Något måste göras också. Det räcker inte med att bara larma!
Psykologer larmar om stress hos barn
Stressen i skolor och förskolor har nu nått en orimlig nivå. Därför behövs en anmälningsplikt, en Lex Barnen, liknande den som finns för sjukvården. Det larmet kommer från 23 psykologer i Göteborg. (GP)
Grupperna behöver minskas rejält! Det räcker inte att anställa fler pedagoger i redan befintliga grupper. När man läser att tre pedagoger finns i varje grupp, är det en sanning med modifikation. Eftersom förskolan är öppen tolv timmar/dag innebär det att DEL AV DAG finns alla där. Mellan 9-13.30 är det full personalstyrka i barngrupperna. Övrig tid en eller två vuxna!
”Min förskola” kommer i höst att ha 25 inskrivna barn i åldern 3-5 år, 18 barn i åldern 1-3 år. Det är inte lätt för den vuxne att utföra sitt uppdrag och bland barnen är det ibland djungelns lag som råder!
Nu när larmet har gått, är det dags att agera! Alla vet,men ingen gör något konkret!
Läs hela uppropet HÄR
.
Halloj världen! /Inger säger:
Karlshamn, där jag bor, är bland de mest lärartäta kommunerna i landet. Ändå känner jag att barngrupperna är för stora. När rektorn i den skola där min sexåring gått sitt första år, i nollan, pratade inför skolstarten försvarade han de stora grupperna med att barnen ändå inte kan greppa mer än ett par tre andra barn som de har omkring sig åt gången. Det tycker jag snarare borde vara ett argument för att hålla nere gruppstorlekarna …
3 juli, 2010 — 10:04
Sita säger:
Lite väl många barn. Kram
3 juli, 2010 — 11:48
tomtan säger:
Det är synd om våra barn!
3 juli, 2010 — 14:25
diana säger:
Bra att det reageras. Kan tänka mig att det många gånger är rätt tufft att jobba på dagis idag.
3 juli, 2010 — 14:28
Gilla säger:
Det var verkligen en skrämmande läsning. Hoppas att man får igenom mindre grupper, eller flera lärare.
Detta är ju egentligen inget som jag drabbas av. Men så småningom mina BarnBarns Barn. (Jag har ett i skrivande stund.)
Tack för upplysningen att hon hade tystnadsplikt. Det känns verkligen bättre och av alla mina kommentarer att döma, så håller ju alla med oss.
Kram/Gilla
3 juli, 2010 — 16:41