Veiken's Blog

Res med mig genom livet

Arkiv (sida 7 av 374)

Vi hittade ett vitt tempel till

Nåja hittade och hittade. Det har nog stått där ett tag, men vi har inte sett det förut. Vi har ett alldeles eget i vår by Plong Saway, som jag har skrivit om förut och 3,5 kilometer därifrån finns det för oss nya.

Vi har parkerat vår sareng, går förbi ett heligt träd för att titta på templet, som förresten kallas WAT i Thailand.

Vi ville komma närmare och inte bara vara utanför ett staket. Det fanns inte en människa i närheten, så vi öppnade en grind och gick in på området!

Högt uppe vid taknocken hänger det oftast bjällror. Dom är bra på att skrämma bort onda andar!

Utsmyckningarna i dessa tempel är fantastiska. Det är bara att gå runt på en upptäcktsfärd.

Tittar man längs med templet kan man se att det är dubbla utsmyckningar runt fönstren.

Det kan man inte se om man ser fasaden framifrån!

Det finns alltid många byggnader i ett tempelområde. Munkarnas bostäder, skola, diverse olika byggnader för annat som man håller på med i livet på ett tempel eller som här, ett litet hus för kremering. Man kan alltid se på den höga skorstenen vilket hus det är.

En skyddsdemon vaktar här! Den får lite mat och dryck av munkarna för att kunna utföra sitt uppdrag!

Vi tackar för oss och åker vidare till Mae Phim.

Vi hamnade på en favoritrestaurang där vi åt räkor i yellow curry! Så gott!

Det blev inte sämre av att solen sakta gick ner medan vågorna sakta rullade in.

Lotusblommor och utsikt från en bro

Jag fick frågan av Ditte om lotusen blommar just nu och det kan jag meddela att den gör.

Lotusen är helig inom Buddismen och är en symbol för självinsikt. Blomman ska dessutom uppmuntra människor till utmaningar. Att sitta i lotusställning är en rejäl utmaning enligt mig!

Den växer i en gyttjig pöl eller vattensamling. Snart torkar den ut och allt det vackra är ett minne blott!

Knoppen är så vacker och öppnar sid sedan blad för blad till det är en utslagen blomma.

Utsikt från en bro

När vi åker förbi alla lotusblommor på väg mot Ban Phe, passerar vi en liten bro innan vi kommer ”till kröken” vid Suan Sonstranden.

Dagtid ligger några båtar ”hemma”innan man går ut på jobb nattetid.

I fören på varje båt knyter man band av olika slag som troligen har välsignats av någon munk. Efter det bringar banden lycka för båt och fiskare.

På andra sidan bron finns en del små hus som man numera använder som förråd. Det är inte alls länge sedan man bodde här.

Redo att gå ut när kvällen kommer, naturligtvis sitter de välsignade banden i fören som skydd för alla ombord!

Vi åkte vidare för att bunkra inne i Ban Phe efter det lilla stoppet!

På balkong och loftgång

När vi åkte till Sverige förra säsongen slängde vi våra stolar som vi hade på balkongen, de var så trasiga att vi höll på att ramla genom sitsen! Vi var tvungna att ganska omedelbart få tag på nya, sagt och gjort, vi beställde och fick de nya levererade efter en dag.

Inburna i lägenheten och ut på balkongen. Två personer såg dessutom till att montera och ställa upp bord och stolar! Thailand är fantastiskt på många sätt!

Skruva, dra och sätta ihop.

Klart! Det är bara att sitta ner och rulla tummarna! Så nöjda med servicen och det vi hade beställt!

Får jag bjuda på en alldeles färsk passionsfrukt innan vi går till loftgången på andra sidan huset.

Utsikt från vår loftgång

Vi sitter ofta och läser på vår loftgång och njuter av vad vi ser!

Vi ska titta lite närmare på det här trädet! Man kan se att det finns lite gula inslag i det gröna. Vad kan det vara?

Det är inga blommor, utan alldeles fantastiskt vackra gula hängen! Enligt google bildsök är det en art av Acacia!

