Vi fick ett nyinsatt stopp på Santorini eftersom vi fick lämna Haifa i all hast på grund av oroligheter i Israel. Vi har besökt Santorini några gånger förut och ön är otroligt vacker. Jag har skrivit om ön några gånger förut. Här och HÄR.

När vi kom iland på ön, valde vi att inte ta linbanan upp, eftersom kön var alldeles för lång så vi stannade nere. Vi har ju sett härligheten några gånger förut.

Man kan se att folk har bott i grottor inne i berget, men jag tror att det är tomt nu för tiden.

Nästan som en liten by alldeles vid lavaberget. Hela Santorini är en stor lava ö.

Alla behöver inte åka linbana upp till toppen, man kan gå eller åka på en åsna. Frågan är vem som är åsnan – den som sitter på eller själva djuret. Tänk att dessa djur bär riktigt lata och tunga turister i värmen upp till toppen. Upp och ner många gånger varje dag.

Vi satte oss på ett Café och tittade på ”vårt” fartyg. Vi hade bokat North Star lite senare. Det är den lilla kulan som går upp med den som vill. Jag ville se allt från ca 100 meter över havet. Så läckert.

Man passade på att klämma turisterna rejält på pengar. En utflykt som normalt kostade 89 US Dollars höjdes till 496 Us Dollars. En skillnad på lite mer än 4000 kronor. Skamligt! Vi betalade 70 svenska för ett glas öl. En annan gång ska man nog be om menyn och se vad det egentligen ska kosta.

Tillbaka på båten och i bakgrunden kan man se serpentinvägen som åsnorna tvingas gå med turister på ryggen. Snart skulle vi upp i North Star!

Tre dagar hade vi väntat och tillbringat en natt i Rom och två i Limassol. Den som väntar på något gott väntar inte för länge, men ibland kan jag inte skriva under på det.

Det kändes så bra när jag stod på balkongen på hotellet och såg henne glida in för att bland annat hämta oss. 347 meter lång och 49,4 meter bred är Odyssey of the Seas en bjässe .

Så skönt att äntligen komma in i sin hytt!

Visst kan man trivas i en sån här hytt.

Ganska omgående ställde man in stoppet i Ashdod, Israel på grund av oroligheter. Jag hade hoppas på Masadaklippan och Döda Havet. Vi skulle istället får fler nätter i Haifa. Vi har varit uppe på Masadaklippan och badat några gånger i Döda Havet, även om det var länge sedan.

Vi är på väg in i Haifa på bilden.

Haifa från båten. Det är allt vi hann se innan vi lämnade. Det hade skickats en massa raketer och annat otyg in över Israel så kapten tog ett snabbt beslut att lämna för att fara vidare. Ändrad rutt blev Santorini och Chania, Kreta istället plus att vi fick 300 US Dollar att spendera ombord.

Det var några som gnällde över beslutet att snabbt lämna, men kaptenen poängterade att han arbetar i säkerhetsbranschen och inte i riskbranschen!

Tack för det!

Det gäller att ta det med ro i väntan på Santorini och en extra dag till sjöss!

Ni som läste förra inlägget vet att vi blev akterseglade i Rom, men blev ombokade till Limassol.

Vi hade i alla fall en magnifik utsikt mot Medelhavet från vår balkong.

Helst hade vi varit ombord på båten, men med två nätter och en heldag blev det att göra något vettigt av.

Vi tog en titt på Limassol genom att vandra (promenera) genom en del av staden. Arkitekterna har lekt lite.

Det är praktfullt med Bougainvilla! Full prakt medan våren bara har börjat hemma.

Vi kikade in här och tyckte det såg trevligt ut. Dags för en vätskekontroll kanske.

Ett perfekt ställe att dricka lite, vila benen och njuta av utsikten.

Efter en stund gick vi vidare och såg vad vi kallade ”ägget” ännu en lek från en arkitekt. Rätt snyggt ändå.

En ensam båt som inte har blivit sjösatt.

De flesta restauranger var stängda när vi blev hungriga, men den här georgiska ”Tiflis” var öppen. Inte visste vi att georgisk mat var så god. Det var stora portioner – man hade kunnat dela, men vem visste det innan?

När vi kom tillbaka till hotellet såg vi den här tröttisen. Lika trött och slö som vi kände oss!

