Res med mig genom livet
Det blir allt ovanligare med vanliga namn i Sverige. Påhittigheten är stor vad gäller både för och efternamn. Svordomar är inte att tänka på. men annars verkar det vara fritt fram
Några årtionden till och Maria, Anna, Margareta, Kerstin, Per, Ove, Anton, Oscar är lite exotiskt ovanliga.
Hur det går med Eriksson, Olsson, Petterssson och Svensson återstår att se.
Jag blir definitivt en raritet om alla byter namn till något, som idag är ovanligt!
Veiken has been to: Austria, Aland Islands, Bosnia and Herzegovina, Belgium, Bulgaria, Brazil, Canada, Switzerland, Costa Rica, Cyprus, Czech Republic, Germany, Denmark, Estonia, Egypt, Spain, Finland, France, United Kingdom, Greece, Croatia, Hungary, Indonesia, Ireland, Israel, Iceland, Italy, Jordan, Kenya, Cambodia, Monaco, Malta, Mexico, Netherlands, Norway, Poland, Portugal, Romania, Serbia, Sweden, Slovenia, Slovakia, Thailand, Turkey, Tanzania, United States, Vatican, Venezuela, South Africa.
Get your own travel map from Matador Network.
Sita säger:
Jag minns att pappas en bror bytte efternamn, både jag o min kusin sa att Pettersson duger åt oss. Har inte haft någon tanke på att ha något konstigt. Kram
4 mars, 2012 — 14:06
Inger Maryissa säger:
Ja, det verkar bli mera vanlig med ovanligare namn nu.
Mitt namn Inger var väldigt vanligt när jag växte upp, men kanske inte så vanligt nu att man ger barn det namnet
Men som du skriver att kanske om några årtionden de förr så vanliga namnen blir lite exotiska…
Sedan de vanliga efternamnen vilket jag har ett bland de vanligaste här i Sverige
i telefonkatalogen finns sidor upp och sidor ner av bl.a. detta namn
Kram och ha en fin fortsatt söndag
4 mars, 2012 — 14:22
Marre säger:
Med tanke på att folk får heta Nwassemssakwama, eller andra namn som är omöjliga att stava eller könsbestämma så finns det väl ingen större anledning att stoppa namn som Månstråle, Gulletussan e dyl.
4 mars, 2012 — 14:45
Freedomtravel säger:
Jag gillar att ha ett vanligt namn. Inte minst eftersom man blir lite ”skyddad” på nätet, istället för att alla som googlar på en ska hitta ALLT. Nu menar jag inte att jag har några hemligheter, men när jag till exempel googlar på folk i jobbsammanhang (för att t.ex. hitta en mejladress eller så) så får jag ibland upp en massa privat information om dem som jag inte tycker att jag har med att göra…
4 mars, 2012 — 15:48
Ma säger:
Mitt efternamn är också att det vanligare sorten, för jag heter Pettersson i efternamn. Mitt riktiga förnamn är däremot lite mer ovanligt eftersom det är ett dubbelnamn. Men det är ett av de vanligaste dubbelnanmne. Ing-MArie heter jag egentligen…
4 mars, 2012 — 17:16
Gilla säger:
Helt ovanlig är du väl inte med ditt namn? Min brors fru hette Solveig och hans ena barnabarn också. Tyvärr dog hans fru för rätt längesen nu.
Så jag känner i alla fall tre stycken inklusive dig.
Kram/Gilla
4 mars, 2012 — 17:40
ansepanse säger:
jag kanske tillhör dem som inte har ett så vanligt namn, men samtidigt så är det inget konstigt namn
kramar
4 mars, 2012 — 18:26
Sand mellan tårna säger:
Ja folk är verkligen påhittiga när det kommer till namn nu för tiden men det finns många fina annorlunda namn och jag tror Estelle kommer bli poppis nu.
5 mars, 2012 — 06:18
krulli säger:
Finns bara en enda krulli i hela världen, åtminstonde om man räknar med mitt riktiga namn. Åh andra sidan finns det bara en enda Veiken också! 🙂
*kram* på födelsedagen.
5 mars, 2012 — 10:13
Maya säger:
Jag har ett vanligt förnamn, men ovanligt och vackert efternamn (efter födsel) som jag försöker få min blivande man att ta till sej. Han har ett vanligt efternamn som jag inte vill heta. Då blir jag en vanlig ”Svensson” i mängden när jag levt hela mitt liv som ”ovanlig” med vackert namn. Det skulle kännas konstigt att bli ”vanlig” för mej.
Men jag håller med om att det är ibland olustigt när folk Googlar på en och får upp sådant dom inte har med att göra, såsom myndigheter känner till privata saker dom inte behövt i sina akter. Men jag är ju van vid att prövas på alla sätt i och med mitt efternamn, däremot är jag ju rätt trött på att folk vet ALLT om mej fastän jag försökt hålla låg profil och skriver sällan privata saker, namn och bostadsort på t.ex. bloggar, hemsidor och liknande. Folk ”får för sej saker” som inte överensstämmer med verkligheten, jag brukar säga att det man hittar på internet (t.ex. en blogg) är bara att skrapa på ytan och se det goda, jag skriver ju t.ex. inte alltid om hur jag mår och på ytan ser jag därmed inte så sjuk ut…för när jag är som sjukast ligger jag ju till sängs och gråter av smärtor, då bloggar man ju inte. Jag tror det har en negativ sida att lägga ut ALLT på t.ex. Facebook där man faktiskt kan se historik, foton och det mesta folk gör. Det kan sedan vändas till folks nackdel en dag, det kan man aldrig veta. Jag tycker ju också att det är lite väl mycket när folk ska skriva var dom är, vad dom äter, när dom skiter…nästan! Men som jag brukar säga ”Det som inte står på Facebook, det är väl inte värt att veta”… Nej jag är nog ganska passiv när det gäller Facebook (t.ex.) för den sidan har jag mest för att hitta släktingar, grannar och gamla skolkamrater. Jag är FÖR vanlig telefon, träffas på riktigt och ta en fika på stan istället för att sitta vid en dator och ”umgås” 😀
Oj, jag menade inte att skriva en lång plädering om internets baksidor, men det blev så. Freedomtravels kommentar fick mej att spinna vidare på detta ämne 😉
Hoppas den sköna vårsolen skiner på Er lika mycket som den gör här! Ser att jag har massor med vackra blogginlägg här att ta igen snart. Men nu blir det välbehövlig vila.
Kram kram!
5 mars, 2012 — 13:33
Ruth i Virginia säger:
Ingen namnas Ruth nu för tiden, tycks det. Ottilia? Mitt andra namn efter min mor, som hette Ida Ottilia men alltid kallades Tilan. Gamla namn, som vi skrattade åt, är tillbaka, som t.ex. Emil, Oskar, Tilda, Johanna, Elvira etc.
5 mars, 2012 — 15:37
Veiken säger:
Pendeln svänger hela tiden. När jag döpte min dotter tyckte min mormor att jag tog ett förfärligt gammalt namn. Dottern heter Annika! 🙂
5 mars, 2012 — 19:44
Ruth i Virginia säger:
Mina ”ungar” heter Eva, Ingrid och Lars.
Svenskt hela vägen. Det var vad min man önskade,
bless him!
6 mars, 2012 — 06:12
Veiken säger:
Fina namn alla tre! Klart att din man tyckte om dom namnen! Bor flickorna i din närhet? Kram
6 mars, 2012 — 19:58