Tidningarna spricker snart med artiklar om 11 september och hur man ska hantera 10 årsdagen av terrordådet i USA!
Det var så fruktansvärt och alla vet exakt hur man fick informationen om att World Trade Center hade träffats av flygplan.
Nu ”frossar” tidningarna med den ena artikeln efter den andra och folk blir räddare och räddare.
Det är inte så att man kan väcka björnar som sover?
Det blir inte bättre av att fyra personer greps vid Röda Sten i Göteborg, i natt, misstänkta för förberedelse till terrorbrott.
Tomtan säger:
Låt de sörjande få sörja i fred!
11 september, 2011 — 09:43
Sita säger:
God fm. Inte tror jag det blir något nytt idag. Men när man slutat skriva om det, då kke det händer. Kram
11 september, 2011 — 09:50
roffe säger:
Äntligen har jag vunnit ett pris.Jag varit med i en tävling inne hos Camilla,och hon drog mitt namn.Ha en skön dag.kram
11 september, 2011 — 10:18
Aurora säger:
Det är som det var i går. Minnena är starka. Kram
11 september, 2011 — 10:59
Eva-Marie säger:
Hörde precis på nyheterna om Göteborg…. Man undrar ibland om inte FÖR mycket uppmärksamhet kring allt negativt ger vissa indivder idéer till nya galenskaper!
11 september, 2011 — 11:04
Znogge säger:
Jo, jag tror att man kan väcka eller trigga igång björnar som sover lugnt…
11 september, 2011 — 11:37
krulli säger:
Det har frossat i detta i nästan 10 dagar nu. Allt för att vara först att skriva om det :/
En notis räcker och då kan man ju skriva om det som händer idag istället. Fast det är oerhört fascinerande. Den klara dagen, flygplanen i WTC och röken över new York. De valde rätt dag, vädermässigt, för attacken måste man säga.
11 september, 2011 — 12:48
Yvonne Johansson säger:
Kikar in för att kolla att allt är bra. Vädret kunde ju vara bättre. Apropå manualer på engelska. Dom har slutat med att översätta böcker som är poppulära, på biblioteken. Dom räknar med att bara för att böckerna är så populära, så behöver man inte översätta dom längre, för folk läser dom ändå. Jag blir så irriterad. Jag har följt en serie av Janet Evanovitch , hett byte, svårfångat byte osv. Ung upp till 13 böcker på svenska har läst. Nu plötsligt så har dom slutat med att ge ut dom på svenska. Det blir inte detsamma att läsa dom på engelska, och det är en amerikansk författare som har skrivit dom, och många ord finns inte i uppslags boken. Man har ju bara en viss tid att låna boken så om man ska läsa den på engelska, så kommer ja inte hinna läsa ut den, om jag ska kolla upp varje ord jag inte förstår. Det blir väl till att köpa boken. Ha det så gott och ha en riktigt trevlig söndag. 🙂
11 september, 2011 — 14:54
Peter säger:
När man pratar om något tillräckligt länge så blir det en sanning.. Kanske därför saker o tin hände i norge nyligen….. Skapat av massmedia…
11 september, 2011 — 14:55
Stevie Puusta säger:
Hysteri bara!
Nej ta fast alla de jävlar som sprider sckräck på gator och torg kvällar & nätter,
men även de som terrar sina medmänniskor dagtid, som t.ex parkerings vakter, kronofogdar och annat djävulstyg, som ungdomar som inte vet bättre.
11 September är passé nu och man är trött på att höra om det år efter år.
11 september, 2011 — 15:27
Sand mellan tårna säger:
Ja visst tror jag varenda människa kommer ihåg var man gjorde och hur man fick veta det.
Beklagligt att media frossar så i det. Tänkte på det direkt jag slog på datorn och startsidan msn kom upp och det första som möter mig är en helblodig man.
Skönt att personerna greps innan dom hann ställa till med något.
11 september, 2011 — 16:47
ansepanse säger:
visst ska vi komma ihåg och det gör vi, men massmedia ska inte frossa och förstora i all evighet
kramar
11 september, 2011 — 21:45
Inga Magnusson säger:
Jag har bojkottat läsningen av alla de här artiklarna märker jag nu när Du skriver om dem. Det är egentligen för hemskt för att ta till sig, ungefär som Utöya, ren skär ondska. Inget som går att påverka i efterhand heller.
12 september, 2011 — 05:08
Inger Maryissa säger:
jo, det var mycket om 11 Sept. på flera kanaler, och det var fruktansvärt det som hände den dagen
Så många människor som fick sätta livet till och på så hemskt sätt…
Jag ryser när jag tänker på det.
Men samtidigt känner jag att det ibland blir för mycket med denna skrämsel…att man inte kan känna sig säker…att något kan hända snart igen
Visst saker kan hända tyvärr…
Men jag tror inte att människan orkar att oroa sig hela tiden…det finns en gräns…
och risken finns att till slut man tar inte in om det verkligen skulle vara en stor fara…
Kram
12 september, 2011 — 21:39