Res med mig genom livet

Kategori: Resor (sida 2 av 72)

Utflykt till Tjolöholms Slott

Äldsta barnbarnet Miss J, som snart själv ska bli mamma, kom till oss i veckan och vi hade bestämt att göra en utflykt. Alla hade idétorka, så vi skrev upp på en lapp vad vi kunde tänka oss.

Det blev Tjolöholms Slott några mil söder om Göteborg, i Kungsbacka kommun.

Det ser så pampigt och gammalt ut, men tillhör bebisarna när det gäller slott i Sverige. Det byggdes  i engelskinspirerad Tudorstil 1898–1904.

James och Blanche Dickson var  paret som ville ha en liten stuga på landet.  Tyvärr så dog James av blodförgiftning strax efter byggstart, så hustrun fick driva bygget vidare.

Hustrun dog redan 1908 av dysenteri ute på Indiska Oceanen.. Slottet ärvdes då av dottern och familjen ägde Tjolöholm tills Göteborg köpte det 1964. Det är numera en stiftelse och är byggnadsminne sedan 1987.

Självklart finns en jordkällare också. Bara lite finare än det som andra hade.

Det var fler än vi som hade sökt sig till Tjolöholm för en utflykt. Mat fanns också på plats.

Läget är helt perfekt vid Kungsbackafjorden. Läge för bad och picknick på varma dagar!

En ny generation som kan åka på utflykt hit, är på väg! Slottets utsikt mot havet är magnifik.

Hungern satte in så det fick bli en fika vid Storstugan. Mums!

Naturligtvis höll man sig med egen kyrka för arbetarna och familjen- Lika ståtlig som “huset”

Vi gick inte in, utan beundrade blommorna istället.

Det byggdes en hel by som bostäder till de anställda på Slottet. Allmogebyn.

Stugorna är renoverade och hyrs ut till turister året om. Allt är öppet och det är nästan alltid en utställning. Just nu är det:  Dräkter från Downtown Abbey, för den som är intresserad.

Vi gick inte på rundvandring inne i slottet för inträdet är 150:- per person. Lite väl mycket när man har varit där förut!

En utflykt från Göteborg när ni har tröttnat på stan!

 

 

Marinens Musikkår, Karlskrona

Vi lämnade Stumholmen och Marinmuseet ( föregående inlägg) bakom oss och gick sakta upp mot centrum av Karlskrona.

En blick tillbaka och sedan med näsan framåt mot centrum. Jag uppfattade trumvirvlar på långt håll och då fick jag fart under fötterna. En musikkår, underbart!

Där står dom ju! Marinens Musikkår, en av tre professionella musikkårer i Sverige. De övriga är Armens musikkår och Livgardets Dragonmusikkår.

Marinens musikkår har anor sedan 1680-talet och tillhör både försvarsmakten och statsmakten.

Jag älskar att lyssna på musikkårer. När jag var ung marscherade Spårvägens musikkår genom Göteborg Varje (?) lördag. Synd att dom slutade med det.  Jag är glad att jag löpte gatlopp (enligt maken som nästan inte hann med) Det var Usain Bolt varning på den!

Det blev en härlig avslutning på vår vistelse i Karlskrona.

Summasummarum: Karlskrona är en vacker stad med mycket historia. Åk dit och bilda er en egen uppfattning. Vi är helnöjda med vår tid där.

Det blir absolut inte sämre av att UNESCO har Karlskrona på sin världsarvslista!

Tack till Resfredag som gav mig en spark där bak så att vi kom till Karlskrona.

Lyssna, det är härligt!

Jag älskar’t!

Stumholmen i Karlskrona

Jag behöver väl inte påminna om att även Stumholmen ingår i UNESCOS världsarv?

Detta blir det näst sista inlägget från Karlskrona, sedan blir det helt andra inlägg.

Från 1683 till till och med 1970-talet var det en militär arbetsplats, men är numera civilt och alla har tillträde dit.

Här finns militära byggnader från 1700-talet och fram till 1950-talet, som allmänheten nu kan ta del av.

Man har till och med anlagt ett friluftsbad på ön mellan alla historiska hus.

