Res med mig genom livet

Författare: Veiken (sida 1 av 360)

Jag är en restokig mormor och farmor, som är glad för det mesta, ogillar orättvisor och har åsikter om allt och ingenting. Jag måste bli minst 200 år om jag ska hinna med allt jag vill göra. Vill inte dö nyfiken. Tycker om när folk har humor.

Santorini från båten

Vi anlände till Santorini tillsammans med fyra andra stora fartyg med ca 2000 personer i varje. Kapten varnade för långa köer att komma upp på toppen. Vi har varit på Santorini förut och ville inte stå i långa köer för att åka linbana upp och gå ner går bra, men ta sig upp är riktigt jobbigt!

Jag gick ut på balkongen och såg hur Santorini sakta vaknade!

Det finns inte mycket plats att köa på innan man kan gå ombord på linbanan och åka upp.

Den lilla staden, Fira, ligger som en snösträng på toppen!

Fira ligger på en 400 meter hög del av en krater som bildats efter ett vulkanutbrott.

Här ligger alla fartygen på redden. Passagerare åkte med små livbåtar in för att stå i kö.

Här har vi gått ner några gånger, med betoning på gått! Det är nämligen så, för den som inte vet, att små åsnor går både upp och ner, med ibland mycket tunga turister. Djurplågeri om man frågar mig! Titta du noga på bilden kan du se åsnor som är på väg både upp och ner. Ibland i en otrolig hetta!

Fy skäms på den som utsätter värnlösa djur på det viset!

När man kommer ner gäller det att ha tålamod, för om man kommer när alla andra vill tillbaka till sin båt blir det en lång väntan igen.

Det är nästan en gåta hur husen kan hålla sig kvar på kanten när man ser dom nerifrån!

Lavaklippor är mäktigt på något vis!

Vill ni se Santorini fån toppen kan ni se HÄR, HÄR (bäst tycker jag!)

Nästa inlägg kommer från min favorit-ö Mykonos!

Dubrovnik i Kroatien

Vi var i Dubrovnik 2011 på en kryssning och den gången låg vi på redden strax utanför den gamla staden. Iland kom vi med tender dvs en livbåt som körde oss från båten direkt in i den medeltida pärlan.

Förväntansfull gick jag ut på balkongen för att se var vi skulle stanna.

Lots på väg för att se till att vi kom rätt och eventuellt hjälpa till om något skulle gå snett.

Sakta gled vi vidare, bron kände jag igen, men trodde att vi skulle rakt fram. Icke sa Nicke det var högersväng som gällde.

Under tiden tittade jag mig omkring och det här huset ligger illa till vid högvatten skulle jag tro.

Lite högre upp och borde klara sig, men hur bebott är det egentligen?

Lite besviken över den här utsikten, kan man säga. Man har byggt en pir en bit från Dubrovniks gamla stad så vi fick vackert ligga vid kaj. Vad gör vi? Gest Relation brukar kunna lösa det mesta, men 40 dollar per person för att komma på den roundtrippen var inget för oss. Dessutom bara för en T&R resa.

Vi bestämde oss för att ta apostlahästarna (fötterna) och se oss omkring i en nyare del av Dubrovnik. Bättre brödlös än rådlös.

Vi kollade så att vi hade bron bakom oss som riktmärke innan vi gick iväg. Karta hade vi ingen.

Tvätt på tork – så härligt! Egentligen tog jag bilden för tvätten längst ner till höger. Gult och blått, vi kände oss välkomna.

Men titta – ett ölbryggeri. Visst kände vi oss väl lite törstiga?!

Ingen risk för torrläggning här!

En stor och en liten lager, tack. Jag som inte dricker öl var ju tvungen att ta ett litet glas, bara för att!

Här sitter en som var ganska nöjd med vätskekontrollen.

Ett träd med granatäpplen – det var inget läge för att palla, utan vi gick vidare.

Efter några timmar vände vi på klacken för att gå mot båten. Efter en stund såg vi att vi var på rätt väg! Tack och lov så villade vi inte bort oss.

Mitt inlägg från Dubrovnik 2011 kan ni läsa här

Nästa stopp Santorini

Dags för en kryss

Tyvärr har min laptop strejkat, men vi har skakat liv i den igen. Behöver köpa en ny mus – alltså inte den jag sitter på.

