna.

Den här dagen i november stod jag på ön med Kapstaden i bakgrunden. Fångarna som satt här kunde se hem, men i stort sett ingen kom därifrån. De flersta fångar var svarta män som hade en dröm – ett fritt Sydafrika där vita och svarta kunde leva tillsammans på lika villkor.

Här kunde upp mot 50 fångar bo.

Nya fångar fick sova på sådana här. Det kunde dröja upp till två år innan man kunde få en säng att sova i.

Det här är en uppteckning från den fånge som satt i den här cellen. I varje cell där man fått tag på mannen som satt där, finns det nertecknat en historia och det är en fasansfull upplevelse för var och en som satt där.Jag fattar inte att dom kunde överleva i många år.

Läs! Om du inte kan engelska: Be någon översätta för dig!

Samtliga guider på Robben Island är fd fångar. Den här mannen hade bara suttit inspärrad där i åtta år.

Här är den cell där Nelson Mandela tillbringade 18 år av sitt liv!

Titta noga på bilden. Dom som sitter till höger, sitter och syr. Det är dom kriminella. Se sedan till vänster. Fångarna där har hårt kroppsarbete, det är dom politiska fångarna, som hade en dröm.