Det var lite småregnigt när vi var i Äskhult, fast SMHI hade lovat uppehåll! Äsch det är smällar man får ta.
Jag tänkte att vi skulle följas åt i den lilla byn och se hur det såg ut för länge sen när radio, tv och andra tekniska under inte fanns.
Det fanns fyra gårdar i den lilla byn som hette Äskhult. Dom hette Jönsas, Bengts (där caféet ligger idag), Derras och Göttas gårdar och i slutet av 1800-talet bodde 35 personer här, varav 15 sedan utvandrade till Amerika. Den siste som bodde här dog 1964.
Byggnaderna låg tätt i den lilla byn och varje gård brukade omkring 5 tunnland jord, omkring 60 tunnland skog. Det växte korn, råg, havre, rovor och lite annat smått och gott innan potatisen kom.
Då som nu gick hönorna fritt och gav ägg och lite kött till gården.
Det är några hus som har anor från 1600-talet och taken hade torv, halm, spån eller tegel. Själva byggnaderna är byggda i ek eller furu. Det fanns ju gott om skog i gårdarnas marker.
”Gösselsta’n” bakom ladugården. Man kan se hur nära boningshuset ligger mellan husen.
Kvinnorna var också med ute på fälten samtidigt som dom skötte barn och hem. Det blev långa dagar för dom.
Detta huset är nästan som ett litet radhus och det växer gräs på taket på mittendelen.
Utsikten är fantastisk och om det är fint väder kan man ta med sig en fikakorg och sitta nere vid sjön och ta ett dopp både i kopp och i vatten.
Kvinnorna har lämnat sina redskap ute och gått in i husen för att fortsätta arbeta där. Vi kanske ska följa efter?
Härinne är dom! Vi kikar in genom fönstret innan vi går in.
Ni får faktiskt ge er till tåls ett tag så får ni också följa med in och se vad som döljer sig där!
Gilla säger:
Underbara bilder, som visar hur det såg ut i gamla tider.
Jag skrev ju om familjens gamla soldattorp. Det hade blivit flyttat till där det står idag. Men det är rödmålat med vita knutar. Tyvärr har jag inte varit där på många år, sen min mamma gick bort. Torpet gick i arv och det såldes till min brorson. Hur det ser ut idag vet jag inte och det blir med all säkerhet inte nåt besök där igen.
Kram/Gilla
6 augusti, 2015 — 17:47
Ma säger:
Vilket namn på en by. Det syns tydligt att husen är mycket gamla. Bra mycket äldre än Mitt Sommartillhåll som är ifrån slutet av 1800-1900-talets början.
6 augusti, 2015 — 18:02
Mormor säger:
Venter.Det er deilig å lytte til gamle hus og gårder som ennå står.
Vakkert.
Takk.
Ha en fin kveld 🙂
6 augusti, 2015 — 18:30
moi säger:
Det är inte klokt vad vi har det bra egentligen?
Jag kan inte för en sekund förstå hur det skulle vara att bo där – året runt. Okej att utsikten är vidunderlig men hann de nånsin njuta av den.
Jag ser sååå fram emot att få stiga över tröskeln!
Kram
6 augusti, 2015 — 19:12
Henrik Olsson säger:
Där hade jag velat bo!!
6 augusti, 2015 — 19:18
Comsi Comsa säger:
Där skulle jag vilja bo ju, så himla fint, nästan lite igenkännande, ler…
Kramen ♥
6 augusti, 2015 — 19:29
Yvonne säger:
Intressant att få följa med och se hur det var förr……Kram!
6 augusti, 2015 — 21:04
Steve säger:
Så värdefullt det är när gamla miljöer bevaras och omhändertas och inte bara tillåts förfalla.
6 augusti, 2015 — 21:35
Hebbe säger:
Kväller,,vilken härlig tripp tillbaka i tiden du bjuder på,fantastiskt så väl bevarade husen är,en fröjd att se..Följer mer än gärna med dig in i husen..Haé Kram.
6 augusti, 2015 — 22:48
MICKAN from QUEENS FIELD¸.•°`♥✿⊱╮ säger:
Så himla vackert.☺
7 augusti, 2015 — 07:31
Nett säger:
Fina bilder trots vädret 🙂
Kram
7 augusti, 2015 — 08:41
Ama de casa säger:
Vad roligt att såna där fina ställen bevaras – och visas upp! 🙂
7 augusti, 2015 — 10:30
N säger:
Fint och mysigt!
7 augusti, 2015 — 12:14
Hanneles bokparadis säger:
Nostalgi! Fast så levde min moster fortfarande 1970-talet utan el…
7 augusti, 2015 — 15:49
Denise säger:
Vilken mysig by! 🙂
7 augusti, 2015 — 16:50
Decdia säger:
Så vackert med träet på husen som fått åldras naturligt.
7 augusti, 2015 — 19:13
Sarah säger:
Drygt av SMHI o ljuga ;P
7 augusti, 2015 — 22:26
Znogge säger:
Vilken spännande tidsresa! Väldigt intressant och så vackra bilder!
Kram
7 augusti, 2015 — 23:05
Tove Olberg säger:
Dessa gråa stugor, detta liv de levde – undrar hur deras liv i Amerika blev??. ”Äskar” om att få beskåda insidan – jag väntar … trevlig helg kram!
8 augusti, 2015 — 07:25
Inga Magnusson säger:
Vilken fin bildkavalkad på den gamla gården! Man blir andäktig när man ser och förstår deras slit. Och visst var det kvinnorna som fick slita värst och mest. De skulle både passa barnen och sköta korna och allt hushållsarbete. De fick heller aldrig vila middag som männen gjorde varje dag, då fick de ta hand om disken efter middagen.
8 augusti, 2015 — 22:21