Vegetationen är mycket tät så många sorters djur och fåglar kan gömma sig där. Ekorrar springer upp och ner, men vill inte gärna fastna på bild.

Den här sötingen hann inte undan. Det är en Sotbukig Malkoha

Ett kryssningsstopp på Korfu

Vi hade förberett oss på att packa badkläder så vi skulle kunna ta ett dopp i Medelhavet, men vädergudarna ville annorlunda. Åska, regn, blåst och kyla stod på programmet.

Vi bestämde oss för att ta shuttlebussen in till stan och vi hamnade precis utanför det gamla fortet. Inträdet var bara 3 euro, så vi gick in utan några större förhoppningar. Detta är ett bygge som troligen kan dateras till 1000-talet.

Den gamla vallgraven är numera en skyddad hamn för småbåtar!

Tyvärr är fortet ganska slitet och man prioriterar inte någon upprustning vad vi kunde se.

Den här tvåvåningsbyggnaden är 129 meter lång och man började bygga den 1843 till den brittiska armen som då var stationerad här.

Jag blev förvånad över hur stor anläggningen var!

Church of S:t George byggdes 1840 för att tjäna de brittiska soldaterna. 1864 blev den grekisk ortodox. Kyrkan skadades av ett tyskt bombanfall 1943 och blev restaurerad 2008.

Kyrkan är tom förutom en del religiösa bilder och dessa mörkröda draperier. Jag har aldrig sett en kyrka med gardiner/draperier förut.

Helt obekymrade av att dom var på antik mark

Vi gick vidare upp och blev belönade med en fantastiskt fin utsikt.

Kan detta vara suckarnas dörr? Ett fängelse var det helt klart.

En vaktkur som har sett bättre tider och ett klocktorn som för länge sedan visat rätt tid!

Vi tog oss ner för regnhala stenar, vidare genom en liten tunnel och återvände till start. Alldeles intill ringmuren har man byggt små hus som man numera bor i. Det var ett intressant stycke historia vi hade sett när vi gick vidare in till Korfu centrum.

Bakom Mae Phim en mulen dag

Vi har haft några mulna dagar med omväxlande sol. Det har varit som en svensk sommar och vi har sovit utan AC på nätterna. 22 grader på morgonen och en badrock på vid frukosten på balkongen!

Vad gör man en mulen dag? Jo, kollar läget om något har hänt sedan sist vi var nere.

Streetan i Mae Phim ser ut som vanligt, nu nästan bara thai, men ”falangerna” är på väg för sina vintersemestrar! Vi ville ta reda på hur det ser ut bakom den lilla fiskebyn nu efter regnsäsongen.

Jo tack, rätt mycket vatten överallt. Många små sjöar med röda näckrosor kommer att torka ut allt eftersom torrperioden pågår.

Fågel eller gren. På långt håll kunde jag inte se det, men med en hyfsad zoom fick jag bekräftat att det var en stendöd kvist!

Här kan man inte skylla på regnperioden, utan på de tvåbenta. Alltså människan. Här har man grävt ut och tagit den fina sanden som finns här i området. Sanden går till glasbruk och andra industrier som är beroende av fin sand. Helt legalt om man fyller igen hålen sedan med ”skräpsand” som oftast är av den röda sorten.

Många delar står fortfarande under vatten fast det är ca en vecka sedan det senaste regnet kom!

Man kan ju alltid hoppas på att middagen är räddad och att en lite firre nappar! Det finns fisk i de flesta små vattendrag. Hoppas att tanten hade tur!

Vi åkte vidare hem när våra magar ville ha påfyllning, dock inte av egenfångad fisk i något litet vattendrag!

Efter regnperiod kommer torkan

Efter det tre första dagarna verkar regnet ha upphört, men man kan aldrig vara säker. Värmen finns och det regnar sällan en heldag, utan främst på natten.

Sakta men säkert rinner vattnet bort från vägen in till oss!

Några hundra meter bakom oss går man all in med torrperioden, fisken ligger i solen och torkar.