Väckarklockan ringde 02.30 och jag var som en zombie när sonen kom och körde oss till flygplatsen. Vi var för beredda på en tuff dag, men vad gör man inte om man vill resa?

När vi passerade Alperna och närmade oss Venedig hade jag både vaknat och var glad över att snart få gå ombord på Brilliance of the Seas.

Eftersom Venedig inte längre vill ha kryssningsfartyg liggande nära, så har Ravenna ,som en gång var huvudstad i det romerska riket, tagit över. Ett provisorium, men det blir väl bättre såklart. Transfern var tre timmar vilket är lite länge i min smak.

När vi hade visat våra pass, testresultat och några andra papper fick vi klartecken att gå ombord. En ljuvlig känsla.

Hytten är inte så stor, men den blir bra till oss!

En liten välkomstpresent fick vi också. Några burkar vatten och våra favoritkakor ombord!

En balkong har vi också, som blir bra att sitta på när vi är ”hemma”

En liten kvällsvandring ombord han vi med innan det var dags att stänga ögonen för natten. Den här delen kallas Centrum och här är det lekar och musik från morgon till sen kväll.

En liten stund på balkongen innan läggdags och natti natti!

Nästa stopp Dubrovnik.

En lördagsmorgon i Göteborg

Vi hade ett ärende in till Göteborg och var ute i god tid.

Vi hoppade av vid Brunnsparken och följde kanalen en stund. Här kan man hyra båtar, vilket jag inte visste att man kan göra här, mitt emot Gustav Adolfs Torg.

Hösten är här och det såg onekligen stängt ut på den här uteserveringen, kanske för säsongen.

Mitt på Kämpebron kunde vi se till Hisingen och skrytbygget Karlatornet som ska bli 73 våningar och 245 meter högt med svindyra lägenheter

Mitt på Kämpebron kan man se en riktig kämpe! Kämpebron hette förr Kämpebryggan. Det är en bro som förbinder Norra och Södra Hamngatorna , över Stora Hamnkanalen. Namnet syftar på den ursprungliga bron som var prydd med träskulpturer av kämpar, och som stod färdig 1628. Den nuvarande bron från 1925 är ritad av Arvid Fuhre.

Så småningom hamnade vi på Kungsgatan som var alldeles folktom så här tidigt en lördagsmorgon. Lugnt, rofyllt och skönt!

Här på Kungsgatan ligger kinesisk granit när hela Bohuslän är fullt av den vackra stenen. Grr!

Vi passerade gamla Bräutigrams, ett legendariskt konditori i Göteborg, numera en Irländsk pub.

Nästa stopp blir utanför det som en gång var Gamle Port, en känd restaurang och var dessutom fängelse innan dess.

Jag vet att man hade en post på notan när kvällen var sen och folk hade fått i sig en del alkohol. Fick man GDG två kronor var det en chansning för GDG betydde Går Det så Går det!

Vi vek av mot Fredsgatan på vår lördagspromenad.

Brunnsparken var vårt mål innan vi gick på spårvagnen för att åka hem igen.

Vi behövde inte vänta mer än några minuter så kom vår vagn!

Nolhagaparken i Alingsås

Idag har hösten anlänt och det med besked, men vi hade några fina sommardagar i början av september. En utflykt ville vi göra och valet föll på Nolhagaparken i Alingsås tillsammans med barnbarn och barnbarnsbarn! En femåring fick bestämma takten och det blev en fin dag!

Först hamnade vi naturligtvis i en lekpark och den här karusellmojängen, som var riktigt rolig att åka i när mamma satte fart! Jag har aldrig sett en liknande förut, men sätter många plus på den!

Tanken var att vi skulle besöka djuren, som man fick komma in för att klappa. Liten kille var överlycklig!

Lille grisbebisen hade kommit från sin mamma, som låg och vaktade lite längre bort!

Efter en stund gick vi vidare in i den fina Nolhagaparken.

Mycket vatten, grönska och fina promenadstigar!

Det var riktigt varmt och alldeles vindstilla! Man kunde nästan tro att det var mitt i sommaren.

Ungefär här hörde jag ordet glass som någon satte högst upp på önskelistan.

Mot glassen och Nolhagaslott!

Äntligen lite svalka och god glass!

