Res med mig genom livet

Ett Tivoli?

Det blinkar, rasslar, spelar musik  och är ett himla oväsen när man kommer in i ett rum med Spelautomater. Folk står med stirrande ögon och fokuserar på dom små trissorna som snurrar runt, runt.

På den gamla hederliga tiden när man drog i en spak och det var enarmade banditer, kunde det vara roligt att slänga i några kronor och dra. Då visste jag när jag hade vunnit fast det hände allt för sällan.  Tre stycken likadana symboler i mitten och det var vinst av varierande storlek.

Vem minns inte körsbären? Kom den symbolen rätt  vann man mellan två och tio kronor! Körsbären var sämst. Det var bättre med dom andra symbolerna!

För det mesta rasslade det till hos grannen, medan det klirrade lite försiktigt hos mig.

Idag när jag står framför en spelautomat begriper jag inte ett enda dugg. Jag ser var man ska lägga i pengarna, men sedan är det stopp.

Vem i hela friden förstår sig på dessa moderna tingestar? Först och främst så är dragarmen borta, alltså slut på enarmade banditer.

Nästa moment är att trycka på en knapp – vilken? Det sitter ju fyra till fem stycken på rad och jag har inte en aning om vilken som sätter i gång snurret! När jag av en händelse trycker på rätt knapp, så slutar det med en massa linjer kors och tvärs, upp och ner, WOW! Jag vann, men inte då. Linjerna gick åt fel håll på något sätt och symbolerna sitter inte där dom ska.

När jag åker båt till Danmark eller Tyskland och även  med dom  stora kryssningsfartygen finns det massor av dessa monsterautomater.  Framför dom står folk i varierande åldrar och hoppas på tur.

Folk har också sin speciella turmaskin. Den lämnas inte förrän alla spelslantar är slut. Om man måste gå och växla från sedlar till mynt, kan det bli kris! Någon annan kan ju komma och ställa sig vid turautomaten. Det finns faktisk en lösning på det problemet. Någon i resesällskapet ställer sig helt sonika på vakt tills växeltanten eller farbrorn kommer tillbaka.

Jag har också upptäckt att man till och med har små väskor eller påsar enbart för pengar som ska spelas för. Ljuset, ljudet från automaterna och rasslet från vinstpengar som dansar ner i skålarna pågår ofta hela resan.

Lite förvånad blir jag när jag ser gamla herrar och damer som sedan länge är gråhåriga dra  trycka på “lyckans” knappar. Kryssningsfartygen har ofta ett stort kasino ombord med generösa öppettider.  Där sitter människor på stolar och spelar halva dagarna, när vi andra sitter på däck och läser en bok eller har gått i land  i en intressant hamn.

Jag hörde en gång att svenskarna inte spelade så mycket ombord, men var desto flitigare i taxfreebutiken, vilket inte är så förvånande!

Jag förstår mig inte på tjusningen att trycka på knappar, men det kanske är därför att jag inte förstår ett enda dugg!

Det liknar mest ett glittrande tivoli i mina ögon!

 

ArabicChinese (Simplified)DutchEnglishFrenchGermanItalianPortugueseRussianSpanishSwedishThai