Efter en promenad gick vi in på det Marina muséet. Där finns bland annat två av våra gamla u-båtar.  Den lilla röda är U-båten Hajen som sjösattes 1904 och var då den tidens high-tech.  Hon var 22 meter lång och saknade både toa och värmeanläggning. ca 10 man fick hålla sig så gott dom kunde under tiden som dom var under ytan!

Kolla minan som hänger mellan U-båtarna.

Den mörka till höger är Neptun, en av de båtarna som var med när den sovjetiska U-båten U 137 gick på grund i Karlskronas skärgård.

Nu kan man gå ombord och se hur manskapet hade det. HMS Neptun är 50 meter lång och det var 22 man ombord inklusive officerare. Jag är tacksam att den ligger över vattenytan numera. I alla fall om man ska gå ombord!

Här fanns toalett och man behövde nog gå på ständig diet för att kunna backa in.

Land i sikte eller snarare en vägg i utställningshallen!

Propellern skäms inte för sig. Den kunde nog skvalpa om rejält under ytan!

Titta gärna på filmen under. Då får ni veta mera och att man  byggde utställningshallen runt omkring de båda U-båtarna! Mycket intressant tycker jag!

Det marina museet visar så mycket mer. Det fanns ju andra båtar som aldrig gick under ytan om dom inte förliste förstås. Många arbetade så att skeppen kunde vara i stridsbart skick.

Det behövdes många män under däck för att ladda och avfyra kanonerna. Det luktade krut är väl ett som är säkert!

Vi kastade en sista blick på dom krigsfartyg som ligger vid kaj, intill museet innan vi gick vidare.

Utställningen är mycket större än det jag har visat. En för eller eftermiddag här rekommenderas.

PS Blir du hungrig finns det en liten servering!

 

Med bil runt Karlskrona

Vi hade bara 2 övernattningar i Karlskrona och tiden blev vår fiende. Det var så mycket vi ville göra på den korta tid vi hade på oss.

Sturkö och Tjurkö är öar man kan köra bil till, så vi valde att göra en utflykt dit. En snabbis fick det bli.

Jag blev lite förvånad när jag såg all ljung som växte överallt. Båda öarna var riktigt gröna. Man kunde tro att man var på fastlandet.

Vi körde till öarna dit där Tjurkö  och vägen tog slut vid Herrgårdsviken.

Vän av ordning ville orientera sig. Han ville veta var vi befann oss i förhållande till Karlskrona.

Jag brydde mig inte så mycket. Det var bara så stilla och rofyllt! Var fanns alla människor! Inte vid Herrgårdsviken i alla fall!

Jag satte mig ner och bara fanns till en stund. Jag kan sitta och meditera hur länge som helst vid hav och vatten. Är man uppvuxen (sommartid) vid hav, lite söder om Marstrand, så går ränderna aldrig ur!

Lite motvilligt åkte vi tillbaka mot Karlskrona. Här är bron från Tjurkö till Sturkö, som för övrigt är den största ön i Blekinge.

Broar är vackra. Innan vi åkte över till fastlandet gjorde vi ett stopp här! Fina promenadstigar under bron och en läcker rastplats.

Inte dumt alls att stanna här och ta en paus. Kanske en kopp kaffe också.

Nästan tillbaka i Karlskrona. Broar och viadukter som den här, kan jag inte låta bli att ta bilder på. Visst är det fint?!

Brändaholm, en idyll

När vi gick vår karlskronapromenad (se föregående inlägg) såg vi ett koloniområde tvärs över viken från Saltö.

Vi hade hört talas om Brändaholm. Det är dessutom känt ute i världen på vykort och annat. Vi skulle ändå ta “svängen” om Dragsö så vi ville ta en titt där också.

Läget kan inte vara bättre. På en udde mitt i Karlskrona ligger detta koloniområde. 45 röda stugor ligger här och enligt “lagen” ska det vara rött. Vi såg faktiskt en stuga som fuskade. Fyyy!

Tja det var ju bara att gå dit om vi var intresserade. Det är inte utan att man skulle vilja ha en av dom där små stugorna, max 32 m2.

Det är så vackert och välskött vid varenda stuga.

Det började med ett svartbygge på 1920-talet, men blev senare Brändaholms koloniområde efter en uppgörelse med Karlskorna kommun.