Tack för glassen, tack för glassen den var riktigt god.

Nu har den försvunnit, ner i magen runnit.

Tack för glassen den var riktigt god!

PS Ett hett tips är att besöka lights in Alingsås på hösten!

Uddevalla min barndoms stad

Vi har haft en fantastisk avslutning på augusti, med sol och varma vindar, en njutning!

En av de sista dagarna i augusti hade vi ett ärende till Uddevalla och en träff med goda vänner! Jag tvingade dom till en promenad i mina barndoms kvarter. Hoppas dom inte led alltför mycket!

1498 grundades staden, som då låg i Norge och hette Oddewall (tänker på fotbollslaget Oddevold finns i stan) 1658 blev staden svensk genom freden i Roskilde.

Vi börjar i Hasselbacken och längst in finns ett vattenfall som man hoppas ska fungera som en laxtrappa. Ån som rinner här är Bäveån och kommer från hamnen. Uddevalla ligger vid Byfjorden så vattnet i Bäveån är bräckt, tror jag, eftersom det finns både söt och saltvattensfisk här.

Det fanns inte mycket vatten i ån den här dagen, massor med regn behövs!

Utmed den lilla strandpromenaden står ett dött träd som man har piffat upp med solrosor och ugglor! Snyggt!

Ovanför Hasselbacken ligger torget, som nu är ett centrum för valstugorna i stan. Karl X Gustav och Erik Dahlberg tittar ner på folket och uppmanar alla att rösta!

Precis som i alla svenska städer med många trähus har Uddevalla brunnit

1806 är den ”stora” branden när nästa alla hus brann ner, några hus finns kvar i alla fall.

Hallmans bokhandel, en butik som jag ofta hängde i som barn, grundades 1838 på en annan plats, men har legat på samma plats sedan 1860. En av min mammas kusiner arbetade där och hon förbarmade sig över mig om det inte var så många kunder inne i bokhandeln.

Huset ni ser är Södra Drottninggatan 32, där min mormor bodde. Där hade jag en plats på jorden medan mina föräldrar arbetade. Jag ser tillbaka på detta med stor värme! Vi åkte mellan Göteborg och Uddevalla ofta, så två hem är faktiskt väldigt bra!

Sörkälleparken var vår lekplats både sommar och vinter. Vi åkte skidor på vintern och badade i det skitna vattnet på sommaren.

Det är inte ofta man använder den här ingången, men dörren är läcker!

Till sist ett nymålat förråd och nytt tak. Det har min mormors pappa en gång byggt! Min mamma är född där och det stora huset är rivet sedan länge!

Ni kan se hur det såg ut innan uppfräschningen HÄR

Ett fint avslut på en lika fin dag!

Vill du läsa mer vad jag har skrivit om Uddevalla, kan du läsa HÄR , HÄR. HÄR HÄR så får ni se lite olika delar av Uddevalla!

Promenad på Kvibergs Kyrkogård

Ibland tar vi en promenad till Kvibergs kyrkogård, för övrigt Göteborgs största och norra Europas största till ytan. 130 hektar och 24167 gravar!

Kuriosa:  På platsen där Kvibergs kyrkogård nu ligger fanns i början på 1900-talet Göteborgs första flygplats.

Vi bor inte alls långt därifrån. Våra, min mans och mina, föräldrar ligger där så det blir ett tillfälle att besöka dom när vi går dit! Det finns olika kvarter med olika sorters gravar, både rogivande och intressant att gå där.

Eftersom mina föräldrar ligger i urnlunden så är det bara en sten som markerar platsen. Min farfar var norrman och hade Ibsen och Grieg som husgudar och urngraven ligger som i Bergakungens sal mitt under valvbågen av Rhododendron. Musiken är från Peer Gynt och platsen passar så bra för min mamma och pappa!

Vi gick nerför den lilla backen och visste man inte bättre kunde man tror att det var en vinodling vi hade hamnat i!

Det finns många olika sorters gravar på Kviberg. I ett kvarter fanns gravar som jag aldrig sett förut! Vi tittar närmare på en av dess gravar!

En vanlig gravsten med många små plattor framför. När jag tittade närmare så slipas en platta, graveras och berättar på så sätt när någon ny i familjen har blivit gravsatt! Den här graven hade fem slipade plattor.