Vi startade tidigt från Landvetter, planet gick 06.20 till Köpenhamn, för vidare resa till Rom och en kryssning som var bokad sedan länge. Första flighten gick som planerat, sedan blev det värre. Vi skulle bli försenade p.g.a en som var sjuk i cockpit. En ersättare ringdes in och det var fortfarande gott om tid. Kråkan var att ersättaren inte hade haft full dygnsvila sedan sista flygningen. Vår flight ställdes in och vi blev ombokade och skulle landa i München, sedan vidare till Rom. Vi skulle landa i Rom 18.10 och båten skulle gå 17.00. I München var paniken nära. Jag ringde till Royal Caribbean i USA som till slut fixade hotellrum i Rom och Limassol där vi skulle gå på båten tre dagar senare.

En paus mellan flighterna i München. Skulle vi skratta eller gråta. Vi valde skrattet.

Play me, stod det på en skylt framför pianot och den här killen spelade verkligen bra. Troligen en pianist av den bättre sorten. Vi gick vidare till nästa plan som gick till Rom.

En natt på det hotellet som valts för oss och nu var det Aten som gällde innan skuttet till Limassol.

Sent på kvällen kom vi till vårt hotell i Limassol där en flaska vin stod och väntade på oss!

Dag tre av vår kryssning och vi hade ännu inte kommit ombord på vår båt.

Under hela den här resan till Limassol där vi skulle sova i två nätter innan Odyssey of the seas skulle komma till oss, har vi haft Mimmi Tysk på GoCrusing som backup via mejl. Hon har varit vår trygghet hela vägen och svar kommer alltid inom en halvtimma oftast tidigare. Vi känner oss tacksamma för den service hon har gett oss.

Vi brukar ta en sväng till IKEA och äta lunch med vänner. Det blir väl några gånger varje år. Det brukar vara både gott och billigt!

Jag hade hoppats på ugnsstekt lax med tillbehör, men fick kyckling och pommes istället. Lite besviken att det inte fanns just den dagen, men det var faktiskt ganska gott ändå. Dessutom var det halva priset för medlemmar, så vi betalade 88 :- för två inklusive kaffe. Inget att klaga på.

Hälften av pommesen fick dom tillbaka, men resten åkte ner i magen.

Vi satt i två timmar med vännerna, sedan gick vi enligt traditionen en runda i varuhuset och kom hem med var sin morgonrock, som ska värma oss tidiga svala morgnar på balkongen i Thailand.

Det var nog sista gången vi var i det gamla IKEA som legat på samma plats sedan 1972. Alldeles intill ligger ett nybyggt som ska invigas i maj. Ungefär två år försenat. Det blir inte alltid som man tänkt sig. Nu får vi se om det försenas ytterligare eller om den nya tidsplanen håller.

Ni kan läsa om det nya IKEA HÄR

Man kan läsa i svenska tidningar att det är hett i Thailand just nu, mycket varmare än normalt. Man varnar för att gå ut i hettan. I förrgår var det så varmt i Bangkok att det kändes som 54 grader, fast termometern visade ”bara” lite över 40.

Här sitter man i skuggan av ett träd, men det var vinter då. Bara cirka 30 grader. Jag skulle inte tro att man sitter en lång stund så här idag.

Jag kan inte tänka mig att stå så här på piren och fiska just nu.

Lunchdags, naturligtvis utomhus, där och då.

Jag skulle tro att den här lille krabaten mår bättre ju varmare det är. Trots allt finns det någon som gillar hettan.

Varmt, men inte hett, där hon ligger vår dotter. Nu skulle hon nog inte ligga så på stranden.

Det gäller att skydda sig så gott det går för zebusen.

Man får ju hoppas att ledningarna inte smälter i solskenet, utan levererar el till alla AC som är igång.

Jag pratade med en vän som bor i Thailand och klagar på de dyra elräkningarna som följd av att man har på AC för sin och barnens skull så man står ut! Dessutom längtar dom efter regn, men ingen vet när det kommer.

Mycket varmare än normalt, ännu ett bevis på att klimatet inte är ok

Ni kan läsa om det i Thailand idag! HÄR

Bilden lånad från Aftonbladet

Jag börjar med det absolut roligaste. Vi hade barnbarnsbarnet på besök och vi utflyktade oss till närmsta lite större lekplats som är alldeles nybyggd och ligger på LV6 gamla område. Regementet flyttade till Halmstad 1994 0ch och man håller fortfarande på att bygga ut rekreationsområdet.

Lekplatsen är byggd som en liten avbildning av regementsbyggnaderna. Här är den inre borggården. Passar precis till en femåring!

Häst och vagn lämnades kvar vid flytten. Tur att man slipper mata dom.

Jag undrar vem som har roligast i den lilla karusellen. Gammelmorfar eller lillkillen?

En ridande soldat vaktar regementet.

Det fanns mycket mer att göra på den här lekplatsen, men andra ”roligheter” kallade.