Några fiskar hänger två och två över en pinne och låter solen göra sitt. Vi blev lite fundersamma över att fiskarna inte var rensade och urtagna, utan hänger där med sina inälvor!

Jag är ju som jag är, pekar och frågar: Kan jag ta bilder och komma in! Thai är som dom är och vill gärna bli fotograferade!

Jag ser ju att det ligger en massa fiskar där, men vad är det som ligger till vänster och ser ut som lera?

Med gester visade hon att det går att äta – ville jag ha? Svaret blev nej tack med en rynka mellan ögonbrynen, vilket dom hade hjärtligt roligt åt!

Vi äter ju lutfisk i Norden så varför inte äta detta? Njae inte för mig i alla fall!

Vad heter växten?

Inne på vårt område finns ett litet träd som fascinerar mig. Vet inte vad det heter – än.

Kraftiga läderartade blad och massor med små bollar. Är det frukter eller knoppar!

Om man tittar närmare så ser man att det nog kommer en blomma – det är alltså en knopp! Blommorna är otroligt vackra som ni kan se här och i headern.

Nu är det bara att vänta på full blomning!

Tillbaka i Plong Saway

Det är tvära kast den här hösten. Först en kryssning i Medelhavet, sedan packa upp, tvätta och packa ner för att åka ”hem”

Ett propellerplan tog oss den första sträckan innan det stora planet skulle ta oss ända till Bangkok. Tyvärr finns det en gubbe i öst som håller på så att planen måste ta en ny rutt och mer än en timma längre resa, men vad är väl det mot vad som pågår på marken?

Känslan när man svänger in på PL efter en lång resa är härlig!

Vi kom precis i skarven av regn och torrperiod, vilket man kan se lite överallt! Normalt sett är det betesmark här!

Följden av allt vatten som kommit ner är att det är otroligt grönt överallt!

Upp till Pattana för att bunkra redan första dagen. Man kan ju inte ha ett tomt kylskåp.

Man vet att man är i Thailand det är vänstertrafik och att man får möte på fel sida. Det är bara att lära sig!

Man vet också att man är i Thailand när man ser alla som sitter på flaken. Safety first? Skulle inte tro det!

Vi hade tänkt oss middag i Leam Mae Phim på The Kitchen, men där byggde man om så det fick bli Villa Bali istället. Helt tomt sånär som på två personer, mig och min lagvigde! Det är tidigt på säsongen, men kommer turisterna i år?

Vi kom till Pireus

Pireus är Athens hamnstad och de flesta turister ger sig iväg till antikens lämningar med Akropolis som huvudnummer. Vi har varit där och valde bort det på stört. Uppe vid klippan där templet ligger är det varmt och kaosartat. Det kan ta en timma innan bussen man åker med , k0mmer loss. Likadant på ditvägen.

Vi valde att ta på oss promenadskorna för att utforska Pireus istället.

Många taxigubbar ville köra oss in till stan, för det var alldeles för långt för oss att gå – minst 20 minuter! Tack för upplysningen, men vi går! På vägen såg vi hur Pireus har vuxit fram, medan en del av ursprungsbebyggelsen fått vara kvar!

Mitt i gatan hade man satt en liten båt fylld med blommor. Det är ju en hamnstad.

Trafiken är tät och man tar sig en parkeringsplats där det finns plats!

Trots att det är en trafiktät stad finns det plats för en och annan park.

Church of Agios Nikolaos gick vi naturligtvis in i.

Det känns nästan som man har gått fel. Jag fick en känsla av att vara i Rom. Det finns inte en enda prick som inte har fantastiska målning, både på väggar och i tak!

Alla kyrkfönster var otroligt vackra. Här syndafloden med Noaks ark Passande för vår tid.

En liten titt i taket för den som inte lider av yrsel.

Kontrasten ligger nästan mitt över gatan. Så liten, men fyller säkert sin funktion för en liten stilla stund!

Ett vitaminintag behövs när man är igång.

Jag tycker om när man i alla tvärgator och backar planterar träd på varje sida.