Om du är sugen på att köpa ett hus här, så är steg 1. att mantalsskriva sig i Karlskrona. Där faller det säkert för dom flesta från andra kommuner.

Utsikten från toppen på udden är fantastisk mot Karlskrona. Får man hemlängtan är det bara att spana in stan.

Steg 2. Om man vill köpa en stuga här är att utrusta sig med ett tålamod, modell stort! Det är ytterst sällan ett hus kommer ut på marknaden eftersom stugorna för det mesta ärvs och går inom familjen.

Steg 3. Se till att du har en tjock plånbok. Du lär få punga ut med 1.6 miljoner eller mer. det är trendigt att äga en stuga här.

För min del räcker det med att ströva omkring här och njuta av lugnet och känna hur allt det vackra lägger sig som balsam i själen.

Om du kommer till Karlskrona får du inte missa det här!!

 

Karlskrona med promenadskorna på

Vi startade att gå utmed havet, naturligtvis. Vi hade tänkt oss att gå från ö till ö.

Vi var på Trossö och tänkte gå till Saltö som ligger på andra sidan bukten.

På Fisktorget står gumman som har rott in för att sälja sin fisk. Idag sålde hon torsk. Det syns på det lilla skägget under hakan på fisken.

Hit till Fisktorget kom mat till karlskronaborna redan för 300 år sedan.

Vart man än väder sig ser man spår efter lämningar av en örlogsstad.

Nu är Saltön inom räckhåll, men först ska vi passera via Ekholmen.  Skärgårdsbebyggelsen är helt annorlunda än den man är van vid från Västkusten. Fint!

Intresserad av en ny bostad? Någon?

Vi passerade det lilla varvet på Saltö

och det fanns faktiskt båtar som ännu inte kommit i sjön. Det är lite jobb kvar på den här båten innan det är dags för sjösättning!

Våra promenadskor var inte nöjda, utan förde oss över till nästa ö. Dragsö. Där låg en camping med härliga bad för den som ville. Vi tyckte det var alldeles för kallt och avstod!

Man kan hyra små stugor på campingen, vilket skulle passa mig. Jag tvärvägrar att ligga i tält, inte gärna i husvagn. Kanske i villavagn om det finns dusch och toalett inne. Borstskämd? Vem? Jag?

Det fanns fler än vi som hade kommit till Karlskrona. Den här skäggdoppingen trivdes alldeles utmärkt såg det ut som. Vi var nu tillbaka på Trossö och hade inte så långt kvar till hotellet.

Gamla hus möter nya. Det blir lite effektfullt med historia och nutid på samma bild.

Fötterna var trötta efter den långa promenaden, så det blev en bilutflykt på eftermiddagen.

I nästa inlägg från Karlskrona får ni följa med till den sötaste koloni jag har sett!

 

 

Vi åkte till: Karlskrona

Nu har jag öppnat min sista julklapp. Jag vann två övernattningar i Karlskrona hos Resfredag i hennes Adventskalender. Vilken lycka!

Jag har aldrig varit i Blekinge och därmed inte heller i Karlskrona. Kul!

Karlskrona är en gammal örlogsstad (det visste jag). Centrum ligger på ön Trossö och är ett av UNESCOS världsarv. Det är flera öar i Karlskrona som är världsarv, men vi började att utforska Trossö eftersom vi dessutom bodde där.

Vi slängde in väskorna på hotellet och gav oss ut på stan. Det värmer ett västkusthjärta när man ser hav direkt man kommer utanför dörrarna.

Vi gick lite på känn med en karta i handen och helt plötsligt stannade L (min man) och sa: Här är det! Han gjorde delvis lumpen i Karlskrona och kände igen sig direkt. Vi pratar om “forntiden”

Därborta bodde jag, sa han och pekade. Med ett stort leende berättade han att på den här kaserngården lärde han sig att marschera och göra honnör. Hur svårt kan det vara??

Vi gick vidare och man ser överallt att staden en gång byggdes för att försvara Sverige. Rikets flotta skulle ligga här. Karl XI  grundade staden som fick sina stadsprivilegier 1680. Vi gick ner mot vattnet och såg Bastion Aurora som stod färdig omkring 1704.  Mäktig och nära havet vilken måste varit ett ypperligt läge om fienden skulle komma.