Jag var tvungen att sätta igång med att roa mig med vinterns härjningar i slänten och försöka få ordning innan det växer oss över huvudet.

Helst skulle jag vilja jordfräsa hela eländet och asfaltera, men jag får ta mig samman och se till att växterna mår bra.

Förra året hade jag tomater här, men i år kanske det blir något annat!

Som sagt det finns många olika saker att roa sig med!

Ett av våra stopp på kryssningen var ön Kefalonias huvudstad Argostoli.

Den lilla huvudstaden har inte mer än ca 12000 invånare och jag föll direkt för den.

Det var tidig morgon och vi saktade in och gjorde oss färdiga för att gå iland när vi hade ätit frukost.

Lotsen är på väg för att assistera så att allt går rätt till och att vi säkert kan lägga till.

Uppe på däck innan man kan gå iland. Det tar en stund innan alla papper med myndigheter, tull och annat är färdiga.

Klart! Kapten har gett klartecken för att gå iland. Vi brukar vänta tills ”stormen” har lagt sig. När dom flesta har gått av är vi nästan ensamma och slipper trängas.

Den här dagen var extra varm, men ändå så skön. Dags för vätskekontroll? Nix! Vi gick vidare.

Vi gick inte upp till höger, utan fortsatte rakt fram.

En öl och lite vatten satt fint efter en stund. Omgivningen var så mysig och jag hade kunnat sitta där länge.

Om man ville kunde man hyra trampbåtar i den lilla viken. Lugnt och stilla. Det kändes inte särskilt turistiskt i Argostoli, bara så vackert.

Vi tog strandpromenaden tillbaka i värmen. Trötta fötter efter en dag iland.

På väg tillbaka gick vi förbi en fruktmarknad. Så vackra färger och många sköna vitaminer.

Tillbaka på båten kom en yacht med ungdomar som skrålade Mamma Mia. Så passande för oss svenskar och i den grekiska övärlden!

Vi var inte i Sverige på flera månader och levde i vår lilla thailändska bubbla. Jag var inte helt borta när det gällde nyheter hemifrån, men vi förstod liksom inte att mat numera verkar vara en lyxvara i Sverige. Lätt chockad tittade jag på prislapparna. Kyl och frys var helt tomma och dom skulle fyllas med något.

Jakten på röda lappar och att ställa om från ekologisk mat till ”vanlig” är numera ett tillstånd i Sverige har jag förstått. Man måste väl tugga i sig det, men det svider i många plånböcker att bara få äta sig mätt!

Räkor i Yellow Curry för 75 kronor kan man bara drömma om här.

Ljuspunkter finns: Våren är på G och när solen tittar fram är det underbart att vara i Sverige.

Det är härligt när flockmedlemmar kommer tillbaka. Ett skutt och Börje var uppe i knät. Ville absolut inte gå ner! Visst är han fin!!

Det är inte vår hund, utan dotterns och svärsonens.

Nu ser vi fram emot en fantastisk sommar!

Hej alla!

Det blev en längre bloggvila än jag hade tänkt mig, tyvärr. Jag tål nog inte Sveriges klimat, för jag åkte på en rejäl förkylning när jag kom hem. Lite småfeber, en hosta som bosatte sig långt ner i kroppen och som höll på utan uppehåll. Det är dessutom tur att vi har råd att köpa toapapper eftersom jag snöt ut liter efter liter. Att öppna datorn eller bloggen var det inte tal om, men nu är det över och jag är på G igen.

Skål vi har haft en underbar tid hemma i Thailand, men allt roligt har ett slut! Dags att åka till kallare breddgrader.

Efter många timmar i luften är det dags att gå ner i Helsingfors för landning. Då är det bra att bottna med en frukost. En ljuvlig blåbärsjuice i glaset dessutom.

Bakom oss lämnade vi mangos som ännu inte hunnit mogna, men några hann vi i alla fall smaka på.

En tidig morgon när alla låg och sov passade jag på att ta bilder alldeles utanför vårt condominium!

Det är konstigt, men jag saknar den här lille kompisen som hälsade på ibland, utanför vår dörr. Gerania Bosci heter den lille krabaten

Några meter utanför vår balkong, som ligger på andra våningen, fanns det en bisvärm. Först trodde jag att det var en växtboll av något slag. Det gick några veckor och sedan upptäckte jag…

…att bina var borta och efter sig lämnade dom en stor vaxkaka, som småfåglarna frossade i! Naturen är fantastisk.

Jag längtar tillbaka, men nu är våren här och den ljusa härliga tiden i Sverige vill jag inte missa. Det kanske väntar andra äventyr bakom hörnet, vem vet?