Naturligtvis finns det traditionella gravar också, både med och utan ramar!

Min dotter, då ca 2,5 år blev helt exalterad när hon första gången fick se en grav med ram.

-Mamma, mamma se så många sandlådor!

Som tur var hann jag få tag i henne innan hon hade börjat leka i en av ”sandlådorna”

Jag har skrivit om denna kyrkogård förut bl.a om krigsgravar och offer för Backabranden! Ni kan läsa det HÄR

En tripp till Hunnebostrand

Vi har några vänner som har hand om Hunnebostrands camping och vi åkte för att hälsa på dom.

Hunnebostrand är ett av de fantastiskt fina gamla fiskelägen i Bohuslän som numera mest lever av att turister kommer på sommaren, men den vackra naturen finns såklart kvar!

Vi startade med en lunch på Bellas Gästis, Bohuslåda ligger på tallriken.

Jag skulle kunna åka till Hunnebostrand bara för att äta den! Riktigt smaskigt!

Utsikten medan man äter kan inte bli bättre. Dubbel njutning!

Efter maten reste vi oss för en promenad. Den här gången valde vi inte själva samhället, utan tog en sväng mot strandpromenaden och Uddens skulpturpark. Där man förr bröt sten (granit) har man nu konstutställning året runt.

Först kom vi till vindarnas hus, som var effektfull mot hav och klippor!

Högst upp på berget hängde ett par solglasögon – eller?

I’ll be your father figure.. Kan namnet bero på att pappa ser allt du gör?

Den här skulpturen heter ”Hållö” . Hållö är en ö alldeles i närheten av Hunnebostrand. Ön är dessutom känd för sin fyr som är Bohusläns äldsta!

Det finns mycket mer att titta på både på strandpromenaden och i själva samhället.

Lite tunt med folk i vattnet, men vädret var ömsom riktigt mulet och ömsom sol! Vädret spelar egentligen ingen roll Bohuslän kan man besöka när som helst och bara njuta!

Vi syr ihop det här inlägget med jättenålen som står högst upp på berget och ser (den har ett öga) allt som händer runt Hunnebostrand.

Jag har skrivit om Hunnebostrand förut som du kan se HÄR

Här sjunger Sven Bertil Taube sin pappas låt Briggen Blue Bird of Hull. En ruskig historia från området och Hållö!

En varm sensommardag

Värmen kom med besked och vatten var lösningen för oss. Vi åkte inte ut till en strand eller klippor, utan hem till vår dotter med familj.

Tre generationer som njuter av den sommar som kom.

Man måste lära sig simma såklart. Mormor är perfekt lärare! Hur var det nu igen – groda, pinne, glasstrut!

Lite roligt måste man ha också- nu dyker vi mormor!

Är man vattendjur så är man!

Rast, vila! Lite fika medan man torkar! Snälla grannen kom med en jättegod tårta!

Ingenting är för evigt, tyvärr. Redan dagen efter var Tor ute och körde och som han körde! Det blev åka av en lång stund!

Tack familjen för fina dagar tillsammans!

Vi har en tomatdjungel

Jag fick ett tips i våras av en vän om hur man kan så tomater. Jag köpte två tomater som jag skar i rätt tunna skivor, fyllde några krukor med jord, sedan la jag skivorna där och fyllde på med ca 1 cm extra jord. Vattnade och väntade. Rätt som det var såg jag små skott komma ur den svarta jorden – kunde det vara tomatplantor eller bara ogräs?

Så här gjorde jag Klicka på länken så får du se!

Nåja plantorna växte och jag planterade ut dom i en pallkrage.

Vatten, näring, lite omsorg och simsalabim fick vi en tomatdjungel

Nu har vi närmare 100 tomater, men dom är gröna allihop, tack vare att jag fick tipset en månad för sent! Nu gäller det för solen att färga alla röda!

Blomningen fortsätter vilket tar kraft från plantorna som är sex till antalet.

En mänsklig hand klipper bort alla blommor som finns kvar så att planta kan koncentrera sig på att ge kraften till det tomater som redan finns!

Nu får vi hålla tummarna så att vi kan äta tomater som godis om några veckor!

ArabicChinese (Simplified)DutchEnglishFrenchGermanItalianPortugueseRussianSpanishSwedishThai