Res med mig genom livet

Kryssningen: Vi närmar oss slutet….

Tiden går fort när man är lycklig och när vi hade somnat efter vi lämnat Dubrovnik, skulle vi upp tidigt i gryningen för att se när vi kom till vår sista hamn på resan.

Trötta och lite frusna står vi vid relingen och ser Venedig tändas upp av solen. Fortfarande är det lite mörkt.

Ljuset kommer fort och vi ser tydligt att kaptenen har navigerat rätt.

Nästan inga människor på språng så här tidigt, men det kommer snart att välla in folk i Venedig.

Markusplatsen ligger  och väntar på att vi ska komma på besök lite senare.

Ingen rast ingen ro. Det gäller att stå på om man vill se så mycket som möjligt!

Fuktskadat?

Gondoler används idag endast för turister och självklart kastade vi oss i en sån.

Det är trångt mellan väggarna på husen.

Canal Grande är lite större och ger mer plats.

Den här byggdes inte i går….

Jag skulle kunna glida fram med en gondol hur länge som helst. Leverans av pizza och ett glas rött skulle också ingå. O, sole mio……..

Vi står nu på fast mark och beundrar den vackra Markuskyrkan. Vi gick inte in, för kön var enorm och något ska ju finnas kvar att göra nästa gång.

En detalj från kyrkan. Vackert!

Marmor! Underbart konstverk på taket till Markuskyrkan.

Den här pizzerian lockade med envacker grönsaksuppsättning och vi delade på en pizza där.

Shopping? Nja, 16000 :- räknat i Svenska pengar är lite väl häftigt för ett par skor!

En sista blick på dom berömda duvorna innan vi återvände till båten.

Solen går ner i Venedig och nu var det bara en kväll och natt kvar ombord, men vilken kväll!

Den som orkar kan vara med och se det sista inlägget i morgon.

Det blir det sista för den här gången. Jag lovar! 


ArabicChinese (Simplified)DutchEnglishFrenchGermanItalianPortugueseRussianSpanishSwedishThai