Inte långt därifrån hittade vi Amiralitetskyrkan, som egentligen heter Ulrica Pia och den invigdes 1685. Timret tog man från  Riga i Lettland. Det var tänkt att kyrkan skulle vara tillfällig och att en stenkyrka skulle ersätta den. Nu är det för sent. UNESCO- gänget skulle nog inte gilla att den här kyrkan revs.

Tjena grabben! Det var länge sedan! Närmare bestämt ca ett halvt sekel sedan. Du, Rosenbom, står kvar, men jag har rört på mig lite!

Texten på skylten är:

Ödmjukt jag Er ber

Fast rösten är nog matt

Kom lägg en penning ner

Men lyften uppå min hatt

Säll är den som låter sig Wårda om de fattige.

Vi var rätt nöjda efter att ha kört långt och klockan började dra sig mot mat! På väg till hotellet passerade vi  Amiralitetsklockstapeln  som uppfördes omkring år 1699. Klockstapeln var från början Karlskronavarvets vällingklocka, tänkt att effektivisera arbetet på varvet genom att ange tiden för arbetet. Den tidens stämpelklocka alltså!

Det finns mycket mer av historia och natur att upptäcka, så den som vill kan följa med på nästa etapp. Jag kan avslöja att det blev 20 000 steg på etapp 2.

Ett dygn i Torekov

Det blev dags för en liten tripp i södra Sverige och vi startade in med att åka söderut till Torekov där goda vänner bor.

Vi visste att bröderna Lindqvist, Simon och Tom, skulle spela där och naturligtvis tog vi oss tid att stanna till och lyssna på dom. Deras jobb är egentligen att spela med Callinaz, men att spela tillsammans som en duo är jättekul tycker bröderna.

Det blev lite fler i bandet efter en stund  . Lite hjälp kanske behövdes.

Två blivande gitarrister får stöd av sin pappa. Det är roligt med musik tycker både ung och gammal.

Tiden går fort när man har roligt och efter en god natts sömn blev det dags för att åka vidare.

Det är en del grejer som ska med när man åker på tur. Man tror ju att vi ska flytta…..

Vårt nästa stopp blev hos dom här två välkomnande varelser. Tycker ni inte att dom är snygga?

Familjen Lindqvist bjöd på en härlig frukost innan vi åkte till vårt nästa mål.

Vart var vi på väg?

Kolla dagens header.   Var hamnade vi?

 

Nya Älvsborgs Fästning

Nåja ny och ny. Det kan man diskutera. Den började  byggas 1653 för att försvara Göteborg mot danskarna. Fästningen har varit belägrad, men aldrig intagen.

Bilden lånad från nätet.
Fästningen är byggd på en ö som heter Kyrkogårdsholmen och ligger i Göteborgs hamns inlopp! Ett riktigt Alkatraz. Ingen lär ha rymt därifrån.

Vår stora dagstidning i Göteborg kör med ett erbjudande. Åk till Älvsborg 2 för 1. Vi nappade på det och i lördags var det dags att åka ut från Maritiman. Mulet, regnigt och blåsigt. Det kunde faktiskt varit bättre väder, men det skulle bli bättre.

Efter en halvtimma gick vi iland. Murarna är gamla, men båten är av nyare snitt.

“Kommendanten” var vänlig och tog emot. Vi fick gå iland, men så var vi inte danskar heller. Det var en bitvis ruskig historia som berättades. Intressant.

Ursprungligen hade fästningen fyra uppgifter: att skydda den enskilde medborgaren och dennes egendom, vilket var tydligt formulerat i stadens privilegiebrev 1621; i händelse av krig med Danmark, skulle den utgöra ett viktigt stöd; sjöfarten skulle skyddas och samverkan skulle ske med Nya Älvsborgs fästning; fästningsverken skulle för västra Sverige utgöra förråd samt tillhandahålla utrustning och folk.  Wikipedia

Under det Nordiska kriget 1717-1719 försökte Peder Tordensjold inta fästningen, men efter många turer och list kunde man slå tillbaka de danska styrkorna.

Ön är inte stor, men när fästningen användes som fängelse, var det här som man kunde få släppas ut. Det var inte de allra grövsta fångarna som satt här. Dessutom en del kvinnor! Hmm…. undrar om befolkningen ökade på naturlig väg. Det fanns inget att göra på fästningen. Inget att odla eller att ha djurhållning.