Tiden går fort när man har det bra, så det blev dags att ge sig av ”hem” en eucalyptusallé följde med oss nästan hela vägen.

Dags att säga adjö till Pireus och åka till nästa stopp!

Mykonos en pärla

Mykonos ligger som ett smycke i Egeiska havet, Grekland.. Dessutom en av mina favoriter att ströva i.

Öns väderkvarnar.

Väderkvarnarna har stått på ön sedan 1500-talet och var viktiga för öns spannmål som maldes och sedan exporterades. Vindarna på ön var perfekta för väderkvarnar.

Vi klättrade upp en bit, läs promenerade, och såg både båten och de berömda kvarnarna. En riktig synvilla – det ser ur som om skeppet ligger vid land, men verkligheten är att det tar ca 10 minuter med tenderboat (livbåt) ut till Brilliance of the Seas.

Vi tog oss ner till väderkvarnarna och såg dom från det ”rätta” hållet. Ingen kan tro att det har varit full fart här med malning av olika sädesslag. Nu har turisterna tagit över och förundras.

Man ser kvarnarna nästan överallt på den här sidan ön! Nu på gång till en liten paus vid en av de små restaurangerna som ligger alldeles vid havet.

Det är svårt att välja vilken servering man ska ta, men det som till slut avgjorde var om vi kunde hitta ett ledigt bord någonstans.Området kallas även Little Venice!

Så här kan man också stå när man ska ta selfies!

Gränderna

Vi älskar dessa gränder på Mykonos och kan ströva här i timmar utan att tröttna.

Det är trångt, vackert och alldeles underbart!

Det är många turister på Mykonos, men vi försöker vara ute tidigt och undvika turiststråken så gott det går.

Förr såg man nästan bara blå dörrar och fönsterkarmar, men man fuskar lite här och där med färgen. Här håller man i alla fall vid traditionerna!

Lite blågult som omväxling.


Lite här och där har man planterat växter som trivs i värmen.

Kyrkor finns det gott om i nästan alla gränder ligger små ”bönehus” det är bara att kika in.

Hamnen

Man landar med dom små båtarna mitt i stan.

En liten lagun med pir skyddar båtarna om det blåser.

Färska frukter och grönsaker för den som vill handla direkt av odlaren. Det kan nästan inte bli bättre!

Tillbaka ombord och dags att vinka hejdå till Mykonos. Nya äventyr väntar!

Vill du se mer av Mykonos? Ett tidigare inlägg finns HÄR

Santorini från båten

Vi anlände till Santorini tillsammans med fyra andra stora fartyg med ca 2000 personer i varje. Kapten varnade för långa köer att komma upp på toppen. Vi har varit på Santorini förut och ville inte stå i långa köer för att åka linbana upp och gå ner går bra, men ta sig upp är riktigt jobbigt!

Jag gick ut på balkongen och såg hur Santorini sakta vaknade!

Det finns inte mycket plats att köa på innan man kan gå ombord på linbanan och åka upp.

Den lilla staden, Fira, ligger som en snösträng på toppen!

Fira ligger på en 400 meter hög del av en krater som bildats efter ett vulkanutbrott.

Här ligger alla fartygen på redden. Passagerare åkte med små livbåtar in för att stå i kö.

Här har vi gått ner några gånger, med betoning på gått! Det är nämligen så, för den som inte vet, att små åsnor går både upp och ner, med ibland mycket tunga turister. Djurplågeri om man frågar mig! Titta du noga på bilden kan du se åsnor som är på väg både upp och ner. Ibland i en otrolig hetta!

Fy skäms på den som utsätter värnlösa djur på det viset!

När man kommer ner gäller det att ha tålamod, för om man kommer när alla andra vill tillbaka till sin båt blir det en lång väntan igen.

Det är nästan en gåta hur husen kan hålla sig kvar på kanten när man ser dom nerifrån!

Lavaklippor är mäktigt på något vis!

Vill ni se Santorini fån toppen kan ni se HÄR, HÄR (bäst tycker jag!)

Nästa inlägg kommer från min favorit-ö Mykonos!