Maten på fästningen var ofta bättre här än på land eftersom det satt många fattiga människor här.

Maten för oss besökare var av den bättre sorten. Sillbord, fläskfilé, slowcooked högrev, fiskgryta, havets Wallenbergare med tillbehör. Det var bara att välja.  Kaffe och efterrätt ingick också. Det var stämningsfullt att sitta och äta i de gamla valven. Fantasin sattes igång. Vem/ Vilka åt här eller tillbringade sin tid här för flera hundra år sedan?

Goda vänner som var med var helt nöjda med den goda maten. Dom kom ända från Uddevalla. Tack för det!

Det blev lite tid över  efter maten, men ändå lite för kort! Jag hade gärna gått runt lite till. Här skjuts salut vid vissa högtider för konungariket Sverige! Nya prinsar och prinsessor uppvaktas även härifrån.

Det var bara att rätta sig i ledet och åka tillbaka när båten gick. Jag hade nog inte velat stanna kvar på ön en hel natt! Det spökar nog där.

Fästningen är i ett mycket gott skick och används numera inte bara som utflyktsmål. Den gamla kyrkan som ligger i tornet används numera till både dop och bröllop. I tornet finns också kulor kvar sedan beskjutningen på 1700-talet. Dom syns tydligt, men har dom verkligen 300 år på nacken. Åk dit själva och kolla.

Innan vi gick iland tittade vi  bakom oss. Solen tackade för sig och vi såg Göteborg Hamn som en vacker silhuett!

 

 

En liten tur till Vrångö

Vrångö är den sydligaste ön i Göteborgs skärgård. Många turister och Göteborgare hittar hit. Det är bara ca 400 bofasta invånare på ön, men mångdubbelt fler sommartid. Det är enkelt att ta sig dit. Spårvagn till Saltholmen och sedan vidare med båt på samma biljett. Ingen extra kostnad för en toppenfin resa i skärgården. Det tar ca en timma med den långsamma båten. Glöm inte badkläder om ni kommer hit sommartid.

Vi har tur som har goda vänner på Vrångö och Donsö, så vi kan komma till favoritöarna när vi vill. Naturligtvis står en promenad på programmet och det är fritt val. Några stannade kvar och passade huset, medan vi andra gick iväg!

Det är tätt mellan husen som det alltid är i på öarna. En gammal cykel har fått andra uppgifter på äldre dar!

Jag njuter i fulla drag och blir lycklig över att känna doften av tång och saltmättade vindar!

Högst upp på berget ligger den lilla lotsutkiken. Utsikten är fantastisk däruppe och man kunde se om det var någon skepp på gång in. Dessutom kunde man bistå skepp i nöd om man upptäckte sådana.

Lotsutkiken har anor sedan 1600-talet och lotsarna hade så god kunskap om farvattnen att dom var intressanta för Danskarna när dom skulle anfalla Sverige. Det hände att man tillfångatog lotsar på 1700-talet för att få information om de säkra farlederna in i skärgården. Det skulle underlätta eventuella anfall.

Vrångö lotsstation drogs in 31 december 1931, men användes ändå till 31 december 1961 av tullverket.

Det ligger fortfarande många båtar i hamn fast semestrarna börjar ta slut för många.

Vädret kan ändras fort längst ut i havsbandet. Det såg lite hotande ut ett tag, men vi kom undan med några droppar.

Krabbfiske på gång. det finns inget mer rogivande än att sitta eller ligga vid en brygga och spana efter krabbor. Dom flesta som fångas får komma tillbaka till havet efter en stund i en spann med saltvatten.

Medan vi var ute på promenad hade övriga laddat med mat!

OBS!  Bilden är egenhändigt stulen från vännen Carina.

Tyvärr går tiden så snabbt när man träffar goda vänner. Värdinna kollar att det är rätt båt som ligger inne.

Vissa tar det säkra före det osäkra och stavar sig fram!

När vi kom iland hälsades vi välkomna av en läcker regnbåge. Vi slapp regnet den här gången också!

Tack alla för en härlig dag på Vrångö!

 

ArabicChinese (Simplified)DutchEnglishFrenchGermanItalianPortugueseRussianSpanishSwedishThai